Inledning: Rörelseartefakter är patientrelaterade artefakter som uppstår på grund av patientens medvetna eller omedvetna rörelser vid magnetresonansundersökningar och anses vara den vanligaste typen av artefakter som försvårar diagnostiken och påverkar därmed patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga olika åtgärder för att minimera risken för uppkomst av rörelseartefakter i magnetresonans-bilder. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där tolv kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och CINAHL ingick i analysen. Resultat: Resultatet visade att utökad muntlig information är ett effektivt och lättillgängligt alternativ som skulle kunna bidra till minskning av rörelseartefakter. Spasmolytiska och sederande läkemedel anses vara effektiva åtgärder. Dock krävs det enhetliga rutiner kring användandet av dessa läkemedel. Tekniska interventioner som taktila återkopplingar ses som en lovande metod med ett brett användningsområde då interventionen kan användas ihop med musik och/eller VR. Slutsats: Studien visade att utökad information samt medicinska interventioner ledde till minskning av rörelseartefakter i MR-bilder. Tekniska interventioner anses vara lovande metoder som skulle kunna minska risken för uppkomst av rörelseartefakter. Dock kan installation av dessa utrustningar vara svårgenomförd på grund av tekniska och ekonomiska skäl. En slutsats kunde dras att den ångest och oro som patienten upplever i samband med MR-undersökning anses vara en övergripande faktor för uppkomst av rörelseartefakter.

Convolution neural networks have achieved a state of the art accuracy for multi-class segmentation in biomedical image science. In this thesis, a 2-Stage binary 2D UNet and MultiResUNet are used to segment the 3D cardiac CT Volumes. 3D volumes have been sliced into 2D images. The 2D networks learned to classify the pixels by transforming the information about the segmentation into latent feature space in a contracting path and upsampling them to semantic segmentation in an expanding path. The network trained on diastole and systole timestamp volumes will be able to handle much more extreme morphological differences between the subjects. Evaluation of the results is based on the Dice coefficient as a segmentation metric. The thesis work also explores the impact of the various loss function in image segmentation for the imbalanced dataset. Results show that2-Stage binary UNet has higher performance than MultiResUnet considering segmentation done in all planes. In this work, Convolution neural network prediction uncertainty is estimated using Monte Carlo dropout estimation and it shows that 2-Stage Binary UNet has lower prediction uncertainty than MultiResUNet.

Bakgrund Magnetresonanstomografi undersökningar blir mer frekventa och därmed ökar användningen av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Dock är gadoliniumretention ett relativt nyupptäckt fenomen och dess påverkan är fortfarande relativt okänt. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att få en djupare förståelse om vad gadoliniumretention är och dess inverkan på människokroppen, samt vilka implementeringar röntgensjuksköterskorkan behöva göra för att anpassa vården efter ny forskning inom området. Metod Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Datainsamlingen har gjorts via databaserna PubMed och CINAHL. Endast vetenskapliga artiklar som uppfyllt inklusionskriterierna, exempelvis att de är peer-reviewed och primärpublicerade, har inkluderats. De artiklar som har besvarat frågeställningarna har kvalitetsgranskats och sedan har artiklarna som uppnådde medel eller hög kvalitet analyserats. Resultat Resultatet av denna studie visar att ackumulerad gadoliniumretention kan uppstå efterupprepade administreringar av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Inga negativa biverkningar hos människokroppen har påvisats. För att minska risken för gadoliniumretention rekommenderar flera studier att minska kontrastmedelsdoser och vara varsam vid administrering. Slutsats Gadoliniumretention kan ses som förhöjd signalintensitet främst i dentate nucleus och globuspallidus i hjärnan efter upprepade administreringar av gadoliniumkontrastmedel. Dess påverkan på människokroppen är fortfarande okänd och mer forskning behövs om hurröntgensjuksköterskor kan anpassa vården därefter. / Background Magnetic resonance imaging exams is becoming more common and therefore the use of gadolinium-based contrast media increases. However, gadolinium retention is a relatively newly discovered phenomenon, and its impact on the human body is still unknown. Purpose The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of what gadolinium retention is and how it affects the human body, and which implementations radiographers may have to do to adapt the care according to new research within the field. Method This study is a systematic literary review. The data collection was made from the databases PubMed and CINAHL. Only scientific studies that fulfilled the inclusion criteria, for example that they were peer-reviewed and primary published, were included. The articles that answered the questions were quality reviewed and the articles that achieved medium or high quality were analysed. Results The result of this study shows thar accumulated gadoliniumretention can arise after repeated administrations of gadolinium-based contrast media. No adverse effects in the human body have been demonstrated. To reduce the risk of accumulating gadoliniumretention several studies recommend reducing the dosage and to be cautious when administrating. Conclusion Gadoliniumretention can be seen as an increased signal intensity, mainly in dentate nucleus and globus palladius in the human brain after multiple administration of gadolinium-based contrast media. Its adverse effects on the human body are still unknown and more research is needed on how radiographer can adapt the care thereafter.

