Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tidig specialisering framför allt påverkar handbollsföreningen Ystad IF (YIF) och få en uppfattning kring hur IFK Ystad (IFK) tänker när spelare som inte platsar i YIF går till IFK i stället. Studien kommer också fokusera på hur det påverkar ungdomsleden i IFK och om det försvårar för ungdomarna i IFK att kunna ta en plats i A-laget samt hur samarbetet ser ut idag mellan föreningarna i förhållande till deras historiska rivalitet.  Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ strukturerad intervjustudie med ett induktivt angreppsätt. Fem intervjuer gjordes där två av dem representerade YIF, en av dem från IFK och två spelare som tidigare spelat i YIF men som idag spelar i IFK. En avgränsning gjordes där fokus endast låg på handboll. Tillsammans med information från intervjuerna användes vetenskapliga artiklar, relevant litteratur samt allmänna källor och hemsidor för att kunna analysera fram ett resultat.  Teori: Det teoretiska ramverket som användes för studien utgick från sportifieringsmodellen samt tre av de sju processer som beskriver idrotten av Guttmann (2004).  Resultat och slutsatser: Resultaten visade att YIF strävar efter att skapa en balans mellan tidig specialisering och att uppmuntra ungdomarna att delta i flera sporter. De ansåg att tidig specialisering bör ske vid gymnasieåldern, runt 16 år, för att spelarna ska vara mogna att satsa på en sport. IFK har idag heller inga problem med att rekrytera spelare från YIF utan snarare kan se det som en fördel. IFK betonade vikten av att vilja satsa på talanger som vill bli bäst och att de bästa spelare ska spela oavsett vart de kommer ifrån. Samarbetet mellan föreningarna ansågs vara gynnsamt, och rivaliteten mellan dem hade i stort sett försvunnit i jämförelse med förr. Studien anses ha nått sitt syfte genom att ge insikter om YIF:s syn på tidig specialisering, IFK:s attityd till att ta emot spelare från YIF och det nuvarande tillståndet av rivalitet mellan föreningarna. / Purpose: The aim of this study is to investigate how early specialization primarily affects the handball club Ystad IF (YIF) and gain an understanding of IFK Ystad's (IFK) perspective when players who don't make it to YIF join IFK instead. The study also focuses on how this affects the youth teams in IFK and whether it hinders the youth players' chances of making it to the senior team. Additionally, the study examines the current state of collaboration between the two clubs in relation to their historical rivalry.  Method: This study employs a qualitative structured interview study with an inductive approach. Five interviews were conducted, two representing YIF, one from IFK, and two players who previously played for YIF but now play for IFK. The study specifically focuses on handball. Alongside the interview data, scientific articles, relevant literature, and general sources were used to analyze and derive results.  Theory: The theoretical framework of the study is based on the sportification model and three of Guttmann's (2004) seven processes that describe sports.  Results and Conclusions: The results revealed that YIF strives to strike a balance between early specialization and encouraging youth players to participate in multiple sports. They believed that early specialization should occur during the high school years, around the age of 16, when players are mature enough to commit to a single sport. IFK currently has no issues with recruiting players from YIF. In fact, they see it as an advantage. IFK emphasized the importance of investing in talented players who aspire to excel and that the best players should play regardless of their origin. The collaboration between the clubs was considered beneficial, and the rivalry between them has largely diminished compared to the past. The study has achieved its objective by providing insights into YIF ́s perspective on early specialization, IFK ́s attitude towards recruiting players from YIF, and the current state of rivalry between the clubs.

