Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2001

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2001

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet. Men att denna ständigt formas och omformas genom livets olika stadier och i det sociala samspelet med andra människor runt omkring.

RUFS 2010 är en regionplan för Stockholmsregionen, men utgör även det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Inför planens fastställande 2010 upprättades en miljöbedömning för planen. Regionplanekontoret hade huvudansvaret för framtagandet av planen men miljöbedömningen gjordes av konsulter.   Syftet med denna studie är att beskriva och analysera processen för framtagandet av miljöbedömningen och interaktionen mellan olika aktörer. Studien baseras på intervjuer. Intervjuerna är gjorda med aktörer som deltagit i framtagandet av MKB för RUFS. Samtidigt har olika dokumentstudier kompletterat intervjuerna för att komplettera deras beskrivningar av processen. Avgränsningen av arbetet är från Länsstyrelsens beslut att upprätta en MKB för RUP/RUFS 2010 tills den vann laga kraft.   Miljöbedömningsprocessen följde en ganska traditionell uppbyggnad. Processen utfördes internt på konsultfirman och kommunicerades med beställare från Regionplanekontoret. De hade delat upp arbetet i olika delar och utgick från ett försök att forma de nationella miljömålen till övergripande bedömningsgrunder för att sedan göra miljöbedömningen. I Miljöbalken (MB), i Plan- och bygglagen (PBL) samt i Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns reglerna för när en miljöbedömning krävs för planer och program. I RUFS 2010 var det den regionala utvecklingsplanen som formellt ledde till att en bedömning var nödvändig. Hade det enbart varit en regionplan hade det inte funnits ett krav på miljöbedömning. Att de två planerna var sammanslagna gjorde att processen blev komplicerad   Det var första gången en miljöbedömning gjordes av en regional plan i Sverige. Detta ledde i sin tur till att arbetet med miljöbedömningen var sökande, eftersom det inte fanns någon erfarenhet hur arbetet skulle läggas upp. Inledningsvis kan processen men miljöbedömningen beskrivas som karakteriseras av ett "trial and error" för de som deltog i processen, i att hitta en lämplig nivå och inriktning. Arbetet skedde också under tidspress. Miljöbedömningen hamnade därför alltid ett steg efter planarbetet, utan att en iterativ process skedde mellan arbetet med utarbetandet av planen och miljöbedömningen. Processen saknade delvis transparens. Arbetet med MKB för RUFS 2010 kan beskrivas som en lärandeprocess för inblandade aktörer.   Studien visar att det är viktigt att ta lärdom av detta inför nästa omgång av RUFS. De olika uppfattningarna bland aktörerna om vad en miljöbedömning är och hur den ska göras måste tidigt klargöras i arbetet. Miljöbedömningen kan inte upprättas för sent i processen. Att ta vara på lärdomarna från den här omgången kan göra att processen löper smidigare och att liknande problem i arbetet undviks.

Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan. The merge between the two plans made the process complicated. There was need to explore the process, because it has not previously been establish before in Sweden. The EIA process followed a fairly traditional structure. The process was conducted internally at the consulting and communicated with clients from Region Planning Office. The Region Planning Office had divided the work into separate parts and the work was based on an attempt to shape the national environmental goals to the overall criteria and then make the environmental assessment. The EIA had its focus on searching for information, and initially it was a bit of a "trial and error” process for the actors. Operators did not know how the work would be organized, and two consultants were involved to manage the process. The results of the study have been established through various interviews with the actors involved. It was clear that different stakeholders had different views regarding the process. In order to complement the interviews literature studies have been made. The study is based on research in the area of urban planning and work of EIA in different forms. A vulnerable time frame was difficult for the actors as well due to stated deadlines. By that time, the process was under time pressure. The EIA was shorthanded without an iterative process between the plan and environmental assessment. The most striking discovery in this essay was the lack of transparency between the actors. That made it difficult for the actors involved to find an appropriate level and direction. It was important to examine RUFS process, because it can be the basis for the next version of RUFS. The approach to the environmental assessment of RUFS is something that needs to be further discussed and clarified, before the commencement of the plan. There are basic questions that all stakeholders need to clear out and to make a common view on the process. It may enable the process to run smoothly and that similar problems are avoided.

No description available.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, ångest eller andra besvär orsakade av psykosociala faktorer så som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie ställdes frågan vilka effekter det patientnära arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de påverkas av det patientnära arbetet. I studien ställdes frågan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnära arbetet har för effekter för dem själva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnära arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper på området, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmänhet, påverkas av att använda ett härbärgerande förhållningsätt. I denna studie intervjuades fyra sjukhuskuratorer om deras tankar och känslor kring arbetets effekter. Resultatet analyserades med hjälp av Hochschilds begrepp emotionellt lönearbete och Goffmans begrepp om främre och bakre region. Resultatet visar att det patientnära arbetet hade effekter. Sjukhuskuratorerna tog med sig tankar och känslor från det patientnära arbetet i den främre till den bakre regionen. Sjukhuskuratorerna hanterade det som uppkommit i det patientnära arbetet vid samtal med kollegor och handledning och när de fick stunder för sig själva. Samtliga sjukhuskuratorer ansåg att det patientnära arbetet har gjort dem mindre sociala, samt att det skapat ett behov av ensamhet och självreflektion. / Hospital social workers have patients suffering from a range of symptoms, amongst these are depression, distress or other disorders caused by psychosocial factors, such as stress, a life crisis or alcohol. In this study the question was asked what effects the patient-care can have for the hospital social worker. The purpose of this research study was to examine from the perspective of emotion theory, how hospital social workers felt they were affected by the patient-care. Our research questions were what effects the hospital social workers see that the patient-care have for themselves, and how the hospital social workers deal with what emerges from the patient-care. Earlier research has shown that other occupational groups, such as nurses and therapists in general, are affected by harbouring what arises in the patient-care. Four interviews with hospital social workers conducted about their thoughts and feelings on the effects of the job. The result has been analyzed with Hochschild’s notion of emotional labour and Goffman’s concepts front stage and back stage. The results show that the job does affect the worker. The hospital workers harbour thoughts and feelings that emerge in the patient-care on the front stage, until they are able to deal with it in different regions on the back stage through colleges, guidance and by themselves. All of our interviewed hospital social workers deemed that they had become less social due to the nature of the patient care. In addition they also thought that it had created a need of seclusion and self-reflection.