Prostate cancer (PCa) is the second most common cancer diagnosis for men and the fifth leading cause of cancer-related death worldwide. A common treatment strategy for PCa is external beam radiation therapy (EBRT), where high doses of radiation are used to kill cancer cells. Recent developments in RT include maintaining acceptable side effects during intensified treatment over fewer treatment occasions (hypofractionation) and boosting the level of radiation to the gross tumor volume (GTV) visible on multiparametric magnetic resonance imaging (mpMRI) and positron emission tomography (PET). Without a histopathological (HP) reference, the dose distribution cannot be compared to the varying grades of aggressivity within the cancer, known as ISUP grade groups (IGGs). The aim of this master thesis project was to explore the dose distribution over IGGs using a gold standard HP reference and investigate the mitigating effects of rectal spacers, following a hypofractionated RT schedule with focal boosts. The dataset consists of 15 patients, planned for radical prostatectomy. These patients harbored high-risk disease (IGG ≥ 4) in the GTV. HP evaluations following surgery resulted in physical slices of the prostate, showing the location and IGG of lesions. EBRT treatment plans that combined an ultra-hypofractionation strategy with a boost to the GTV were made. The dose distributions were evaluated by dose volume histograms (DVHs) over the target volumes, organs at risks (OARs) and the lesions. Robust evaluations of targets and OARs were performed by recalculating doses following translations of the patient by 2 mm in all directions. Similarly, lesions were shifted by 2 mm in all directions with respect to the nominal dose plan to estimate the sensitivity to motion. The effects of the translations were assessed by examining the impact on the DVHs and percentage of passed clinical goals. Two viable dose plans for each patient were produced, one for a 10 mm spacer and one for 8 mm. Both plans fulfill all rectum goals. For the 10 mm plan, the average median dose (D50) was greater than the prescribed prostate dose (42.7 Gy) for all IGGs by atleast 1.1 Gy. The D50 of the higher grades (IGG 3, 4 and 5) were 47.5, 46.4 and 48.7 Gy, meaning that they were closer to the desired GTV dose 49.0 Gy than the prescribed prostate dose. This thesis project showed that it is possible to reach high GTV doses while sparing the OARs and that the higher IGGs received a higher dose than the lower grades. Examining rectal dose depending on different spacer thicknesses allowed us to recommend a spacer thickness that is safe to use, which can provide increased patient comfort while saving time and resources.

Bakgrund: Kunskapen om barnmisshandel hos vårdpersonal har börjat kritiseras i Sverige. Röntgensjuksköterskan är skyldig att rapportera vid misstänkt barnmisshandel och behöver därför kunna identifiera dessa fall. Syfte: Syftet var att beskriva radiologiska fynd som kan indikera barnmisshandel. Metod: Studierna i denna litteraturstudie kvalitetsgranskades, analyserades och bearbetades för att sammanställa ett resultat. Tio kvantitativa studier ingick i resultatet för litteraturstudien. PubMed och CINAHL användes som sökdatabaser. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: hjärnskador och blödningar, frakturer och ligamentskador. Konklusion: Vanliga radiologiska fynd som kan indikera barnmisshandel är subduralblödningar, revbensfrakturer och rörbensfrakturer. Vidare forskning bör utföras för att undersöka prevalensen av frakturer i händer och fötter samt ligamentskador i halsryggen vid misstänkt barnmisshandel. / Background: Swedish health care professionals’ knowledge about child abuse has lately been criticized. The radiographer is obligated to report on suspected child abuse and therefore needs to be able to identify these cases. Aim: The aim was to describe radiological findings that might indicate child abuse. Method: The studies in this literature review were quality assessed, analyzed and processed to compile the results. The results consisted of ten quantitative studies. PubMed and CINAHL were used as search databases. Results: The results were presented in three categories: brain injuries and hemorrhages, fractures and ligamentous injuries. Conclusion: Common radiological findings that might indicate child abuse are subdural hemorrhages, rib fractures and long bone fractures. Continued research should be conducted to investigate the prevalence of fractures in hands and feet, and also ligamentous injuries of the cervical spine in suspected child abuse.

