Global ETD Search

1	Formgivning av magasin i ett redaktionellt utvecklingsarbete Härnqvist, Anders January 2003 (has links) Tidningskompaniet, a publishing agency in Göteborg, has during the spring of 2003 developed a customermagazine for Göteborgsvarvet, a Half Marathon Race in Göteborg. If realized the magazine shallbe distributed to former participants of the race twice a year and will be financed by adverts.As part of the editorial concept, development of a graphic profile will be made for the magazine. Thisdegree project will result in the production of a »dummy« magazine to be presented to the client and tobe used by the advertisement sales people in their work.The magazine, named »Varvet«, will convey the message that anyone can run Göteborgsvarvet. Theintention is to give the magazine a »youthful and sporty« image.The work in this degree project has comprised designing the magazine in co-operation with an editorialconcept developer and a project leader at Tidningskompaniet, and also the production of 18 magazinepages including prepress work. The magazine has been made into a strictly sectionized product,with a mix of short and long articles with lighter material and strict how-to-do-it guides. The designhas been made to complement the editorial concept, with typography and colours that feel modern and»active«.The dummy magazine has been digitally printed using a Xeikon digital press and has been distributedto the client and the advertisement sales bureau. Magasinsdesign tidningsdesign redaktionellt arbete
2	Den redaktionellt anknutna bloggen : Ett komplement till den traditionella journalistiken Stålnacke, Frida January 2008 (has links) <p><p>Syftet med denna C-uppsats är att beskriva den redaktionella bloggens format med hjälp av tre huvudfrågor. Fråga ett rör innehåll och ämne i redaktionellt anknutna bloggar, fråga två hur dagstidningar förhåller sig till bloggformatet som en del av utbudet på den egna webbsidan och fråga tre hur bloggen används av och påverkar den journalistiska yrkesrollen.</p><p>För att besvara fråga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehållsanalys av totalt 30 blogginlägg från tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara fråga två har jag gått igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhållningssätt till bloggar som en del av utbudet.</p><p>Min undersökning visar att bloggen är en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginläggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen går att se med exempel där enskilda bloggförfattare håller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhållningssätt till bloggen som en del av utbudet på webbsidan. Huruvida bloggen kommer att utvecklas hänger på hur den används av producent och läsare. Bloggformatet kommer, av resultatet i den här studien att döma, inte att ersätta de traditionella uttrycksformerna för media. Bloggen som fenomen ifrågasätter journalistiken som profession, men exakt hur den journalistiska yrkesrollen kommer att förändras är svårt att uttala sig om. Beroende på hur bloggens möjligheter tas till vara, kan den fungera som ett både bra och dåligt komplement till den traditionella journalistiken.</p></p> Journalistik blogg redaktionellt anknuten Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
3	Den redaktionellt anknutna bloggen : Ett komplement till den traditionella journalistiken Stålnacke, Frida January 2008 (has links) Syftet med denna C-uppsats är att beskriva den redaktionella bloggens format med hjälp av tre huvudfrågor. Fråga ett rör innehåll och ämne i redaktionellt anknutna bloggar, fråga två hur dagstidningar förhåller sig till bloggformatet som en del av utbudet på den egna webbsidan och fråga tre hur bloggen används av och påverkar den journalistiska yrkesrollen. För att besvara fråga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehållsanalys av totalt 30 blogginlägg från tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara fråga två har jag gått igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhållningssätt till bloggar som en del av utbudet. Min undersökning visar att bloggen är en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginläggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen går att se med exempel där enskilda bloggförfattare håller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhållningssätt till bloggen som en del av utbudet på webbsidan. Huruvida bloggen kommer att utvecklas hänger på hur den används av producent och läsare. Bloggformatet kommer, av resultatet i den här studien att döma, inte att ersätta de traditionella uttrycksformerna för media. Bloggen som fenomen ifrågasätter journalistiken som profession, men exakt hur den journalistiska yrkesrollen kommer att förändras är svårt att uttala sig om. Beroende på hur bloggens möjligheter tas till vara, kan den fungera som ett både bra och dåligt komplement till den traditionella journalistiken. Journalistik blogg redaktionellt anknuten Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
