Tübingen, Universiẗat, Diss., 2003. / Dateien im PDF-Format. - Enth.: Teil 1. Teil 2.

Syfte: Studien avser att undersöka studenters uppfattningar kring vilka behov som ligger bakom till varför studenter väljer att titta på reality-TV och hur de tolkar reality-TV som genre. Metod: Studien är en receptionsstudie med fokusgruppsintervjuer. Slutsatser: Denna studie bekräftar den föreställningen om att underhållning inom realitygenren uppfattas som enkel och lättsam TV. Resultatet från fokusgruppsundersökningen lyfter också fram reality-TV som något underhållande, utbildande och socialiserande att titta på. Reality-TV är enligt vår forskning tätt sammankopplat med en del moraliska frågetecken kring hur underhållning skapas och tittarnas tvivel kring hur verklig verkligheten egentligen är genom TV-rutan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program? För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna. Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion. Även deras relation till övriga deltagare i programmen skiljer sig åt avsevärt. I Det okända anspelar man mer på den deltagandes känslor och relation till den bortgångna, som ofta visar sig vara någon som stått personen nära och därmed får en personlig anknytning. I Hemsökta hus däremot, framställs de övernaturliga, som något obehagligt och skrämmande och med hjälp av ljud och ljuseffekter ämnar man lämna tittaren uppskrämd.

Syfte och frågeställningar: Genom en publikstudie undersöka i vilken utsträckning följare av reality serien Paradise Hotel uppfattar deltagarna och deras relationer som verkliga. I vilken utsträckning uppfattar publiken deltagarna och deras relationer som äkta och verkliga? Hur uppfattar publiken deltagarnas beteende samt agerande i den iscensatta miljön de befinner sig i? Metod och material: Studien är gjord som en kvalitativ publiksstudie där det empiriska materialet består av fyra stycken inledande intervjuer som sedan följs av två fokusgrupper med fyra deltagare i respektive grupp. Materialet transkriberas, kodas och tolkas utifrån Ervin Goffman dramaturgiska perspektiv. Huvudresultat: Efter genomförda fokusgrupper kan slutsatser dras kring den verklighet följare av Paradise Hotel upplever. Den tydligaste slutsatsen är att publiken inte upplever programmet som en avspegling av verkligheten och att deltagarna i större eller mindre utsträckning spelar en roll. En person i den miljön och situation som deltagarna befinner sig i uppfattas inte kunna vara sig själv och sitt “riktiga jag”.

Zweite Studienarbeit Hochschule für Angewandte Psychologie Zürich, 2005.

Stereotypical images of blacks have persisted throughout multiple forms of media for decades, with one of the most recent arenas being reality television programming. This study examines the Bravo Television network series The Real Housewives of Atlanta to consider the impact of reality television on the image of black women in America today. This increasingly popular show is the most viewed in The Real Housewives franchise, and demonstrates that black women in America do not embody any one historical or contemporary stereotype of black women in particular, but rather are a compilation of these stereotypes depending on the situation at hand. / Master of Science

Denna uppsats ingår inom det vetenskapliga fältet Fat Studies där målet är att utmana den stigmatisering som överviktiga individer upplever socialt och psykiskt. Syftet med denna uppsats är att studera hur överviktiga karaktärer porträtteras i den amerikanska reality-serien Here Comes Honey Boo Boo samt hur genus och klass representeras i relation till fetma. Mina frågeställningar är följande: 1) På vilket sätt porträtteras de överviktiga karaktärerna i tv-serien Here Comes Honey Boo Boo? samt 2) Hur representeras genus och klass i relation till fetma Here Comes Honey Boo Boo? Mitt metodval ingår inom den kvalitativa innehållsanalysen. Jag har applicerat en textanalytisk metod på mitt studieobjekt där jag kartlagt nyckelscener och huvudteman. Jag har i relation till uppsatsens syfte försökt finna återkommande mönster att bygga min analys på. Den teoretiska begreppsramen består av Stuart Halls (2013) representationsteorier samt Bakthins (1984) begrepp carnivalesque. Sedan vävs begreppet panopticism in med understöd av Betterton (1996) och Kristevas (1982) teoretiseringar för att erhålla en allmän bild om hur kvinnan relateras till sin vikt. För att teoretisera begreppen klass och genus i relation till fetma används begreppsförklaringar tagna från Rothblum och Solovays (2009) antologi The Fat Readers studie. Studien visar flera intressanta resultat i relation till teoretiseringen. Det mest utmärkande resultatet är att serien Here Comes Honey Boo Boo försämrar den rådande bilden som finns av överviktiga individer genom att porträttera dem på ett förlöjligande, humoristiskt och groteskt sätt. Kroppsliga reaktioner och andra djuriska instinkter är ett genomgående inslag i serien och tyder på att Here Comes Honey Boo Boo är en serie vars handling utgår från begreppet carnivalesques grunder. Ett överraskande resultat är det faktum att överviktiga män och kvinnor porträtteras på olika sätt i serien trots att kroppshyddorna är lika stora. Det var svårt att borste från aspekter som klass och genus i relation till fetma, de är närvarande i form av kroppen som klassbeteckning och skillnader i representationer mellan könen.

