• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 98
  • 21
  • 5
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 143
  • 143
  • 72
  • 37
  • 32
  • 22
  • 21
  • 19
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Clinical supervision in selected hospitals, Cape Town: reflections on registered nurses lived experiences

Klerk, Kate January 2010 (has links)
Magister Curationis - MCur / The purpose of this qualitative explorative study is to explain individualized lived experiences of registered nurses working and participating in clinical supervision for nursing students within the clinical environment at selected hospitals. The study explores the challenges faced by registered nurses on a daily basis on how to structure clinical activities for the nursing students and provide high quality care to patients. / South Africa
92

Healthcare personnel's working conditions relationship to risk behaviours for organism transmission

Arvidsson, Lisa January 2021 (has links)
Background: Healthcare personnel (HCP) often experience undesirable working conditions. Risk behaviours for organism transmission can lead to healthcare associated infections and risk behaviours has been described to be influenced by working conditions. Research is lacking regarding HCPs working conditions and its relation to risk behaviours for organism transmission which this thesis aims to investigate.  Methods: Study I had a mixed-methods convergent design. Observations and interviews were performed with 79 HCP, i.e., registered nurses (RNs) and assistant nurses (ANs). First-line managers were interviewed about the unit´s overall working conditions. The qualitative and quantitative data were analysed separately and then merged. Study II was a cross-sectional study with 417 RNs and ANs. The questionnaire included: self-efficacy to aseptic care, structural empowerment (SE), work engagement (WE) and work-related stress (WRS). Correlational analysis and group comparisons were performed.  Results: In Study I risk behaviours frequently occurred regardless of measurable and perceived working conditions. The HCP described e.g. staffing levels and interruptions to influence risk behaviours. In the statistical analyses, risk behaviours were more frequent in interrupted activities and when the HCP worked together. In Study II the HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care. Differences were found between self-efficacy and some of the grouped working condition variables and definite but small relationships were found between self-efficacy to aseptic care and SE/WE/WRS.  Conclusion: The HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care, but on the other hand, risk behaviours frequently occurred irrespective of working conditions. Healthcare managers are responsible for HCPs work environment and should continuously work to promote sufficient working conditions and to increase HCPs understanding of risk behaviours, which consequently also promote patient safety.
93

Sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård : En litteraturöversikt / Nurses' experiences of coercive measures in pcychiatric care : A literature review

Bergius, Anthon, Bennström, Azmina January 2022 (has links)
Bakgrund: All hälso- och sjukvård är så långt som möjligt frivillig. Personer som är allvarligt psykiskt sjuka inser dock inte alltid att de är i behov av vård och kan därför vårdas med stöd av tvångslagar. Att vårdas under tvång kan dock upplevas som värdighets- och integritetskränkande och därmed skapa vårdlidande. Det är samtidigt sjuksköterskans, som leder och utför tvångsåtgärder, professionella ansvar att lindra lidande vilket kan ses som ett dilemma. Det finns därför ett behov av ökad kunskap för att bättre förstå tvångsåtgärdernas konsekvenser för att kunna utveckla och förbättra denna vårdåtgärd. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder i psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Femton kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk analys. Analysen gjordes i tre steg och resulterade i fyra teman, med två tillhörande subteman var. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av tvångsåtgärder präglades av en emotionell stress som grundas i en inre konflikt samtidigt som tvångsåtgärder anses vara ett nödvändigt verktyg för en säker vårdmiljö. Utförandet och utfallet av tvångsåtgärder påverkas av sjuksköterskornas färdigheter och erfarenheter och det finns därför ett behov av omvårdnadshandledning. Slutsats: Den emotionella stressen skapar ett lidande hos sjuksköterskor, som i sin tur kan leda till vårdlidande hos patienterna. Ökad stöttning, omvårdnadshandledning och kunskap om sjuksköterskornas lidande är därmed av essens för att utveckla den psykiatriska vården i riktning mot en god tvångsvård. Nyckelord: Psykiatrisk tvångsvård, sjuksköterskor, upplevelser, tvångsåtgärder, lidande / Background: All health care is as far as possible voluntary. People who are seriously mentally ill do not always realize that they are in need of care and can therefore be cared for with the support of coercive laws. Being cared for under compulsory care can be perceived as a violation of dignity and integrity and thereby create care suffering. At the same time, it’s the nurse's responsibility, who leads and performs coercive measures, to alleviate suffering, which can be seen as a dilemma. There is therefore a need for increased knowledge to better understand the consequences of coercive measures in order to develop and improve this care measure. Aim: The aim was to describe registered nurses' experience of coercive measures in psychiatric care. Method: A literature review with a systematic approach was chosen as the method. Fifteen qualitative articles were included and analyzed using Thomas and Harden's method for thematic analysis. The analysis was done in three steps and resulted in four themes, with two associated sub-themes each. Results: The nurse's experience of coercive measures was characterized by an emotional stress based on an internal conflict, at the same time as coercive measures are considered a necessary tool for a safe care environment. The execution and outcome of coercive measures are affected by the nurses' skills and experiences and there is therefore a need for nursing guidance. Conclusion: The emotional stress creates suffering in nurses, which in turn can lead to care suffering in the patients. Increased support, nursing guidance and knowledge of nurses' suffering are thus of essence for developing psychiatric care in the direction of good compulsory care. Keywords: Compulsory psychiatric care, registered nurses, experiences, coercive measures, suffering
94