strävan efter en hållbar morgondag är både det offentliga och företagen nyckelspelare. Denoffentliga upphandlingen står för enorma marknadskrafter och en miljömässigt hållbarinriktning kan därför vara en avgörande pusselbit för en blomstrande framtid. Som bådejuridiskt och ekonomiskt styrmedel kan upphandlingen både höja den lägsta ribban och varaföregångare i en samhällsomställning.Att bidra med kunskapsspridande och skapa förståelse för miljömässigt hållbarupphandling är syftet med den här studien. Ett svenskt och operativt fokus med målet attkartlägga målbilden och behoven för den i Dalarna belägna organisationenUpphandlingscenter Falun Borlänge regionen. Vilka behov som finns, hur målbilden ser utsamt hur handlingsplaner kan formuleras för att nå och genomföra en miljömässigt hållbarupphandling var frågeställningar som styrde arbetet.Genom att använda workshoppar med teman kring behoven, målbilden ochhandlingsplaner av miljömässigt hållbar upphandling som datakälla samlades och skapadesbevis och analys för en kategoriserad kartläggning. Sammantaget åtta generiska kategorierhar använts genom hela processen. Samarbete- och samordningsaspekter dominerar ibehoven och målbilden för en miljömässigt hållbar upphandling. En målkonflikt mellanmiljömässiga och ekonomiska perspektiv identifierades som ett första hinder, däremot finnsindikationer på att den målkonflikten är uppfattad istället för reell. Studien indikerar attsamordning av offentliga och decentraliserade verksamheter kan vara det mestproblematiska behovet att tillgodose.Upphandlingscentret Falun Borlänge regionen vandrar inte ensam på vägen till enmiljömässigt hållbar upphandling. Tidigare studier visar på att likartade hinder ochmöjligheter existerar över långa avstånd i rum och tid. Samhällsutvecklingen hinner intemed hållbarhetståget, men kanske har det offentliga en skyldighet att användaupphandlingen för att sätta på sig lotsens hatt. / In the quest of a sustainable tomorrow both the public sector and the business sector are keyplayers. Public procurement holds significant power to sway the market, and green publicprocurement can be a crucial piece of the puzzle for a flourishing future. As a financial andlegal instrument, public procurement can both raise the bar and be a forerunner for a societaltransformation.The aim of this study is to contribute to spreading and creating awareness andunderstanding of green public procurement. Centered around a Swedish and operationalperspective, the goal is to map the vision and needs for a regional organization calledUpphandlingscenter Falun Borlänge regionen. What needs exist, how the vision can bedefined and how action plans can be formulated to implement green public procurementwere questions guiding the paper.Evidence and analysis for a categorized mapping was gathered and created by usingworkshops with themes of needs, vision, and action plans as a data source. Eight genericcategories in total have been used throughout the process. Dominant aspects of needs andvision for green public procurement are cooperation and coordination. A conflict betweenenvironmental and financial goals was identified as a first obstacle, although there wereindications this conflict was perceived, rather than real. The analysis of the study indicatesthat coordination of public and decentralized organizations could be the most problematicneed to fulfill.Upphandlingscentret Falun Borlänge regionen does not walk alone on the road towardsgreen public procurement. Previous studies show that similar obstacles and opportunitiesexist over great distances in time and space. The societal development has a wide gap toclose to reach the desired state of sustainability, but perhaps the public sector has anobligation to use procurement to lead the way. / <p>2022-06-03</p>

<p>Fitting in is something that many strive for in today’s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method. Three of these are former anorectics while the rest comes in contact with anorectic people through their profession in one way or another.</p><p>We can state that anorectics prove to behave self-deceitfully. To start with, the ill person lacks insight of his/her problems and denial is not uncommon. When at last realised, the illness is often so well rooted in the identity that the ill is afraid of losing it. Due to this, he/she feels forced to hide the disease at any price. From our interviews we can see how some respondents, among other things, hid food, worked out on the sly and used laxatives.</p>

Fitting in is something that many strive for in today’s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method. Three of these are former anorectics while the rest comes in contact with anorectic people through their profession in one way or another. We can state that anorectics prove to behave self-deceitfully. To start with, the ill person lacks insight of his/her problems and denial is not uncommon. When at last realised, the illness is often so well rooted in the identity that the ill is afraid of losing it. Due to this, he/she feels forced to hide the disease at any price. From our interviews we can see how some respondents, among other things, hid food, worked out on the sly and used laxatives.