Felplacering av gonadskydd på barn:En litteraturstudie om förekomst och konsekvenser Abstrakt: Bakgrund: Röntgenstrålning är en betydelsefull uppfinning inom medicinsk diagnostik,men kan ge biologiska skador vid exponering. Gonadskydd är väsentlig för unga patienterför att skydda strålkänsliga könsorgan som utsätts för röntgenstrålning. Sedan mångadecennier tillbaka har användandet av gonadskydd diskuterats på grund av frekventförekommande felanvändning vilket leder till ökad stråldos för patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten och konsekvenser avfelplacerade gonadskydd vid röntgenundersökning bland barn. Metod: En litteraturstudie av nio kvantitativa studier. Dessa artiklar söktes via PubMed,Cinahl samt Scopus och kvalitetsgranskades. Analysen gjordes i enlighet med Fribergsanalysmetod. Resultat: Resultatet visar att tillämpning av gonadskydd utesluts i hög omfattning.Förekomsten av felplacering överstiger antalet korrekt applicerade gonadskydd ochkonsekvensen blir att patienterna utsätts för ökad stråldosen i ung ålder. Konklusion: Felplacerade gonadskydd förekommer frekvent och medför konsekvensersom kan bli skadliga för patienten. Genom att införa tydligare riktlinjer och utökakompetensen hos röntgensjuksköterskor kan optimal användning av gonadskydd uppnås.Dock är det fortfarande brist på studier som undersöker användandet av gonadskydd, merforskning skulle behövas för att få bättre förståelse kring fenomenet. Nyckelord: Barn, felplacering, Gonadskydd, Strålskydd / Misplacement of gonadal shields in children: A literature review on occurrence and consequences   Abstract:  Background: X-ray imaging is an essential invention in medical diagnostics but can cause biological damage upon exposure. Gonadal shields are necessary for patients in fertile age to protect the radiosensitive reproductive organs from X-ray radiations. The use of gonadal shields has been debated for decades due to frequent misuse, which leads to multiple consequence. Aim: The aim of this literature review was to investigate the occurrence and consequences of misplaced gonad shields in X-ray examinations among children. Method: A literature review of nine quantitative studies was conducted. These articles were searched for via PubMed, Cinahl and Scopus and were quality assessed. The analysis was conducted using Friberg analysis methos.   Results: The results show that the application of gonad shields is excluded on many occasions. The misplacing of gonadal shields occurs more frequently than correctly applied gonad shields which leads to increased radiation doses from young age as consequence. Conclusion: Misplaced gonadal shielding is a frequent occurrence that can have harmful consequences for patients. Updating the guidlines and enchanting radiographers’ competence can optimize the use of gonad shields. However, there is still a lack of studies on the subject and further research is needed for a better understanding of the phenomenon. Keywords: Children, Gonadal shielding, Misplacement, Radiation protection