Syfte Syftet med denna uppsats är att identifiera skillnader mellan manliga professionella svenska ishockeyspelare från säsongen 2017/2018 när det handlar om deltagande inom TV-pucken, ungdoms och juniorlandslag samt studier vid RIG. Vidare avses att undersöka Relative Age Effect (RAE) med syfte att identifiera födelsekvartal bland individerna. Metod I detta arbete har en statistisk analys utförts. Informationen har inhämtats från diverse hemsidor. Eliteprospects och SCB är arbetets största informationskällor. Tillvägagångsättet har bestått av en kvantitativ metod där statistik inhämtats och bearbetats samt kategoriserats, vidare har Chi2-tester genomförts för att undersöka om det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Resultat Utifrån en kvantitativ undersökning har resultat angående skillnaderna när det handlar om deltagande inom TV-pucken, ungdoms- och juniorlandslag samt studerande vid RIG tagits fram. Utifrån resultaten syns att NHL är den liga som har flest deltagare inom de sammanhang som undersökts procentuellt. Vidare har SHL en större procentandel som deltagit i sammanhangen än vad HA har förutom i TV-pucken där ligorna i princip är likvärdiga. Frågeställningen kring RAE visar att det finns indikationer på att det förekommer i SHL samt HA, dock inte i NHL bland spelarna i urvalsgruppen. Även genomfördes Chi2 tester som utgått från signifikansnivån 0.05 med ett critical value på 7,82 samt 3, 84 beroende på om det använts fyra eller två variabler i uträkningen. Av femton tester har åtta tester varit statistiskt signifikanta i skillnaderna mellan grupperna som jämförts. Slutsatser Utifrån resultaten som tagits fram är det tydligt att det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan ligorna som undersökts. För att nå professionell nivå är det en tydlig fördel att delta i TV-pucken, ungdoms- och juniorlandslag samt studera vid RIG, framförallt om sannolikheten för att ha möjlighet att spela i NHL ska vara hög. Även syns tecken på RAE i SHL och HA, dock skulle en studie med ett större urval där fler idrotter involveras ge möjlighet att generalisera kring hur åldersfördelning ser ut inom professionell idrott generellt. / Purpose The purpose with this essay is to identify the differences between professional Swedish male hockey players from the 2017/2018 season which have played in the NHL, SHL and HA. The compression consists of looking at the differences in participation concerning TV-pucken, youth- and junior national-teams and studies at RIG. Furthermore, it refers to explore if there is any sign of Relative Age Effect (RAE) among the participants. Methods In this essay a statistical investigation has been done. The information has been collected from different websites with open registers. Eliteprospects and SCB is the biggest sources of information for the investigation. Results By a quantitative investigation concerning participation in TV-pucken, youth-and junior national-teams and studies at RIG results has been produced. From that it´s visible that the NHL is the league which have the most participants in the examined contexts based on percentage. Furthermore, the SHL have a bigger percentage which have participated in the examined contexts then HA, with exception for TV-pucken where the results where similar. The issue concerning RAE shows indications of it in SHL and HA, but not in the NHL when looking at the selected group. Also, performed where Chi-2 tests that where compared to a significance level of 0.05 which means a critical value of 7,82 or 3,64 depending on if two or four variables parted in the calculation. Out of fifteen tests, eight of them showed out to be statistically significant. Conclusion By the results which have been brought out its visible that there are statistical significant differences between the examined leagues. To be able the reach professional level there is a clear advantage to participate in the examined contexts, especially if a possibility to play in the NHL will appear. Also, it shows signs of RAE in the SHL and HA, though a study on a larger group of individuals performing different sport would give the possibility to generalize the group of professional athletes.