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer i livets slutskede i hemmet - En litteraturöversikt / Registered nurses’ experiences of caring for people at the end of life at home - A literature review

Bossel, Emma, Utterberg, Hanna January 2021 (has links)
BakgrundI sjuksköterskans roll ingår det att vårda personer i livets slut. Den palliativa vården bygger på att främja livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskan ställs inför utmaningar när palliativ vård utförs i hemmet och sjuksköterskan måste behärska flera ansvarsområden för att vården ska bibehålla en hög kvalitet och personen i livets slut ska få en god död.SyfteSyftet är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda personer i livets slutskede i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2010 och 2020. Artiklarnas data analyserades utifrån Friberg (2017) tre steg.ResultatDe erfarenheter som sjuksköterskorna upplevde utformades efter tre huvudteman med tillhörande subkategorier: Kommunikation: Faktorer som påverkar vårdrelationen, Samtala om döden. Teamarbete: Stöd och Bristande samarbete. Hemmet som vårdmiljö: Förutsättningar för vård i hemmet och Sjuksköterskans yrkesroll.SlutsatsSjuksköterskornas gemensamma upplevelse var att god kommunikation, ett gott teamarbete, välbyggd organisation och utbildning var faktorer som påverkade möjligheten för en god palliativ vård. Kommunikation var en förutsättning för att samarbetet mellan professioner, närstående och den döende personen ska fungera samt för att en tillfredställande vårdrelation skulle utvecklas. Samarbete mellan vårdpersonal ansågs avgörande när det gällde sjuksköterskornas upplevelse av att utföra palliativ vård i hemmet. Utbildning var något som sjuksköterskorna efterfrågade för att öka sin kunskap och för att uppnå en känsla av trygghet när de vårdade personer vid livets slut. / BackgroundThe role of the nurse includes caring for persons at the end of life. Palliative care is based on promoting health and relieving suffering. The nurse have several challenges in caring for patients at the end of life and the role is crucial in the meeting with the person, relatives and in collaboration with professions.AimTo describe the experiences nurses have when caring people at the end of life at home.MethodA literature review based on 16 qualitative articles. The articles were searched in databases CINAHL and PubMed and published between 2010-2020. Analysis of the articles’ data was based on Friberg (2017) three steps.ResultsThe registered nurses experiences was summarized into three main themes with subcategories: Communication: Factors affecting care relationships, Talking about death. Teamwork: Support and Lack of collaboration. Home as care environment: opportunities for home care and professional role of the nurse.ConclusionThe registered nurses' experience was that good communication, teamwork, a well-built organization and education were factors that influenced the possibility of a god palliative care. Communication was a prerequisite for the collaboration between professions, relatives and people in the end of life and for a satisfactory care relationship to develop. Collaboration between care staff was considered crucial for the nurses' experience of caring for people at the end of life. Education was something the nurses demanded to develop and achieve security when caring for people at the end of life.
95

Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård – en litteraturöversikt / Registered nurses' experiences of the importance of the work environment for safe care – A literature review