Bakgrund: Antalet bilddiagnostiska undersökningar ökar. Behov finns att implementera riktlinjer för remisser till röntgenavdelningen. 20% av alla DT undersökningar bedöms inte vara berättigade. Under 2017 inleddes översättning till lokala förhållanden och implementering av iGuide på försök i en av Sveriges regioner. Syfte: Syftet är att studera röntgensjuksköterskors- och radiologers erfarenheter från berättigande av undersökningar på röntgenavdelningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design. En induktiv ansats tillämpades. Semistrukturerade intervjuer utfördes med legitimerade radiologer och röntgensjuksköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen mynnade ut i följande subkategorier:  Innebörden av berättigande, Ansvarsfördelning vid berättigande, Oberättigade remisser och åtgärder, Remittent och patient inverkar på berättigandet, Organisationen inverkar på berättigandet, Tillgänglighet av olika modaliteter inverkar på berättigandet, IGuide är grundat i problemen med berättigande, samt Resultatet från iGuide-projektet. Subkategorierna bildar tre kategorier: Berättigande av undersökningar, Förekomst av oberättigade undersökningar, samt iGuide som ett sätt att uppnå ökat berättigande. Slutsats: Röntgenutnyttjandet ökar och därmed problemen med berättigande. Radiologerna upplever att brist på tid påverkar berättigandet negativt, också att remittenten ofta har svårt att neka patienter. Röntgensjuksköterskor upplever att kommunikationen avdelningar emellan är viktig för berättigande. Det ökade utbudet av modaliteter beskrivs påverka. IGuide ökar andelen berättigade undersökningar, och minskar antalet begärda bilddiagnostiska undersökningar, men systemet behöver få en ökad användarvänlighet. / Background:  The number of image diagnostic examinations is increasing. There is a need to implement guidelines for referrals to the X-ray department. 20% of all DT examinations are deemed not to be justified. In 2017, implementation and translation into local conditions of iGuide in trial was initiated in one of Sweden's regions. The aim: The aim is to study the experiences of radiographers and radiologists from the justification of examinations in the X-ray department. Method:  An empirical study with qualitative design. The inductive approach was applied. Semi-structured interviews were applied with licensed radiographers and radiologist. The interview material was analyzed with a manifesto content analysis.  Results:  The analysis resulted in the following subcategories: The meaning of justification, The shared responsibility in justification, Unjustified referrals and actions, Remittent and patient impact on justification, The organization impact on justification, The accessibility of various modalities affect justification, IGuide is based on the problems of justification, and The results of the iGuide-project. The subcategories form three categories: Justification of examinations, Existence of unjustified examinations, and IGuide as a means of achieving increased justification. Conclusion:  X-ray utilization is increasing and thus the problems with justification. The radiologists experience that the lack of time affects justification negatively, also that the remittance often has difficulty in denying patients. Radiographers experience that communication between departments is important for justification. The increased range of modalities is described as affecting. IGuide increases the proportion of justified examinations, and reduces the number of requested imaging examinations, but the system needs to be given a greater user-friendliness.

Abstrakt Inledning: I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år möjlighet till att genomgå en hälsokontroll (screening) av sina bröst. Syftet med mammografiscreening är att hitta patologi så tidigt som möjligt för att kunna tillgodose en gynnsam behandling och för att förhindra dödlig utgång. Röntgensjuksköterskan har en viktig roll i den bilddiagnostiska utredningen. En av röntgensjuksköterskans uppgifter är att framställa röntgenbilder med optimal bildkvalitet samtidigt som patientsäkerheten måste beaktas. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka den optimala bildkvaliteten vid mammografiundersökningar. Metod: För att få svar på syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar letades i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar sammanställdes och analyserades sedn i tre kategorier. Resultat: Analysen av artiklarna visade på att det finns flera faktorer som kan inverka på den optimala bildkvaliteten vid mammografiundersökningar. Analysen presenterade tre kategorier såsom patientrelaterade aspekter, tekniska parametrar och röntgensjuksköterskans betydelse. Slutsats: Röntgensjuksköterskans kunskaper och kännedom om vilka faktorer som kan inverka på bildkvaliteten är viktig för att minimera brister i bildkvaliteten. För att kvalitetsförbättra mammografiundersökningarna samt bibehålla kunskap krävs kontinuerlig träning och utbildning.

Inledning: Varje dag får ca. 170 kvinnor runt om i världen diagnosen bröstcancer. Förstahandsmetoden för screening av brösten är i dagsläget mammografi. Studier visar på att kvinnor med täta bröst får inte rätt diagnos med enbart mammografiundersökning. Denna litteraturöversikt tar upp alternativa undersökningsmetoder för att diagnostisera och behandla bröstcancer hos kvinnor med täta bröst. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa betydelsen av magnetresonanstomografi- samt ultraljud vid utredning av täta bröst. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där 15 kvantitativa artiklar granskades efter sökningar i både PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av samtliga artiklar visar att ultraljud och magnetresonanstomografi kan användas för att utesluta misstänka patologier som hittas vid mammografiundersökningar av täta bröst. Dessa artiklar lyfter också fram att det finns samband mellan bröstdensitet och fastställandet av korrekt diagnos, då bröstkörtlar kan tolkas som misstänka patologier i mammografibilderna.  Slutsats: Med kunskap samt adekvat information till kvinnor som har täta bröst är modaliteter som MRT och ULJ ett komplett att upptäcka bröstcancer i tid. Kvinnor som får diagnosen bröstcancer i ett tidigt skede kan snabbt få hjälp och därmed ökar också överlevnadschansen.