Syfte Syftet med studien är att undersöka fem lärares syn på talangidentifikation, hur de realiserar uttagningsprocessen till NIU samt hur de förhåller sig till relativ ålderseffekt (RAE) i uttagningsprocessen. Frågeställningarna vi ämnar att besvara är: Hur ser lärarna på talangidentifikation? Hur realiseras uttagningsprocessen vid NIU och vilka utmaningar ser lärarna med uttagningsprocessen? Vilken kunskap har, och hur förhåller sig lärarna till RAE vid uttagningsprocessen? Metod 
 Metoden som använts är kvalitativ och genomförs med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Målet med våra intervjuer att ta reda på hur lärarna upplever uttagningsprocessen samt deras förhållningssätt i arbetet med RAE. Anledningen till den kvalitativa karaktären är att vi har ett område vi vill kartlägga samt samla djupare information om, i detta fall RAE i samband med uttagning till NIU. Urvalet bestod av fem lärare; lärare 1, lärare 2, lärare 3, lärare 4 och lärare 5 som alla hade olika erfarenheter av läraryrket och arbetet med NIU Resultat
 Studiens resultat visar att det finns skillnader mellan de lärare som är involverade i individuella idrotter kontra lagidrotter i vad man anser att en talang bör besitta för egenskaper. För de lärare, lärare 3 och 4 som representerade individuella idrotter framgick det att den idrottsspecifika kunskapen vägde tyngst vid identifiering av en talang och att denna identifiering redan kan göras vid en tidig ålder. Lärare 1,2 och 5 som representerade lagidrotter lade en stor vikt vid att en talang måste besitta psykologiska färdigheter för att kunna identifieras som talang. Vidare visar resultatet att uttagningen är en rättsosäker process där uttagningarna ser olika ut beroende på idrott och i vissa fall skola. Gällande svårigheter med uttagningsprocessen och vad de värderade kom likartade svar fram i form av att de var rädda för att välja bort någon som senare skulle utvecklas. Vid frågan om värdering kom ord som drivkraft och målmedvetenhet fram. Samtliga av de intervjuade lärarna nämner inte att de aktivt tar hänsyn till relativ ålderseffekt i uttagningsprocessen. Lärare 2 och 5 är de lärare som lyfter att de tar hänsyn till den fysiska mognaden i uttagningen men inte vilken tid på året de elever som ansöker till NIU är födda på. Slutsats Studiens resultat belyser ett problem som finns i och med den rättsosäkerhet som råder vid uttagningsprocessen till NIU. Studien visar även att lärarna har olika uppfattning om vad talang är och hur talang identifieras. Resultatet visade att RAE är utbrett fenomen men något som inte tas hänsyn till i uttagningsprocessen till NIU. / Aim The aim of this study is to examine how five teachers view talentidentification, how they execute the tryout process to elite academy schools and also how they relate to relative age effect(RAE) in the tryout process. The questions being answered in this study are: 1. How do the teachers view talentidentification? 2. How is the tryout process being performed and what difficulties do the teachers experience with the tryout process? 3. What knowledge do the teachers have in regards to RAE and how do they relate to RAE during the tryout process? Method The method being used is qualitative and is executed by performing semi-structured interviews. The purpose of our interviews is to examine how the teachers experience the tryout process and their approach when working with RAE. The reason for the explorative nature is because we have an area to survey and also gather deeper information about, in this case, RAE in relationship to the tryout process to elite academy schools. The selection consisted of five teachers (teacher 1, teacher 2, teacher 3, teacher 4 and teacher 5) that all had different experiences of working as a teacher and with elite academy school. Results The result showed that there are differences among teachers involved in individual sports in relation to teachers working with team sports, in regards to what kind of attributes a talent should possess. For the teachers, teacher 3 and teacher 4, which represented individual sports it appeared that sport specific knowledge was most important when identifying a talent. This identification can be performed at an early age. Teacher 1, 2 and 5 which represented team sports stressed the importance of the psychological skills that a talent must possess, in order to be identified as a talent. The result also showed that the tryouts is an equivocal process where the tryouts is executed differently depending on the sport and in some cases which school. In regards to difficulties with the tryout process and what the teachers valued similar responses were received. All teachers described the fear of eliminating someone who could possibly develop late and they all valued attributes as drive and dedication. All teachers also mention that they do not take RAE in consideration during the tryout process. Teachers 2 and 5 mention taking the physical development into consideration during the tryout process, however not which month a student applying is born. Conclusions This study brings up a problem that is very current due to the equivocality which is present during the tryout process to elite academy schools. The study also showed that the teachers had different opinions in regards to what talent is and how to identify it. The result showed that RAE is a rife phenomenon however it is not being taking into consideration during the tryout process to elite academy schools.

