Detta examensarbete består av en kvalitativ intervjustudie där fem lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 har deltagit. Studiens syfte är att undersöka hur lärarna förhåller sig till redskapsgymnastik i ämnet idrott och hälsa. Det innebär hur lärarna väljer att använda redskap i undervisningen och i vilket syfte det görs. Det undersöks också hur lärarna uppfattar att de bedömer eleverna inom aktiviteten redskapsgymnastik. I examensarbetet finns det också en historisk tillbakablick i såväl läroplaner som gymnastikens historia. Detta då gymnastiken varit dominerande i skolundervisningen men som under de senare decennierna blivit allt mindre förekommande i läroplaner och således kan man anta även i undervisningen. Inspektioner av ämnet idrott och hälsa visar på att bollspel tar upp en väldigt stor del av idrottsundervisningen och samtidigt visar studier på att barn har brister i grundmotoriska rörelser. I den senaste läroplanen, Lgr 11, nämns redskapsgymnastik endast i de lägre skolåren. Resultaten visar att de intervjuade idrottslärarna ser redskapsgymnastik som en självklar aktivitet. De ser inte styrdokumenten som något hinder att använda redskapsgymnastik, utan kan koppla de förmågor som står i styrdokumenten och kan genom dessa motivera valet av aktiviteten. Lärarna uppger att de bedömer elever individuellt och ser till elevernas personliga förutsättningar och utveckling.

Gymnastics is a reoccurring event in the physical education of many students. Despite this, there is still today limited research which describes the students’ perspective and interest for this activity and if there are any differences between genders. The purpose of this study has therefore been to investigate students’ interest for gymnastics and if there are any experiences, which can affect this interest. The study also aims at comparing girls’ and boys’ interest for gymnastics and if there are any experiences that can be effective. The method in this study has been two focus group interviews. The result shows that both focus groups have an equal interest for gymnastics. Although, they sometimes describe different experiences that affect their interest for the activity. In many ways this study confirms the results of earlier studies on students’ interest and affective factors for different parts of physical education. / Redskapsgymnastik är ett återkommande inslag i många elevers undervisning i idrott och hälsa. Trots detta finns det idag begränsad tillgång till forskning som beskriver elevers upplevelser och intresse för aktiviteten, samt om det finns några skillnader mellan könen. Studiens syfte har därför varit att undersöka elevers intresse för redskapsgymnastik samt att se om det finns upplevelser som inverkar på intresset. Syftet med studien var även att jämföra flickors och pojkars intresse för redskapsgymnastik samt vilka upplevelser som påverkar deras intresse. I studien har det används två strukturerade fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Resultatet visar även att flick- och pojkgruppen har ett likvärdigt intresse för redskapsgymnastik. Dock beskriver flick- och pojkgruppen stundtals hur olika upplevelser inverkar på intresset för aktiviteten på olika sätt. På många sätt liknar studiens resultat det som tidigare forskning visar om elevers intresse och påverkande faktorer för olika delar inom idrottsämnet.

I läroplanen (Lgr 22) framgår det inte specifikt att redskapsgymnastik ska ingå i undervisningen. Däremot i praktiken framgår det att redskapsgymnastik är ett vanligt tillvägagångssätt för att träna på och utveckla komplexa rörelser. Parkour är inte en lika populär träningsform men besitter liknande kvaliteter och därför syftar arbetet till att se ifall parkour kan fungera som ett komplement till redskapsgymnastiken. Syftet med studien är att undersöka och jämföra lärares upplevelser och erfarenheter av undervisning inom både parkour och redskapsgymnastik i ämnet idrott och hälsa.  Forskningen utgår från självbestämmandeteorin och pragmatismen som analysverktyg, och studien använder en fenomenologisk ansats. Metoden som tillämpas är av en kvalitativ metod med öppna, semistrukturerade intervjuer med fem idrottslärare. Resultaten av studien visar att idrottslärare anser att både parkour och redskapsgymnastik är bra aktiviteter för att träna kroppskontroll, balans och styrka. Dessutom visar resultaten att båda aktiviteterna också kan användas för att förmedla annan kunskap och lärande. En intressant observation är att lärare upplever att parkour, på grund av sin karaktär, är en mer anpassningsbar och lättillgänglig aktivitet jämfört med redskapsgymnastiken. Slutsatsen av studien är att parkour kan användas som ett komplement till redskapsgymnastiken inom undervisningen i skolan. Genom att inkludera parkour som en undervisningsaktivitet kan lärare erbjuda eleverna en alternativ och mångsidig lärandemiljö inom idrott och hälsa.