Image guidance and visualization play an important role in modern surgery to help surgeons perform their surgical procedures. Here, the focus is on neurosurgery applications, in particular brain tumor surgery where a craniotomy (opening of the skull) is performed to access directly the brain region to be treated. In this type of surgery, once the skull is opened the brain can change its shape, and this deformation is known as brain shift. Moreover, the boundaries of many types of tumors are difficult to identify by the naked eye from healthy tissue. The main goal of this work was to study and develop image guidance and visualization methods for tumor surgery in order to overcome the problems faced in this type of surgery. Due to brain shift the magnetic resonance dataset acquired before the operation (preoperatively) no longer corresponds to the anatomy of the patient during the operation (intraoperatively). For this reason, in this work methods were studied and developed to compensate for this deformation. To guide the deformation methods, information of the superficial vessel centerlines of the brain was used. A method for accurate (approximately 1 mm) reconstruction of the vessel centerlines using a multiview camera system was developed. It uses geometrical constraints, relaxation labeling, thin plate spline filtering and finally mean shift to find the correct correspondences between the camera images. A complete non-rigid deformation pipeline was initially proposed and evaluated with an animal model. From these experiments it was observed that although the traditional non-rigid registration methods (in our case coherent point drift) were able to produce satisfactory vessel correspondences between preoperative and intraoperative vessels, in some specific areas the results were suboptimal. For this reason a new method was proposed that combined the coherent point drift and thin plate spline semilandmarks. This combination resulted in an accurate (below 1 mm) non-rigid registration method, evaluated with simulated data where artificial deformations were performed. Besides the non-rigid registration methods, a new rigid registration method to obtain the rigid transformation between the magnetic resonance dataset and the neuronavigation coordinate systems was also developed. Once the rigid transformation and the vessel correspondences are known, the thin plate spline can be used to perform the brain shift deformation. To do so, we have used two approaches: a direct and an indirect. With the direct approach, an image is created that represents the deformed data, and with the indirect approach, a new volume is first constructed and only after that can the deformed image be created. A comparison of these two approaches, implemented for the graphics processing units, in terms of performance and image quality, was performed. The indirect method was superior in terms of performance if the sampling along the ray is high, in comparison to the voxel grid, while the direct was superior otherwise. The image quality analysis seemed to indicate that the direct method is superior. Furthermore, visualization studies were performed to understand how different rendering methods and parameters influence the perception of the spatial position of enclosed objects (typical situation of a tumor enclosed in the brain). To test these methods a new single-monitor-mirror stereoscopic display was constructed. Using this display, stereo images simulating a tumor inside the brain were presented to the users with two rendering methods (illustrative rendering and simple alpha blending) and different levels of opacity. For the simple alpha blending method an optimal opacity level was found, while for the illustrative rendering method all the opacity levels used seemed to perform similarly. In conclusion, this work developed and evaluated 3D reconstruction, registration (rigid and non-rigid) and deformation methods with the purpose of minimizing the brain shift problem. Stereoscopic perception of the spatial position of enclosed objects was also studied using different rendering methods and parameter values.