Teaching-only academics now constitute a significant proportion of the academic staff in UK higher education. This thesis is a three-part study in which I sought to contribute to a more indepth understanding of the teaching-only academic role. I did this through an investigation of the career trajectories, perceptions, work-related experiences and academic identity constructions of teaching-only academics working in a research-intensive institution in the UK. In the first part of the study I carried out a systematic review of the literature on teaching-only academics in the UK, Australia and Canada. In the second part of the study I investigated the virtual identity of teaching-only academics at the UK research-intensive institution. I did this by undertaking an analysis of how these teaching-only academics self-represented and projected themselves on their institutional webpages. In the third part of the study I carried out a life-history analysis of senior teaching-only academics in the engineering faculty of the case study institution. A principal finding from this thesis, which is collaborated across all the three parts of the study, is that the teaching-only academic role is a non-homogeneous role comprising individuals who come from different backgrounds, have followed different career trajectories into the role, and have different academic identities. Findings from this thesis also suggest that whilst teaching-only academics were introduced as an institutional response to the demands of the RAE/REF, the very act of creating the role has further exacerbated the separation between research and teaching, and between undergraduate and postgraduate teaching. Specifically, undergraduate teaching within the case study engineering department now tends to be the responsibility of teaching-only academics, with research-and-teaching academics increasingly focussing on research and postgraduate teaching. This separation has implications for research-led teaching, particularly in research-intensive institutions. The thesis also reveals that despite the pre-eminence of research, teaching remains important within the university, and individuals on the teaching-only academic role are able to accumulate substantial, and valued, teaching-related academic capital. This capital, in turn, is enabling them to secure and advance their positions within the same institution, and to pursue career advancement through seeking employment in other higher education institutions.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förekomsten av Relative Age Effect (RAE) i svensk tävlingssimning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:-  Finns Relative Age Effect inom svensk tävlingssimning på populationsnivå?-  Vid vilken ålder uppkommer, avtar och försvinner Relative Age Effect för damer respektive herrar?-  Finns det skillnader i Relative Age Effect avseende kön? MetodStudien är en retrospektiv tvärsnittsstudie som undersöker representation av tävlingslicensierade simmare i åldern 5–22 år över en period på 20 år. Studiens deltagare är födda 1978 – 2014 och har mellan åren 2000 – 2019 varit inom åldersspannet 5–22 år. Deltagarna i studien bestod av 43 284 atleter varav 26 583 damer (61,42%) och 16 701 herrar (38,58%). Data mottogs från Svensk Simidrott (fd. Svenska Simförbundet) och deras resultatdatabas TempusStatistik där samtliga tävlingslicensierade simmare finns registrerade från år 2000 och framåt. Förekomst, magnitud och avtagande bestämdes genom Chi-2 (X2) test och Cramer’s V Effect Size. Odds Ratio (OR) och 95% konfidensintervall (95%CI) användes för att undersöka avvikelser mellan kvartal 1–4 (Q1-4). Dessa steg genomfördes på damer och herrar över samtliga åldrar. ResultatEn initial men avtagande Relative Age Effect är närvarande genom en stor-medium effect size (sv. effektstorlek) för damer och herrar 6–8 år. Skillnader mellan herrar och damer upptäcktes också genom a) en ihållande liten effect size upptäcktes för damer 9–20 år och herrar 9–22 år och b) signifikant OR för Q1>Q2>Q3>Q4 var för damer 8–11 år samt för Q2>Q3>Q4 för herrar 7–13 och 15–18 år. SlutsatsRAE fanns på populationsnivå inom svensk tävlingssimning för damer 6–20 år och herrar 6– 22 år. En inledande övergående RAE med en stor-medium effect size var synlig i 6–8 års ålder för både herrar och damer. Eventuella registrerings-, tillväxt-, mognad- eller selektionsfördelar var övergående. En liten effect size var ihållande från 9–20 års ålder för damer och 9–22 års ålder för herrar. Det fanns skillnader i RAE med avseende på kön. Eventuellt verkar RAE ha större genomslag/magnitud på dam- än på herrsidan, i synnerhet vid 8–11 års ålder.