Brundin, Jessica, Revelj, Madelene January 2021 (has links)
Bakgrund: Inom EU år 2020 uppskattades det finnas en brist på 970 000 hälso- och sjukvårdspersonal. Samtidigt rapporteras vårdskador som hade kunnat undvikas drabba 93 000–98 000 patienter varje år. Sjuksköterskor rapporterar att omvårdnad uteblir på grund av tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och låg bemanning. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdskador och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård.Metod: En litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård beskrivs genom kategorierna organisatorisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Det framkommer att chefer och organisation har stor betydelse för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för en säker vård. Större lyhördhet krävs från chefer och fler utbildningar för sjukvårdspersonalen, optimala bemanningsnivåer, teamsamarbete, mindre övertidsarbete och mindre arbetsstress.Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter om arbetsmiljöns betydelse för säker vård är att varje organisation och chef anses behöva öka sin lyhördhet och information till arbetstagarna samt ge dem trygghet och kompetens i att använda avvikelserapportering i större utsträckning. En arbetsmiljö med hög arbetsstress och arbetsbelastning påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta mot säker vård då avvikelser, missad eller utebliven vård riskeras. / Background: Within EU in 2020, there was an estimated lack of 970 000 healthcare workers. At the same time, it was reported that 93 000-98 000 patients each year was affected by care injuries that could have been avoided. Registered nurses reported that care is missed due to lack of time related to high workload and low staffing. It is important that everyone in health care work to reduce adverse events as well as to provide safe care.Aim: To describe registered nurses experiences concerning the importance of work environment to provide safe care.Method: A literature review where 20 scientific articles with both quantitative and qualitative design were included in the results.Results: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment regarding providing safe care are described through the categories organizational work environment and psychosocial work environment. It emerges that the managers and the organizations are of great importance in enabling nurses to provide safe care. More responsiveness is required from managers and more education for healthcare workers, optimal staffing levels, teamwork, less overtime work and less work stress.Conclusion: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment in their ability to provide safe care. Every manager and organization should consider increasing their responsiveness and communication with health care professionals and give them security and competence in using incidence reporting to a considerable extent. A work environment with high workplace stress and workload affect nurse’s ability to provide safe care and increases the risk for incorrect, missed care.
96

Sjuksköterskors utmaningar i telefonrådgivning : En systematisk litteraturstudie / Registered nurses' challenges in telephone counselling : A systematic literature study

Kisiero, Dorcas January 2020 (has links)
Introduktion: Telefonrådgivning är ett sätt för vårdsökande att få vård i Sverige och i vissa andra länder i världen exempelvis i Storbritannien, Canada, USA m.fl. Sjuksköterskor arbetar med telefonrådgivning och hänvisar vårdsökande till rätt vårdnivå. Möten med vårdsökande i telefonen är korta och komplexa vilket kräver hög kompetens. Sjuksköterskor upplever olika utmaningar som kan vara hinder i utförandet av sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar i telefonrådgivning. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed, och nio kvalitativa artiklar ingick i studien. Graneheim och Lundman (2004) kvalitativ innehållsanalys användes i dataanalysen. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar i telefonrådgivning som påverkade deras arbete. Kommunikativa utmaningar, organisatoriska utmaningar och arbetsmiljöutmaningar upplevdes som en svårighet. Utmaningar i möte med vårdsökande, bedömning och beslutsfattning, teknologiska utmaningar samt etiska utmaningar var också som utmanade. Kompetens är viktigt i telefonrådgivning på grund av en icke-visuell kontakt. Arbetsgivaren har ett ansvar att hitta lösningar så att dessa utmaningar blir hanterbara. Slutsats: Studien kan öka medvetenheten hos arbetsgivare och vårdsökande om sjuksköterskors utmaningar i telefonrådgivning, vilket kan förbättra sjuksköterskornas arbetssituation. För att förbättra sjuksköterskornas arbetssituation behövs investeringar inom arbetsmiljö och kompetenshöjning, vilket bör förbättra vårdkvaliteten. / Introduction: Telephone contact and telephone counselling is a way for care seekers to receive care in Sweden and in certain countries in the world, for example in the United Kingdom, USA and others. Nurses work with telephone counselling and refer care seekers to the right level of care. Interactions with care seekers on the phone are short and complex which requires competence among the nurses. Nurses experience various challenges that can be obstacles in the performance of their work. Aim: The aim of the study is to describe nurses' experiences of challenges in telephone counselling. Method: The method was a systematic literature study. Data collection was performed in the databases CINAHL and PUBMED, nine qualitative articles were included in the study. Graneheim and Lundman (2004) qualitative content analysis was used in the analysis of data. Results: Results showed that the nurses experienced various challenges in telephone counselling that affected their work. Communicative challenges, organizational challenges, work environment challenges were perceived as a difficulty. Challenges in meetings with healthcare seekers, assessment and decision making, technological challenges and ethical challenges were also perceived to be challenging experiences. Competence is important in telephone counselling due to the non-visual contact with the care seeker. The employer has a responsibility to find solutions to solve the challenges and make them more manageable for the nurses. Conclusion: The study may increase employers' awareness about the challenge’s nurses face in telephone counselling in order to improve nurses working conditions. Investments in the work environment and nurse’s skills development are needed to improve the nurses' work situation, which should also improve the quality of care.
97

Redo för yrket? : En intervjustudie om hur nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattas av sin omgivning. / Ready for the profession? : An interview- study about how newly registered nurses’ are perceived by their surroundings.