Working with students in Physical Education has been through a change because of, according to research, indications that young people aren´t involved in physical activities as much as in the past. This means that the educational planning should adapt to the teaching to fit as many pupils as possible free of the cognitive and physical conditions. The purpose of this study is to examine how an SDT (Self-Determination Theory)-based intervention affect students ' motivation in gymnastics. The study aims to see how an experimental intervention affects a class in comparison with another more controlled gymnastics-lesson. In order to reach the result the study has used questionnaires before and after the intervention. The result of this shows little difference in motivation changes between the groups, but the study is sharing light upon other perspectives on how to consider the objectives and issues. These differences are discussed and conclude that the study opens up new discussions and potentially new ideas by implementing of SDT pedagogically and didactically as well as suggestions for further research that can provide further proof of the SDT as a motivational approach within other areas in Physical Education.

Forskning kring motivation har funnits under en längre tid. Anledningen är att motivation är en psykologisk sinnesställning, och forskare ansåg detta intressant på 1800-talet. Redskapsgymnastik som vi ser den idag har funnits nästan lika länge. Dock har inte mycket forskning gjorts om redskapsgymnastik kopplat till skola och ämnet idrott och hälsa. Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers motivation till ämnet och aktiviteten redskapsgymnastik i idrott och hälsa. Syftet har också varit att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation positivt och vilka som skapar amotivation. Detta undersöktes med en enkät, där 300 elever som läste idrott och hälsa 1 svarade på 19 frågor. Eleverna var utspridda på 13 klasser, tre skolor, i två olika städer i södra Sverige. Studiens valda teori är self determination theory. Resultatkapitlet blev uppdelat i teorins fundamentala byggstenar, yttre motivation, inre motivation och amotivation. Resultatet visade att eleverna förlitade sig på läraren som en yttre faktor i flera avseenden. Bland annat var läraren viktig för att eleverna skulle kunna skapa inre motivation till redskapsgymnastik och ämnet. Även andra faktorer som aktivitetens upplägg och motiverade klasskamrater visade sig påverka eleverna positivt. Det visade sig också i resultatet att elever kunde bli amotiverade av självständigt arbete och kroppsliga bedömningssituationer kopplade till redskapsgymnastik. Det visade sig också att många elever praktiserat redskapsgymnastik i yngre åldrar, vilket resulterade i att många elever i studien hade en positiv syn på redskapsgymnastik i ämnet. / Motivation is a subject that has been studied for a long time. That´s because motivation is a psychological attitude, and researchers considered this interesting during the 19th century. Gymnastics in school has been around for almost as long, but little research has been done on gymnastics in the subject physical education. The purpose of this study was to investigate student’s motivation for physical education and the activity gymnastics in physical education; which factors enhances pupils' motivation, and which create amotivation. This was examined with a questionnaire survey, where 300 students who study physical education answered 19 questions. The pupils were spread out over 13 classes, three schools, in two different cities in southern Sweden. The theory of this study is self-determination theory, in which the result chapter was divided into the fundamental building blocks of this theory: external motivation, inner motivation and amotivation. The result showed that the students relied on the teacher as an external factor in several aspects; as an example, the teacher was important for the students to be able to create inner motivation for gymnastics and the subject physical education. Other factors such as the structure of the activity and motivated classmates also proved to influence the students´ motivation. The result also showed that students could become amotivated by independent work and assessment situations in gymnastics. It turned out that many students had practiced gymnastics at younger ages, as a result, many students in the study had a positive view of gymnastics in physical education.