Relativ ålderseffekt eller relativ age effekt (RAE) åberopar skillnader i kognitiva och biologiska förmågor som uppstår mellan människor grupperade efter deras kronologiska ålder. Syfte: Att genom hypotesprövning på en kohortpopulation undersöka om födelsetidpunkt samverkar med vilket betyg elever uppnått i ämnet Idrott & Hälsa i den svenska grundskolan. Denna studie utfördes för att undersöka om svenska skolverksamheten är likvärdig utifrån ett relativt åldersperspektiv. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ ansats och datamaterialet omfattade betyg och födelsedata vilket har erhållits från Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad. Datamaterialet inkluderade totalt 23 940 datapunkter, och omfattade årskurserna 6 och 9 från åren 2015 –2016 och 2020 – 2021. Resultat: Studien visade att det finns ett statistiskt samband mellan när elever är födda och sannolikheten att få högsta betyg i Idrott & Hälsa. Det fanns inget statistiskt samband mellan när eleverna var födda och sannolikheten till ett godkänt betyg i Idrott & Hälsa för båda årskurserna. Studien visade även att elevernas födelsetidpunkt är statistisk signifikant för att delvis förutspå betygsättningen i skolämnet Idrott & Hälsa. Vid jämförelse av RAE för Idrott & Hälsa gentemot skolämnena Engelska och Matematik, kunde inte skillnad av effekten påvisas för årskurs 6, däremot förekom det statistik signifikant skillnader för årskurs 9. Slutsatser: Studiens visar att det föreligger en RAE vid betygsättning inom Idrott & Hälsa i grundskolan inom Stockholms kommun.

Studiens syfte är att undersöka om den relativa ålderseffekten (RAE) har någon betydelse gällande betyg i skolämnet idrott och hälsa bland pojkar och flickor. För att besvara syftet undersöker vi om det finns ett samband mellan när på året eleverna är födda och vilka betyg de har, om någon förändring har skett över tid, samt om det finns skillnader i betyg mellan könen. Materialet består av 988 slutbetyg från årskurs nio i ämnet idrott och hälsa bland samtliga kommunala grundskolor i Helsingborgs kommun. Studiens metod är kvantitativ och med hjälp av korrelationsanalyser undersöks det om det finns ett samband mellan variablerna födelsekvartal och betyg. Resultat visar att det inte finns något statistiskt samband mellan när på året eleverna är födda och vilka betyg de har. Dock visar det sig att flickor födda tidigt under ett år har generellt bättre betyg än de som är födda sent, medan resultatet för pojkarna är tvärtom. Resultaten skiljer sig mot den tidigare studien som styrkte den relativa ålderseffekten. Pojkarna i studien har bättre betyg än flickorna. En förklaring till resultatet kan vara att Lpo 94 inte är lika prestationsbaserad som Lgr 80, samt nya idrottsvanor. / The aim of this study is to investigate whether the relative age effect (RAE) is a depending factor regarding grades in physical education among boys and girls. To answer the purpose of this study we investigate whether there is a correlation between time of year students are born and what grade they have, if any difference has taken place over time and if there are differences in grades between the genders. The material consists 988 final grades from ninth grade in physical education among all public schools in Helsingborg. Method of this study is quantitative, and by correlations analysis examines whether there is a correlation between the variables of birth and grades. The results show that there is no statistical correlation between time of years students are born and what grade they have. However, it turns out that the girls born early in a year, generally has better grades than those who were born late, while the results for boys are the opposite. The results are different to the previous study which substantiates the relative age effect. The boys in the study have better grades than girls. One explanation for the result may be that Lpo 94 is not as performance-based as Lgr 80, and new sporting habits.