Johansson, Charlotta, Löfgren, Maria January 2012 (has links)
Bakgrund: Under större delen av 1900-talet präglades sjuksköterskeutbildningen av medicinsk vetenskap och en naturvetenskaplig syn på människan var påtaglig. I och med Vård -77-reformen blev omvårdnadsvetenskap karaktärsämne och en holistisk syn på människan införlivades i utbildningen. Sjuksköterskeutbildningens utformning och övergripande innehåll styrs av Högskoleförordningen och sjuksköterskans kunskaper inom yrket styrs av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Kritik har riktats mot dagens utbildning och forskning har påvisat att nyutexaminerade sjuksköterskor tenderar att brista i många praktiska moment. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarna sjuksköterskors uppfattning om nyutexaminerade sjuksköterskor. Metod: Empirisk intervjustudie med deskriptiv kvalitativ ansats. Resultat: Under intervjuerna framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor är inspirerade av ny kunskap och kan se på gamla rutiner med nya ögon. Stress och högt arbetstempo påverkar arbetsutförandet negativt. De uppfattades inneha gedigen teoretisk kunskap, dock påtalades svårigheter med att omsätta denna i praktiken. Nyutexaminerade beskrevs som noggranna och fokuserade men med svårigheter i att se helheten i arbetet. Vidare upplevdes de samarbeta väl i team men vara bristfälliga i den arbetsledande rollen. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor är inte alltid redo för de krav som i verksamheten ställs. Främst beror detta på att de saknar erfarenhetsbaserad kunskap. Resultatet av studien tyder på att nuvarande utbildning inte är tillräckligt yrkesförberedande. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan genom vidare forskning få betydelse för sjuksköterskeutbildningens framtida utformning. De områden som framförallt bör ses över är undervisning i praktiskt utförande samt i ledarskap. Dessa bör få större plats i utbildningen. / Background: For the major part of the 20th century, the nursing education was dominated by medical science and a scientific view on the human being was distinct. As a result of the Vård-77-reform, nursing science became the main subject of the education and a holistic view of the human being was established. The nursing education is guided by The Higher Education Act, and the competence and knowledge required of the nurse is guided by The National Board of Health and Welfare´s description of competence regarding registered nurses. The nursing education has been criticized and research has shown that newly registered nurses are insufficient in several practical elements. Aim: To examine experienced nurses’ perception of newly registered nurses. Method: An empirical interview-study with a qualitative descriptive approach. Results: Newly registered nurses are inspired by new knowledge and look at old routines with new eyes. Stress and a high workload affect them in a negative way. They were perceived to have a great deal of theoretical knowledge, but were said to have difficulties in applying those to practice. Newly registered nurses were perceived as accurate and focused but with difficulties seeing the work as a whole. They were said to work well in teams but don’t seem to have the ability of leading them. Conclusions: Newly registered nurses are not always well enough prepared for the demands which are required in clinical practice. This is primarily due to lack of experience based knowledge. The result of the study shows that the current education isn’t vocational. Clinical implication: The result of the study can, through further research, be of importance for the future nursing education. The areas that above all need to be investigated are the education in practical skills and leadership. Those subjects need to get more focus in the education.
98

Conceptualization of factors that have meaning for newly licensed registered nurses completing nurse residency programs in acute care settings

Rowland, Beverly Dianne 20 July 2016 (has links)
Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Nurse residency programs (NRPs) have been identified as a means to promote transitioning of new nurses into the professional nursing role. Questions have arisen related to which elements within those programs are most meaningful to the development of new nurses. As the nursing shortage drives the need for quick transition and development of nurses to meet workforce needs, nursing must identify what is meaningful to nurses in their transition to practice. The purpose of this multi-site study was to explicate meaning from the experiences of newly licensed registered nurses (NLRNs) who have just completed NRPs. The research question was “What factors have meaning for NLRNs who have experienced transition to practice in nurse residency programs in acute care settings?” Semi-structured interviews were used to collect data from six NLRNs from three different NRPs after completion of their programs. Using interpretative phenomenological analysis, themes and variations within those themes were derived from the descriptive narratives provided from participant interviews. Overarching themes identified were Relationships, Reflection, Active Learning, Resources and Organizational Systems. Findings have implications for practice and education as the nursing profession strives to find ways to transform nurses in an effective and efficient manner.
99

"Det kommer ju bli kaos" : en beskrivning av sjuksköterskors uppfattningar om den katastrofmedicinska beredskapen på Storstockholms akutmottagningar.