4	Mindre, snyggare, bättre? : En undersökning av Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor kring skiftet från broadsheetformat till tabloidformat Nordangård, Olof January 2007 (has links) <p>Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare.</p><p>I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar.</p><p>Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats. Upplagesiffror presenteras också under en fyraårsperiod med start året innan respektive tidning bytt format för att se hur upplageutvecklingen varit under tiden för formatbytet.</p><p>Med resultatet i hand framgår att båda tidningarna ökat sin nyhetsbevakning, sett till hur många nyheter de har med på inrikessidorna. Förändringen i redaktionellt material är mer svårtolkat. Om broadsheetformatets inrikessidor räknas per sida uppvisar DN en nedgång i andelen redaktionellt material medan SvD har en uppgång. Om samma sidor räknas per uppslag har båda tidningarna en uppgång i det redaktionella materialet.</p><p>Att dra paralleller mellan upplageutvecklingen och övergången till tabloidformatet är problematiskt då formatbytet endast är en del i det arbete som krävs för att driva och marknadsföra en tidning.</p> Tabloidisering broadsheet tabloid redaktionellt innehåll nyheter upplaga Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
5	Mindre, snyggare, bättre? : En undersökning av Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor kring skiftet från broadsheetformat till tabloidformat Nordangård, Olof January 2007 (has links) Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare. I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar. Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats. Upplagesiffror presenteras också under en fyraårsperiod med start året innan respektive tidning bytt format för att se hur upplageutvecklingen varit under tiden för formatbytet. Med resultatet i hand framgår att båda tidningarna ökat sin nyhetsbevakning, sett till hur många nyheter de har med på inrikessidorna. Förändringen i redaktionellt material är mer svårtolkat. Om broadsheetformatets inrikessidor räknas per sida uppvisar DN en nedgång i andelen redaktionellt material medan SvD har en uppgång. Om samma sidor räknas per uppslag har båda tidningarna en uppgång i det redaktionella materialet. Att dra paralleller mellan upplageutvecklingen och övergången till tabloidformatet är problematiskt då formatbytet endast är en del i det arbete som krävs för att driva och marknadsföra en tidning. Tabloidisering broadsheet tabloid redaktionellt innehåll nyheter upplaga Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
6	Marknadsföring på sociala medier : Det kommersiella budskapet och marknadsföringslagens konsumentskydd / Marketing on social media : The commercial message and The Marketing Act´s consumer protection Fauli, Linn, Thyrén, Filippa January 2019 (has links) En stor del av den svenska befolkningen använder sociala medier dagligen och både redaktionella och kommersiella framställningar sprids på olika digitala plattformar. I samband med detta utvecklas ständigt nya marknadsföringsstrategier och influencer marketing är en av dem. Forbes meddelar att företag spenderar ungefär 255 miljoner dollar världen över på influencers varje månad. Influencer marketing förväntas att även fortsättningsvis växa som marknadsföringsstrategi på sociala medier och därför är det enligt oss angeläget att kasta ljus på somliga redaktionella konstruktioner med stor kommersiell effekt. Reklamlandskapet har förändrats och ett resultat av den fortskridande digitala utvecklingen är att även kommunikationssamhället ändras liksom marknadsföringsmetoderna. Marknaden har allt mer kommit att förflyttas till den digitala sfären och medieplattformar, därav har reklam i allt större utsträckning ökat på sociala medier. Allmänheten blir ständigt försedda med material på sociala medier och ibland kan det tyckas problematiskt att se vad det är för typ av budskap vi faktiskt tar del av. Vissa framställningar på digitala marknadskommunikationskanaler faller in under Marknadsföringslagen (2008:486), så länge det är framställningar med ett kommersiellt syfte. Problematiken på sociala medier är att många framställningar framstår som reklam kan emellertid vara redaktionellt innehåll och vice versa. Förekomsten av att dessa två typer av meddelanden sammanblandas är vanlig och gränsdragningen mellan marknadsföring enligt marknadsföringslagen och redaktionellt material kan tyckas svår med tanke på avsaknaden av vägledning men även gällande rätt på det specifika området. Uppsatsen ämnar granska marknadsföringslagens krav om kommersiellt syfte och ifall lagen förmår omfatta meddelanden på sociala medier vars budskap har för avsikt