Background: Computed tomography (CT), is commonly used imaging technique in cancer patients. In CT performed for tumour staging to detect the spread of tumours, the liver is a common place for metastases. There are two types of metastases in the liver, hypo- and hyper vascularised, which generally are best seen in the venous phase and the late arterial phase. Therefore, CT of the liver often includes a triple phase contrast-enhancement protocol.   Purpose: The aim of this study was to qualitatively and quantitatively examine, through image review and attenuation measurements, respectively, the overall image quality of CT examinations performed in conjunction with positron emission tomography, (PET)/CT and as separate, stand-alone CT-studies, at the Department of Nuclear Medicine and PET centre, Uppsala University Hospital.   Method: A retrospective cross-sectional patient records review was undertaken with a descriptive approach of the qualitatively and quantitative data. 286 examinations were included in the study.     Result: The examinations were of high-quality in terms of contrast-enhancement technique, 183/190 (96,3%) of late arterial phases and 211/286 (74%) of venous phases. Some characteristic differences in the contrast-enhancement of the liver and the metastases were found in the different CT phases, allowing for division into four separate categories based on their respective characteristics.   Conclusion: In summary, the performed CT examinations were in majority performed in the right phase. The image quality of Contrast-to-noise, (CNR) and Signal-to-noise (SNR) were satisfactory even if the CNR could be higher for a better distinguish and detected small structures in the images. / Bakgrund: Datortomografi (DT), är den vanligaste avbildningstekniken för cancerpatienter. Vid DT för utredning av tumörspridning är levern en vanlig plats för metastaser. Det finns två typer av metastaser i levern, hypo- och hypervaskulära, som vanligen ses bäst i venfas respektive i sen artärfas. DT-undersökningarna av levern inkluderar därför ofta ett trippelfas-undersöknings-protokoll. Syfte: Syftet med denna studie var att kvalitativt och kvantitativt undersöka, genom bildgranskning respektive attenueringsmätningar, den totala bildkvaliteten för DT-undersökningar utförda i samband med positronemissionstomografi (PET) / DT och som separata, fristående CT-studier, vid Institutionen för nuklearmedicin och PET-center, Uppsala universitetssjukhus.   Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie med patientjournaler där en beskrivande metod användes för att beskriva den kvalitativt och kvantitativt datan. 286 DT-undersökningar granskades och inkluderades i studien. Resultat: Undersökningarna utfördes med DT i samband med PET/ DT, och även som separata DT undersökningar, var av hög kvalité vad gäller kontrastförstärkningsteknik varav 183/190 (96,3%) av sena artärfasundersökningarna och 211/286 (74%) av venfasundersökningarna erhöll maximal kvalitetspoäng. Vissa karakteristiska skillnader i kontrastförstärkningen av levern gentemot metastaserna hittades för de mycket och dåligt vaskulariserade metastaserna i de olika CT-faserna, vilket möjliggjorde uppdelning i fyra separata kategorier baserat på deras respektive egenskaper.   Slutsats: Sammanfattningsvis utfördes de utförda DT-undersökningarna i majoritet i rätt fas. Bildkvaliteten på Kontrast-till-brus, (CNR) och Signal-till-brus (SNR) var tillfredsställande även om CNR kunde vara högre för att bättre skilja och upptäcka små strukturer i bilderna.

The general aim of this thesis was to empirically describe the radiographers’ professional scope in diagnostic imaging from the viewpoint of the practitioners and investigate how technical development affects the relations and actions in this practice. Data was collected by interviews and observations to both studies at the same time with two different aims. Eight radiographers (n=8) were interviewed. The interviews were open in character, were recorded with a digital voice recorder, and transcribed verbatim by the interviewer. The interview guide consisted of four interview questions. The observations of radiographers during their work with Computer Tomography (CT) and Magnetic Resonance Imaging (MRI) were conducted in a middle-sized radiology department in the southern part of Sweden. The observations were ten (n=10) in total. Two different theoretical perspectives were used: phenomenology (Study I) and practice theory perspective (Study II). Data was analysed with a phenomenological method in Study I. In Study II data was firstly analysed inductively, which resulted in seven codes. Secondly, abduction was made by interpretation of these codes from a practice theory perspective. This led to four themes. The findings in Study I display the main aspect of the radiographers’ work with image production. Their general tasks and responsibilities can be viewed as a process with the goal of producing images that can be used for diagnosis purposes. The process has three different phases: planning the examination, production of images, and evaluation of the image quality. The radiographers experience the production of images as their autonomous professional area. The findings in Study II report how technology development affects the relations between different actors and their actions in the practice of Computer Tomography. Four themes were identified; 1) Changed materiality makes the practical action easier. Radiographers’ practica work with image production has become easier when working with CT  compared to conventional techniques because the CT usually performs the image production in one scan. 2) Changed machines cause conflict between the arrangements of the work and the patients` needs. It is difficult to plan the examination individually for each patient because of the arrangements of the CT practice, i.e. they have little information about the patient before the examination. 3) Changing materiality prefigures learning. The radiographers describe a need for constant learning activities because of the changing procedures for image production and new modalities for image production. If not achieved it may affect their relations with the patients. 4) How the connections between different practices lead to times when practical reasoning is required in the radiography process with CT. The connections between the different professions in CT practice mainly occur through material arrangements because physically they work in different areas. The external arrangements in CT practice pre-figure actions for securing accurate radiation level and image quality. But the radiographers, who meet the patients, have to critically judge the intended actions in relation to clinical observed data to ensure patient safety.

