Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Abstract Detta är en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstävlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har främst riktats mot barnens föräldrar, deras barnuppfostran och sätt att handla samt det att skönhetstävlingarna tillåter en sexualisering av väldigt små barn. Syftet med denna uppsats är således att undersöka på vilket sätt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstävlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt på vilket sätt föräldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frågeställningar vi valt att besvara är följande: Vilken syn på föräldraskap produceras i programmet? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de båda avsnitten?I analysen har vi utgått ifrån två hela avsnitt av serien och har med hjälp av narrativ och semiotisk metod analyserat berättelsernas händelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener där vi trott oss kunna få svar på våra frågeställningar. Genomgående i uppsatsen har vi utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och därför menar vi att kön och genus är kulturellt skapta produkter. Resultatet visar att föräldrarna, i första hand mammorna, har en betydelsefull roll i programmet och de är tydliga i hur de vill att barnet ska prestera på scen. Om framträdandet inte går som planerat är de inte sparsamma med att öppet visa sin besvikelse över barnet. Mammornas önskan om att barnen ska lyckas i tävlingarna har i vissa fall gått så långt att de ”dopat” sina döttrar med koffeindrycker och diverse energitillskott. Det finns tydliga likheter mellan de olika programmen i hur skönhet representeras. Många yttre attribut är återkommande där flickorna alltid är kraftigt sminkade iklädda stora peruker och gnistrande smycken. I många fall kan vi urskönja en sexualisering av flickorna, både genom att iaktta enbart deras klädsel men främst i samspel med det flirtigt utmanande minspelet och kroppsspråket.

Zugl.: Mainz, Univ., Diss., 2008.

Zweite Studienarbeit Hochschule für Angewandte Psychologie Zürich, 2005.

Rather than taking a broad genre-based approach to analyzing reality television as digital media, this disserations understands the field of reality programming as operating within a new media model and as composed of micro-genres. My project specifically explores the "intimate" micro-genre, considering the politics of respectability and gendered labor as foundational elements in what is a particularly fertile and volatile site of meaning-making. Grounding my analysis in a comprehensive map of reality programming allows me to explore a pattern of politically rich programs set in the South. Shows such as Duck Dynasty, Here Comes Honey Boo Boo, and Real Housewives of Atlanta offer insight into the circulation and currency of race, class, and gender with significant theoretical implications for an economically and politically unstable national moment. Using an intersectional lens to investigate reality television, my project seeks to better understand the gears driving our cultural anxieties and media trends through an analysis of digital paratexts, branding, labor, and affect.

Expedition: Robinson är ett reality-program som sänts i både public service och kommersiella kanaler. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Expedition: Robinson har utvecklats genom åren och ställa detta i relation till reality-genrens utveckling och de kanalbyten som programmet gjort. Uppsatsen inleds med en genomgång av Expedition: Robinsons och reality-genrens historia och hur det gick till när de kommersiella kanalerna blev en del av det svenska tv-landskapet. I teorin förklaras viktiga komponenter i tv-mediet samt en fördjupning i hur reality-genren har utvecklats. I en semiotisk analys granskas utvalda sekvenser ur sex avsnitt av Expedition: Robinson för att se hur programmet förändrats genom åren, i aspekterna dramaturgi och visuell utformning. I slutdiskussionen visas att det finns samband mellan de olika kanalernas syfte och hur programmet utformats. I de kommersiella kanalernas versioner finns en stor del reklam och sponsring, vilket blir en del av programmets uppbyggnad. Det visas också att reality-genrens utveckling har bidragit till förändringarna som programmet genomgått.

Syftet med den här uppsatsen är att granska hur deltagare i Robinson blir gestaltade eftergenus. Den metod vi använt oss av är Jens Eders karaktärsklocka för att analysera deltagarnasbeteenden och produktionsbolaget gestaltning av dem. Vi har analyserat två konflikter ochfem deltagare. Resultatet av analysen visade att deltagarna blev gestaltade med hjälp avproduktionsbolagets val av klippning, ljudeffekter och bildkomposition. Vi kunde även segestaltning av stereotypa genusegenskaper men också undantag där deltagarna bryterstereotyperna.

The availability to stream movies and series online has increased immensely throughout this decade, being reliant on freeing up time during your day to be able to watch your favorite tv-show has become less necessary due to the fact that you’re able to stream it whenever you want or can, once it’s been released. Reality television has been a big part of the tv tabloid for almost two decades now and it had it’s peak in audience during the years 2009-2012 and has been reportedly decreasing the following years. There has been little to none research regarding reality tv’s progression and audience recently, which has made us curious as to its current state. This article aims to research whether or not the interest in watching romantically themed reality tv has had a continued decline these recent years due to its lack of content variation and if its audience has gradually gone over to streaming it online rather than watching it on tv. We have studied three different reality shows views online and on television per episode during the years of 2015-2018. This way, we could add the views online and on television together to see if the view count in total has increased or decreased each year, as well as being able to compare the difference in views online versus views on television each year to see if the quota who streams has increased. Our hypotheses were met with matching results from our rese

This study analyses how Kim Kardashian West’s and Fredrik Eklund’s depiction of family and career and the relationship there between are constructed as successful in their Reality TV shows Keeping Up With the Kardashians (2007-) and Million Dollar Listing New York (2011-). It is examined in a postfeminist media climate with the theoretical frameworks of Chrononormativity (Freeman 2010) and Queer Kinship Theory (Butler 2002), considering the intersections of gender, sexuality and class, via a critical discourse analysis. The study shows a chrononormative ideal where a successful career and big biological family, through free choices, are vital to become respectable adults. Their careers are built upon their private lives and their heteronormative families. Childcaring is constructed as feminine and can for masculine subjects be outsourced to servants. It is constructed as relatively unproblematic to outsource childbearing to a surrogate mother.

Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv studera hur barn representeras i realityserien Unga mammor. Med utgångspunkt i genus, framing och representation har jag genomfört en kvalitativ semiotisk analys och en framinganalys på fem medverkande familjer i 31 utspridda avsnitt i serien. Resultaten har pekat på att barnen representeras utifrån stereotypa könsroller, som placerar flickor i feminina fack och pojkar i maskulina, där det finns en acceptans för flickor att överskrida de osynliga gränserna könen emellan men en rädsla för pojkar att göra detsamma. Det har visat sig att barnens attribut, framför allt kläder, spelar en betydande roll i konstruktionen av deras kön. Jag ställer mig kritisk till Unga mammors representation av barn och ifrågasätter seriens roll i att normalisera könskoder. De normbrytande avvikelser som får synas förblir undantag. / The purpose of this study is to from a gender perspective study how children are being represented in the reality show Unga mammor. I have from the outset gender, framing and representation driven a qualitative semiotic analysis and a framinganalysis of five participatory families in 31 scattered episodes throughout the series. The results have shown that children are being represented from stereotypical gender roles, that places girls in feminine boxes and boys in maculine, where it is accepted for girls to overrun the invisible barriers seperating the sexes but a fear for boys to do the same. It has shown that childrens attributes, especially clothes, are playing a substantial role in the construction of their gender. I am critical towards Unga mammors representation of children and question the series role in normalising gender codes. The norm-breaking anomalies that are shown remain exceptions.