Övergången mellan högskola och arbete kan för många vara en väldigt jobbig period. En bra introduktion för den nyutexaminerade röntgensjuksköterskan är viktigt för att snabbt och enkelt kunna komma in i sitt arbete. Målet med introduktionen är att den nyutexaminerade ska känna en trygghet på arbetsplatsen och bli självständig i sitt arbete. Det finns få studier som belyser ämnet “introduktion på en ny arbetsplats” och ännu färre studier som belyser nyutexaminerade röntgensjuksköterskors åsikter om introduktionen. Förfrågan från ett flertal röntgenavdelningar har lett författarna till ett arbete inom området ”introduktion på arbetsplatsen för nyutexaminerade röntgensjuksköterskor”. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer nyutexaminerade röntgensjuksköterskor upplever är viktiga vid introduktionen på en ny arbetsplats. En kvalitativ studie gjordes med sju kvinnliga informanter i södra och mellersta Sverige. Den insamlade datan analyserades med en innehållsanalys och tre huvudkategorier bildades: Upplevelser av introduktionen; Kommunikation och sociala relationer samt Förbättringsförslag. En viktig faktor som uppskattades av våra informanter är konstruktiv feedback och kontinuitet av handledare för att självsäkerheten ska öka. Mycket av det som tas upp i studien har förbättringspotential för chefer och blivande arbetskollegor. / The transition between university and work can be a difficult period for some people. A good introduction to the new graduated radiographer is important for a quick and easy access to the workplace. The aim of the introduction is to feel safe and independent in the workassignments. Few studies highlight the subject of "introduction on a new workplace” and even fewer studies highlight ”new graduated radiographers’ views on the introduction”. A request from a number of radiology departments has led the authors to write this thesis. The purpose of this study is to examine factors new graduated radiographer considered important for a good introduction on a new workplace. A qualitative study was conducted with seven female informants in southern and central Sweden. The collected data was analyzed with a content analysis and three main categories were formed: Experiences of the introduction; Communication and social relations; Suggestions for improvement. Something that was appreciated by our participants was constructive feedback and continuity of supervisors to increase self-confidence. The content in this study has an improvement potential for managers and future colleagues.

Titel: Röntgensjuksköterskans upplevelse av att arbeta med externa granskare under jourtid Syfte: Att undersöka hur röntgensjuksköterskan upplever arbetet med externa granskare under jourtid. Material och metod: Sex stycken röntgensjuksköterskor från två olika sjukhus i mellansverige intervjuades under perioden januari till mars 2017. Inklusionskriterierna för studien var minst två års erfarenhet av yrket samt minst ett års erfarenhet av att arbeta med externa granskare under jourtid. Tillstånd från verksamhetschefer och samtycke från informanterna erhölls innan studien startade. Data samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Intervjuerna transkriberades och lästes igenom flera gånger. Därefter identifierades meningsbärande enheter och dessa kondenserades till koder. Genom koderna kunde kategorier och subkategorier identifieras. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Teleradiologi – tekniska aspekter, externa granskare jämfört med radiolog på plats, kommunikation och röntgensjuksköterskans kompetenser och egenskaper med tillhörande subkategorier. Konklusion: Informanterna upplever att det tar längre tid att kommunicera med externa granskare (EG) i jämförelse med att ha en radiolog på plats som kan ge svar direkt när röntgensjuksköterskan (RSS) är i behov av vägledning och snabba svar. I kommunikationen upplevs det också finnas språkbarriärer samt bristande kunskap, speciellt hos de sekreterare som tar emot samtal hos EG. Detta leder till frustration och blir ofta ett hinder i akuta situationer då RSS vill prata med en radiolog direkt. Under jourtid upplever RSS att denne får ta ett ökat ansvar samtidigt som förmågan att ta egna initiativ och beslut måste finnas. RSS upplever ingen förändring av bildkvalitén på de bilder som skickas i arbetet med EG. Informanterna upplevde i helhet att arbetet med EG fungerar bra och tillfredsställande under förutsättningarna att tekniken fungerar som den ska samtidigt som arbetsflödet inte ökar för mycket.