The annotation of medical images is a critical task for many downstream applications. However, the lack of a unified annotation nomenclature has resulted in inconsistency and ambiguity in the storage and use of such data. In this thesis, we propose and evaluate a novel annotation nomenclature for medical images. Our nomenclature is designed to be intuitive, easy to use and to expand. We also developed a knowledge database storing large medical image datasets that integrates the new nomenclature. The database is implemented as a server application exposing REST APIs. This allows users to upload/download datasets and query the data based on the annotations and to integrate the system in existing frameworks. We conducted a user study to assess the usability characteristics of the label nomenclature and its integration in the new system. The results collected from the user base are positive. The nomenclature is well perceived and the users had rated positively the usability of the whole system. / Annotering av medicinska bilder är en kritisk uppgift för många efterföljande tillämpningar. Bristen på en enhetlig annoteringsnomenklatur har emellertid resulterat i inkonsekvens och tvetydighet i lagring och användning av sådana data. I denna avhandling föreslår och utvärderar vi en ny annoteringsnomenklatur för medicinska bilder. Vår nomenklatur är utformad för att vara intuitiv, lätt att använda och att expandera. Vi har också utvecklat en kunskapsdatabas som lagrar stora medicinska bildsätt som integrerar den nya nomenklaturen. Databasen är implementerad som en serverapplikation som exponerar REST API: er. Detta gör att användare kan ladda upp / ladda ner datasätt och söka efter data baserat på annotationer och integrera systemet i befintliga ramverk. Vi genomförde en användarstudie för att bedöma användbarhetskaraktäristikerna för etikettnomenklaturen och dess integration i det nya systemet. Resultaten som samlades in från användarbasen är positiva. Nomenklaturen är väl uppfattad och användarna har positivt betygsatt användbarheten i hela systemet.

Introduktion: Dagens strålskyddsprinciper om gonadskydd är i grunden baserade på ALARA principen utöver de olika lagar och författningar som implementeras med tidens gång. Att uppnå diagnostisk kvalitet på bilden utan att ta bort vital information är därför av intresse för röntgensjuksköterskan. Felaktig placering av gonadskyddet kan leda till ökad stråldos samt informationsbortfall, eventuellt även omtag av bilden. Ökande stråldos ger högre risk för genetiska skador på arvsmaterialet samt risken att utveckla cancer. Syfte: Att undersöka förekomsten, mängden felplacerade gonadskydd samt effekten av felplacerade gonadskydd. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på kvantitativa artiklar genomfördes där elvavetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar. Resultat: Resultat visar att felplacerade gonadskydd leder till omtag av röntgenbilder och patienter utsätts för mer stråldos. Det ökar risken för strålskador. Detta går emot ALARA-principen som ska tillämpas av röntgensjuksköterskor. Slutsats: Mycket av nyligt utkommen forskning pekar på att gonadskydd används ofta felaktigt och skapar då förutsättningar för ökad stråldos för patienten. Huruvida gonadskydd bör avskaffas är något som kräver mer forskning för att avgöra