Countries invest a large amount of money in talent development and talent identification. The Swedish ice hockey federation is reorganizing and evaluating the national team selection system. Relative age effect (RAE) refers to a selection bias when relatively older athletes get selected because maturity can be mistaken for talent. This study aimed to examine the selection patterns in the Swedish ice hockey national team and see if there is a relationship between selected players and their birth month. Studies on selections have been conducted in Canadian ice hockey and different leagues, but no one has investigated selections in national team ice hockey.  A Quantitative approach was used, to analyze the sample from this retrospective study.The sample contained 384 players that has been selected for the Swedish youth and junior national team once or more from five different cohorts from 1997-2001. The statistical analyses were conducted through 𝑋!test of association, 𝑋! goodness of fit and factorial ANOVA. The significance level was set to £0,05. Cramers V and h2 was used to measure the effect size.  The results showed that 78% of selected players got re-selected, and most players were entering the system early. A relationship between players birth distribution and selection for the Swedish youth and junior national team was obtained, more players selected were born in the first half of the year. No significant difference in birth distribution was found among the players that played in the World Junior Championship (WJC) in 2017-2021. 92 players were selected for the world junior championship (WJC) rosters. 139 spots were available and 58 of these were taken by underaged players. Underaged players showed a significant difference in birth distribution. Underaged players born in the first half of the year were more likely to be selected as underaged for the U20 WJC rosters compared to their relatively younger peers. No significant difference was found in players height and weight between the four birth quarters.  In conclusion, the Swedish ice hockey national team has adopted a collectivistic approach, players could enter the system at a later stage and still be selected to play in the U20 WJC. Most players are initially selected at age 16, which can indicate that the system is closed. Differences in players birth distribution were found and players born early in the year are more likely to be selected for the national team, however in the WJC squads the birth distribution evens out. / Länder investerar mycket pengar i talangutveckling och talangidentifikation. Svenska ishockeyförbundet genomför en omorganisation och ska utvärdera systemet för landslagsuttagningar. Studiens syfte var att undersöka selektions mönstren inom svensk ishockeys ungdoms- och juniorlandslag, och se om relativ ålder påverkar vem som blir uttagen till landslaget. Studier på uttagningar inom ishockey har tidigare genomförts i Kanada i olika ligor, men ingen har undersökt landslagsuttagningar inom ishockey. RAE hänvisas till en urvalsbias, där relativt äldre atleter blir uttagna på grund av att mognad kan missta sig som talang. Spelarnas position undersöktes också för att se om det finns några skillnader i uttagningar mellan olika positioner.  Studien utgick från en kvantitativ ansats, för att analysera landslagsuttagningarna genomfördes en retrospektiv studie. Urvalet bestod i 384 spelare som blev uttagna en gång eller fler, från fem olika generationer 1997–2001. 𝑋!test of association and 𝑋!goodness of fit, och factorial ANOVA användes för att genomföra dataanalyserna. Signifikansnivån sattes till £ 0,05. Cramers V och h2 användes för att mäta effektstorleken.  Resultatet visar att 78% av de uttagna spelarna blir omvalda, de flesta spelarna kommer in i systemet tidigt. Ett samband mellan spelares födelsedistribution och uttagning till det svenska ungdoms- och juniorlandslaget erhölls. Fler uttagna spelare var födda under det första halvåret (Q1 och Q2), ingen signifikant skillnad i födelsedistribution erhölls bland de uttagna spelarna för junior världsmästerskapet (JVM) i ishockey, åren 2017–2021. 92 spelare blev uttagna till JVM trupperna. Totalt fanns 139 platser tillgängliga i de svenska JVM trupperna, 58 platser fylldes av underåriga spelare. Underåriga spelare visade en signifikant skillnad i födelsedistribution. Underåriga spelare födda under det första halvåret hade större sannolikhet att bli uttagna som underåriga för U20 JVM trupperna. Ingen signifikant skillnad upptäcktes i spelarnas längd och vikt mellan de olika födelse kvartalen.  Slutsats, svensk ishockeys landslagsuttagningar har en kollektivistisk approach. Det var möjligt för spelare att komma in i systemet senare och fortfarande ha möjligheten att representera Sverige i U20 VM. De flesta spelarna blir uttagna vid 16 års ålder, vilket kan indikera att systemet är stängt. Skillnader i spelarnas födelsedistribution hittades, och spelare tidigt födda på året var över representerade i landslagen, men i junior VM truppen jämnade åldersdistributionen ut sig.