Bakgrund: Cone beam computed tomography (CBCT) är en form av datortomografi vanlig inom odontologi och börjar utnyttjas mer inom ortopedisk diagnostik. Frakturer i övre extremiteter är vanligt förekommande i samband med trauma. Konventionell röntgen är oftast förstahandsmetod men kan inte alltid utesluta scaphoideumfraktur, som obehandlad kan ge allvarliga konsekvenser. Syfte: Syftet är att utvärdera CBCT som metod vid fraktur i övre extremiteter genom att jämföra med andra modaliteter. Metod: Arbetet är en systematisk litteraturstudie. Databaserna Medline, CINAHL och PubMed användes. Endast artiklar publicerade inom de senaste 10 åren inkluderades. Kvalitetsgranskning utfördes med protokoll från Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: 15 artiklar inkluderades i resultatet. Faktorer som identifierades var konkordans, stråldos, bildkvalitet, diagnostisk kvalitet samt patienttolerans och undersökningstid. CBCT hade överlägsen eller likvärdig konkordans. I åtta av nio artiklar visades CBCT ha lägre stråldos än jämförande modalitet. Generellt var bildkvaliteten god för CBCT. Skilda resultat uppkom för diagnostisk förmåga. Patienttoleransen var högre för CBCT än multidetektor-CT (MDCT) gällande tid. Slutsats: CBCT påvisade god bildkvalitet och diagnostisk förmåga till en relativt låg stråldos, samt högre sensitivitet och specificitet än konventionell röntgen. På grund av skillnader i mätinstrument i det insamlade materialet kan ingen definitiv slutsats dras. Vidare studier inom ämnet rekommenderas. / Background: Cone beam computed tomography (CBCT) is a method commonly used in odontology and is becoming more used in orthopedic diagnostics. Fractures in upper extremities are a common occurrence in trauma. Conventional radiography is often the firsthand method but cannot always exclude scaphoid fractures, which untreated can have serious consequences. Purpose: The purpose is to evaluate CBCT as an examination method for fractures in the upper extremities by comparing with other modalities. Method: This study is a systematic literature review. The databases used were Medline, CINAHL and PubMed. Only articles published within the last 10 years were included. A quality audit was implemented using a protocol from Jönköping University. Results: 15 articles were included. The factors identified were observer agreement, radiation dose, image quality, diagnostic quality, patient tolerance and image duration. CBCT had a better or equal observer agreement. In eight out of nine articles, CBCT was shown to have a lower radiation dose than its comparative modality. In general, a good image quality in CBCT was found. Differing results were found about diagnostic ability. The patient tolerance was higher for CBCT than multidetector-CT (MDCT) regarding image duration. Conclusions: CBCT demonstrated a good image quality and diagnostic ability to a relatively low radiation dose, and a higher sensitivity and specificity than conventional radiography. Due to differences in measuring instruments used in the gathered material, no definitive conclusion could be drawn. Further studies in the subject is recommended.

Bakgrund: Personer som insjuknar i kolorektalcancer är ofta mellan 50-70 år gamla. Colon kan undersökas med bariumundersökning, koloskopi eller datortomografi colon (DT colon). Nyttan med DT colon är att tarmen liksom strukturer utanför tarmens vägg kan avbildas samt att cancern kan stadieindelas. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av DT colon hos patienter som uppvisar symtom på kolorektalcancer. Dessa upplevelser kan vara fysiska och psykiska. Metod: Sökningar utfördes i databasen Pubmed där sökord kombinerades. Efter granskning av abstrakt och studier i sin helhet inkluderades 11 studier som ligger till grund för resultatet. Resultat: Patienter upplevde lite smärta i fem av sju studier. Procentuellt skattades smärta som liten till obefintlig (82-96 %) och som stark (0-3 %) i tre studier. Upplevelse av obehag varierade mellan lite och lite mer än måttligt obehag i sju studier. I en studie skattade 81 % patienter DT colon som inte till lite obehaglig. Obehag under utvidgning av tarmen upplevde majoriteten som inte till lite obehagligt och mindre andel (30,7 % och 17 %) som ganska till mycket obehagligt i två studier. I en kvalitativ studie var utvidgning den mest jobbiga delen av undersökningen. Pinsamhet skattades som låg i två studier och i en kvalitativ studie kände sig patienterna generade. Oro mättes i sju studier där majoriteten var lite eller inte oroliga. Ingen eller lite rädsla upplevdes av patienter i tre studier. I en kvalitativ studie uttryckte några patienter att de varit rädda under DT colon varav en var rädd för att inte kunna hålla andan. Slutsats: Många upplevde lite smärta under DT colon men det fanns de som upplevde större smärta. Upplevelse av obehag varierade i studierna men ett fåtal upplevde mycket obehag. Vissa upplevde mycket och extremt obehag under utvidgning av tarmen. Patienter var lite generade men 1-3 % kände större pinsamhet. Patienterna var lite oroliga. Då få studier tog upp rädsla är det svårt att dra en slutsats.