No description available.

Paradise Hotel is a popular reality-show which can be viewed in many countries. The first Swedish version aired year 2005. Since then Paradise Hotel has expanded and been written about in the media in respect of the participants’ behavior. We considered this an interesting subject to study and understand what might actually be happening inside the hotel. The purpose of this study was to examine and seek an understanding of the participants in Paradise Hotel season 2014 from a gender perspective. The research question guiding this study was: How is masculinity and femininity constructed on the reality-show Paradise Hotel? The study was conducted through a semiotic analysis where episodes from the season were transcribed with focus from our theories about gender, masculinity and femininity. The result of the study showed that the participants were constructed differently to what the theories told us about how male and female are socially constructed. A more accepting approach was shown towards men when having multiple sexual relationships. Men have also applied a more socially constructed female quality in forms of showing feelings, like crying and being vulnerable. There is a template for how a man should look like in Paradise Hotel, but according to the women men do not achieve this. The women show qualities like dominance, being independent and having the courage to stand up for themselves and make decisions on their own, which is seen like a socially constructed male equality.

Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det.  Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt. Vårt intresse kretsade runt hur män och kvinnor framställs i programmen och hur olika berättartekniker inverkar på framställningen. Frågeställningarna formulerade vi så här:  - Vilka skillnader finns i representationen mellan ofrivilligt barnlösa män och kvinnor?  - Vad finns det för likheter och skillnader i berättartekniken i Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn?  - Hur bidrar berättartekniker till att betona eller nedtona aspekter av barnlöshet och föräldraskap i de två serierna?  Vår utgångspunkt har varit att medier snarare konstruerar bilder av verkligheten än speglar den. I uppsatsen har vi därför utgått från bland annat teorier om representation, konstruktion och genus. För att besvara frågeställningarna använde vi tre olika analysmetoder: En narrativ analys genomfördes på avsnitten i sin helhet, syftet var att identifiera hur berättandet konstruerades och vad som betonades i det. Genom att välja ut två sekvenser från varje avsnitt kunde vi närmare analysera representationen med hjälp av bild- och textanalys.  Studiens resultat pekade på att serierna framställde barnlöshet som mer relaterad till kvinnan än till mannen. De var kvinnorna som oftast fick sätta ord på sorgen och de sociala konsekvenserna det innebar att vara barnlös. I seriernas framställningar av männen fanns ett större känslomässigt avstånd. De representerades med synlig handlingskraft, men fick sällan berätta om sina emotionella upplevelser av att inte ha barn. Strukturen på narrativen liksom klippteknik, bildformat och musik användes för att skapa dramatiska händelseförlopp i båda serierna. I Drömmen om ett barn bidrog bland annat programledaren till att känslobetonade sidor av barnlösheten blev mer framträdande. I Barn till varje pris? däremot kretsade mer av handlingen runt att reflektera och värdera deltagarnas tillvägagångssätt att bli föräldrar.  En slutsats av studien var också att båda serierna tycktes framställa ofrivillig barnlöshet som en avvikelse ställd mot en slags normativ, mytisk bild av kärnfamiljen och familjeskapande.