Persson, Liv, Stridsman Möller, Henrietta January 2018 (has links)
Bakgrund: Antalet katastrofer i världen och Sverige ökar och därmed ökar även behovet av katastrofmedicinsk beredskap. Akutmottagningen utgör ofta den första kontakten med sjukvården och därför har akutsjuksköterskorna en mycket central roll vid en allvarlig händelse. Sjuksköterskor är den största arbetsstyrkan vid en katastrof och sjukvården är helt beroende av deras kompetens. Forskning visar att bristfällig omvårdnad, triagering eller oförmåga till att finna den kritiskt dåliga patienten i ett tidigt skede, ökar mortaliteten. Dock visar forskningen även att sjuksköterskor inte känner sig tillräckligt förberedda. Sjuksköterskor som har arbetat i samband med allvarliga händelser beskriver starka och motstridiga känslor. Utbildning, övning och tidigare erfarenheter inom katastrofmedicin har uppgetts förbättra sjuksköterskornas beredskap. Trots vetskapen om sjuksköterskornas nyckelroll är forskningen angående sjuksköterskors uppfattningar om den katastrofmedicinska beredskapen begränsad. Fler studier inom området vore av värde med tanke på att behovet av katastrofmedicinsk beredskap ökar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om den katastrofmedicinska beredskapen på akutmottagningar i Storstockholm. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fyra akutmottagningar inom Storstockholm utfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Fyra teman kunde urskiljas: ”oro för organisationens begränsningar”, ”behov av struktur”, ”erfarenhet och övning skapar trygghet i nya situationer” samt ”motstridiga känslor och tankar om copingstrategier”. Inom det första temat beskrev deltagarna en stark oro för att akutsjukvården redan är högt belastad och att detta skulle äventyra patientsäkerheten ännu mer vid en allvarlig händelse. I ”behov av struktur” beskrev sjuksköterskorna att de uppfattade sin roll som central vid allvarliga händelser och att de hade behov av en tydlig struktur. Tema nummer tre, ”erfarenhet och övning”, förklarade sjuksköterskornas önskan om mer övning och att erfarenhet gynnar dem i deras arbete. Motstridiga känslor såsom skräck blandad med nyfikenhet inför arbete vid en allvarlig händelse belystes i tema fyra, liksom arbetsgruppens viktiga, stöttande funktion. Slutsats: Den katastrofmedicinska beredskapen behöver förankras bättre i akutsjukvårdens hektiska vardag. Sjuksköterskornas uppfattning var att en allvarlig händelse skulle kunna orsaka ett kaos som fordrar starka copingstrategier. Behov av ett nytt, strukturerat arbetssätt uppdagades. Realistiska övningar skulle kunna kompensera för bristen på erfarenhet från allvarliga händelser. Ett strukturerat arbetssätt och en stark arbetsgrupp är måsten för att kunna upprätthålla patientsäkerheten vid en allvarlig händelse. / Background: As the number of disasters increases in the world the need for an adequate disaster preparedness develops. Registered nurses in emergency departments have a significant role since they often constitute the first encounter with the healthcare after a disaster. Healthcare is dependent on the nurses' ability to effectively respond to an event of disaster. Studies have shown that a deficient triage, nursing and inability to identify a critically ill patient increase patient mortality. However, previous research reveal that nurses don’t feel properly prepared. Registered nurses with experience from disaster response describe strong and conflicting emotions. Experience, education and disaster-related training have been shown to improve registered nurses’ self-reported disaster preparedness. Despite the fact that there is knowledge about registered nurses’ key role in disaster response, research is limited regarding their perceptions of disaster preparedness. Since the need for disaster preparedness increases, more studies within the area would be worthwhile. Aim: The aim was to describe registered nurses’ perceptions of disaster preparedness in emergency departments. Methods: A qualitative interview study was carried out and ten interviews with registered nurses from four emergency departments were performed. During the interviews a semi structured method was used. The interviews were analyzed through content analysis. Results: Four themes emerged: “concern for organizational insufficiency”, “need for structure”, “experience and training create a feeling of security in new situations” and “conflicting emotions and thoughts about coping strategies”. Within the first theme the participants described a strong concern for the already existing high pressure in emergency care and that this could jeopardize patient safety in an event of a disaster. The second theme illustrates the registered nurse’s perception of having a central role and their need for a clear structure while working in an event of disaster. “Experience and training”, theme three, is about the registered nurses’ wish for more disaster-related training and the importance of experience in their work. The thought of disaster response generated conflicting emotions, such as fear mixed with curiosity, was highlighted in theme four, as well as the importance of a supportive work group. Conclusion: The disaster preparedness needs to be better anchored in reality’s crowded care situation within the emergency care. Registered nurses believed a disaster would result in a chaotic work environment with the need for coping strategies. A new and structured way of working was seen as necessary. Realistic disaster-related training might compensate for the lack of experience. To be able to withhold patient safety during a disaster structure and stability within the workforce is essential.
100