Bakgrund Artificiell intelligens (AI) har utvecklats i stor utsträckning i samband med magnetresonans (MR) undersökningar. Röntgensjuksköterskans roll vid MR-undersökningar är bland annat bildframställning och säkerställning av patientsäkerhet. Tillämpning av AI-teknik kan innebära förändringar i röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att studera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. Metod En systematisk litteraturstudie har genomförts. Datainsamlingen har utförts via databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna uppfyllde studiens inklusionskriterier. Artiklarna genomgick sedan en kvalitetsgranskning och artiklarna som uppnådde medel till hög kvalité analyserades och samanställdes i en tabell utefter analysmetoden metasyntes.  Resultat Resultatet i denna studie presenterar flera faktorer där AI kan påverka röntgensjuksköterskans roll inom MR-verksamheten. AI kan förbättra arbetsflöden och öka effektivitet genom att förbättra bildkvalitén, minska undersökningstiden, kontrollera metallimplantat inför en MR-undersökning, ersätta användningen av gadoliniumkontrastmedel samt stödja röntgensjuksköterskan vid förberedelser inför en MR-undersökning. Slutsats AI i samband med MR-undersökningar kan påverka röntgensjuksköterskans roll under den peri-radiografiska processen. AI kan optimera radiografiska arbetsflöden och förändra arbetsuppgifter för röntgensjuksköterskan inom MR-verksamheten. Det är möjligt att fokus flyttas från tekniska aspekter till personcentrerade vård. Röntgensjuksköterskan behöver anpassa sig till nya kompetenskrav samt erhålla en djupare förståelse av AI inom MR-verksamheten. / Background Artificial intelligence (AI) is advancing rapidly in the context of magnetic resonance imaging (MRI) examinations. Radiographers’ role in MRI imaging includes image acquisition and ensuring patient safety. The implementation of AI-technologies may imply changes in the radiographers’ role within the MRI-department. Purpose The purpose of this literature review is to examine the factors which AI can affect radiographers’ role within the MRI-department. Method A systematic literature review was conducted. The data collection has been executed via the databases PubMed and CINAHL. The selected articles fulfilled the chosen inclusion criteria. The articles were then quality assessed and those who achieved medium or high quality were analysed and subsequently compiled into a table according to the analytical method meta-synthesis.  Result This study presents several factors in which AI can affect the radiographers’ role within the MRI department. AI technologies can improve workflow and increase efficiency by improving image quality, reducing examination times, checking for metal implants prior to an MRI, replacing use of contrast media, and assisting radiographers during preparations prior to MRI scans. Conclusion The applications of AI in MRI imaging can affect radiographers’ role in the peri-radiographic process. AI can optimize the workflow and change work tasks for radiographers within the MRI department. The focus may shift from technical aspects to person-centered care. Radiographers should adapt to new competency requirements as well as obtain a deeper understanding of AI technologies.

Ionizing radiation is applied in healthcare for diagnostics or cancer therapy in various human populations, including pediatric patients. To ensure children's stillness during radiological procedures, they are usually sedated/anesthetized with anesthetics, such as ketamine. Previous studies have shown that exposure to ketamine, ionizing radiation, or a combination of both during critical periods of brain development can result in cognitive impairment later in life.The purpose of the project is to investigate developmental neurotoxic effects of ketamine and low-dose ionizing radiation.Female NMRI-mice were exposed on postnatal day 10 to ketamine (7.5 mg/kg), low-dose ionizing radiation (200 mGy), or co-exposure. Then, gene expression patterns in hippocampusfor Jagged1, Hes5, Nrf2, Keap1, Bdnf and Grin2b were studied by qPCR.Two primers were designed for the mouse genes Cat, Sod2, Tia1 and G3bp1 respectively. Subsequently, efficiency of each primer was investigated using qPCR to generate a standard curve.The gene expression of Grin2b showed/displayed statistically significant downregulation in all exposed groups. No statistically significant change in the gene expression of Jagged-1, Hes5, Nrf2, Keap1 and Bdnf were observed.Due to appearance of secondary peaks, primers for Tia1:1, G3bp1:2 and Sod2:1 were excluded from the study. The efficiency of Cat1, Cat2, Sod2-2, Tia1-2 and G3bp1-1 did not meet the criteria (90–110%) for further work.Exposure to ketamine, low-dose ionizing radiation or a co-exposure may affect Grin2bexpression in children and consequently result in cognitive impairment. More studies are required to determine the underlying mechanism. Additional aspects to consider when designing primers should be implemented.