att påverka konsumenten. Detta är särskilt intressant då det i många fall inte framträder tydligt nog för konsumenten huruvida meddelandet är kommersiellt eller redaktionellt. I förarbete till MFL framförs explicit att lagens syfte bland annat ska tillgodose konsumentintressen. Lagstiftningen är teknikneutral och omfattar sålunda internet och sociala medier. Detta sätt att kommunicera och marknadsföra är en förhållandevis ny praktik och vi vill därför undersöka om MFL:s konsumentskydd är tidsenlig genom bland annat nuvarande lagstiftning, Kissie-domen och annan relevant praxis på ämnet. Marketing social media commercial message editorial content influencer The Marketing Act Marknadsföring sociala medier kommersiellt meddelande redaktionellt innehåll influencer marknadsföringslagen. Law Juridik Law and Society Juridik och samhälle
7	En granskning av content marketing : En kvalitativ studie om innehållsbaserad marknadsföring med en rekommendation för tillämpning / A study of Content Marketing : A qualitative examination about content marketing with a recommendation for its practice. Ingvar, Elisabeth January 2016 (has links) Människor är trötta på reklam och företagen har börjat förstå att deras kommunikation till kunderna behöver förbättras. Content marketing, även kallat innehållsmarknadsföring har kommit att bli en populär metod, dock med en svag definition i grunden som bäddar för olika åsikter för vad content marketing innebär. Content marketing är ett hett begrepp i den svenska marknadsföringen, men vad krävs för att lyckas? Den här uppsatsen kartlägger begreppet, varför det är svårdefinierat samt ger en rekommendation till de verksamheter som vill tillämpa metoden kring viktiga aspekter i att arbeta med denna kommunikationsstrategi. För att besvara problemformuleringen utfördes en litteraturstudie och ett flertal personintervjuer med betydande aktörer inom kategorierna traditionella och redaktionella verksamheter samt områdesexperter. Utifrån resultaten från undersökningen kan slutsatsen dras att det inte finns en generell modell som fungerar för alla utan att content marketing måste anpassas för varje enskild verksamhet. Däremot finns det kluster av råd som kommer att presenteras, som exempelvis att ha en tydlig strategi med tydliga mål för att kunna mäta effekten av verksamhetens content marketing-satsningar samt att se sig själva som en publicistisk verksamhet som kräver en särskild redaktionell kompetens och mycket klar bild av sin målgrupp. / The report examines the content marketing strategy. There are several challenges in defining the area and more to come when working with it. This essay aims to provide a recommendation of how to implement the strategy. How can traditional corporations learn from the editorial business and content marketing experts? Several companies in the categories of traditional, editorial and content marketing experts have been interviewed for the study. The results showed that it is difficult to define content marketing and then suggests to label it otherwise. The study also concludes that there is no general solution for every company, thus different tools are acquired for different situations. However, main points of what factors to consider with the work of content marketing are presented, such as having editorial competence, a clear strategy and to measure relevant data. An English translation of this essay is available upon request. Marketing strategy editorial business effect measurement content marketing publicistisk verksamhet marknadsföring redaktionellt arbete effektmätning marknadsstrategi content marketing innehållsmarknadsföring Engineering and Technology Teknik och teknologier
8	Skimmer, trassel, djupt, mörkt, blött Engström Apelmo, Sally January 2023 (has links) Shimmer, Tangle, Deep, Dark, Wet is an exploration of the possibilities of the publication, the underwater world, editorial work and an investigation in different materials. The work includes among other things, a professional mermaid, a marine geologist, three underwater rugby players, and a poem about the waves in the Persian Gulf. / Skimmer, trassel, djupt, mörkt, blött är ett utforskande av publikationens möjligheter, världen under vatten, redaktionellt arbete och ett experimenterande med olika material. Arbetet innehåller bland annat en professionell sjöjungfru, en maringeolog, tre undervattensrugbyspelare och en dikt om vågorna i persiska viken. Graphic design Fanzine Artist book Underwater Water Sea Lake Publication Editorial Aquarium Interview Mermaid Underwater rugby Marine geology Poetry Photography Risograph Printing technique Paper Binding Grafisk design Formgivning Fanzine Artist book Undervatten Vatten Hav Sjö Publikation Redaktionellt Akvarium Intervju Sjöjungfru Undervattensrugby Maringeologi Poesi Fotografi Risografi Utskriftsteknik Papper Bindning Design Design

Search results