Sjuksköterskans erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom i livets slutskede : En intervjustudie med sjuksköterskor på särskilt boende / Registered nurses’ experiences of assessing pain in people with dementia in end-of-life care : an interview study among registered nurses working in nursing homes

Wiberg, Cecilia, Alaiya, Simbi January 2023 (has links)
Bakgrund Enligt tidigare forskning riskerar smärta att underbehandlas hos personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och vårdas i livets slutskede. Förmågan att uttrycka sig verbalt försämras succesivt hos personer med demenssjukdom och påverkar negativt hur de rapporterar smärta till omgivningen. Tidigare studier har även belyst sjuksköterskors svårigheter att bedöma smärta på grund av kommunikationssvårigheter vilket skapar osäkerhet kring smärtbedömningen och behandlingen. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom vid vård i livets slutskede boende på särskilt boende Metod Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Individuella semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med 10 sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat Författarnas analys av intervjuerna illustrerade två övergripande huvudkategorier, Smärtbedömningen var komplicerad och Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt. Smärtbedömningen var komplicerad hade underkategorierna Osäkerhet på grund av verbal oförmåga, Erfarenhet utvecklar klinisk blick att bedöma smärta, Smärtskattningsinstrument kan ge tydlig bedömning och NVP ledde till regelbunden bedömning. Smärtbedömningen underlättas av en nära kontakt hade underkategorierna Att känna personen och Smärtbedömningen var ett teamarbete. Slutsats Smärtbedömning inom denna patientgrupp är en utmaning och flera bedömningsmetoder, i kombination med varandra, krävs för att underlätta smärtbedömningen. En osäkerhet föreligger när det är svårt att förstå eller tolka uttryck. Genom att känna personen väl, samarbeta med omvårdnadspersonal och anhöriga, använda klinisk erfarenhet, observera kroppsspråk och använda smärtskattningsinstrument kan smärtbedömningen underlättas. En personcentrerad palliativ vårdplan kan användas för att tydliggöra smärtbedömningen. / Background According to previous research, pain is at risk of being inadequately treated among people with dementia who live in nursing homes and go through end-of-life care. The ability to express oneself verbally gradually deteriorates in people with dementia and negatively affects how they report pain to those around them. Previous studies have also highlighted registered nurses' difficulties in assessing pain due to communication difficulties which creates uncertainty around pain assessment and pain treatment. Aim To describe registered nurses (RNs) experiences of assessing pain in people with dementia during end-of-life care who live in nursing homes. Method The study was conducted as a qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with open questions were conducted with 10 RNs. The interviews were analysed using a qualitative manifest content analysis. Results The authors' analysis of the interviews illustrated two main categories Pain assessment was a complicated thing and A close contact facilitates pain assessment. Pain assessment was a complicated thing was subcategorized as Uncertainty due to verbal inability, Experience as a facilitator for pain assessment, Pain assessment instruments can provide a clear assessment and NVP led to regular assessment. A close contact facilitates pain assessment was subcategorized as To know the person and Pain assessment as a teamwork. Conclusions It is a challenge to detect pain in persons with dementia and several pain assessment strategies is necessary. A sense of uncertainty concerning the expressions from the person with dementia is described. Knowing the person well, collaborating with nurse assistants and relatives, having a broad experience, regular observations of the person and assessing pain with pain assessment instruments can facilitate the pain assessment. A personcentered palliative care plan can help in the process of assessing and evaluating pain.

Page generated in 0.0858 seconds