Syfte: Syftet är att identifiera hur normbrytande reklam används som verktyg i företags marknadskommunikation. Som en del i syftet undersöks även vilka konsekvenser detta får för företag och dess kunder. Metod: För att uppfylla syftet genomfördes studien med en kvalitativ forskningsstrategi där fenomenologi tillämpades. Sju yrkesverksamma intervjupersoner inom reklambranschen valdes ut och intervjuades för att få en förståelse kring fenomenet normbrytning. Adaptiv metod och följande teorier: Konvergent marknadsföring, Linear model of communication , relationsmarknadsföring, multikulturell marknadsföring, marketing communication mix och kundbaserat varumärkesvärde. Slutsatser: Studiens slutsatser mynnade ut i att företag ser lönsamhet i form av försäljning, innovativa konkurrensfördelar och en förändring av normer i reklamvärlden och samhället. Företag når även en bredare målgrupp genom syftesdriven kommunikation som får mottagare att sprida kampanjer som berör de vidare. Vi kan också konstatera att normbrytande reklam idag används som ett verktyg för att komma närmare kunden och det som kommuniceras ut mot kunden ligger i grund i ett relationsskapande.

Upplevelsedesign kan ge positiva effekter, både rent ekonomiskt men också i hur något uppfattas. För att fler ska få möjlighet att använda sig av upplevelsedesign krävs det att kunskap finns om ämnet inom reklambyråbranschen. Därför undersöker denna studie i vilken utsträckning svenska reklambyråer känner till begreppet upplevelsedesign och hur de använder sig av den typen av design. Syftet är att studien skulle kunna användas som underlag för att se utvecklingsmöjligheter inom ämnet hos svenska reklambyråer samt upptäcka nya möjliga områden för implementering av upplevelsedesign. Undersökningen genomfördes genom en kartläggning där semistrukturerade intervjuer med personer från fem olika byråer och en enkätundersökning utfördes. Resultatet av kartläggningen visade att de flesta hade hört talas om upplevelsedesign tidigare men få i reklambyråbranschen använder begreppet själva. Samtliga hade dock andra begrepp som de förknippade med upplevelsedesign som de var mer bekanta med, så som user experience, customer experience eller experience design. Majoriteten av respondenterna jobbar enligt dem själva med någon form av upplevelsedesign. Det visade sig även att olika byråer jobbar med detta på olika sätt. Den metod som användes mest var storytelling, UX och att göra något tråkigt roligt. Upplevelsefokuserade områden och branscher var de som ansågs vara enklast att applicera upplevelsedesign på och det var även där de ansåg sig jobba aktivt med upplevelsedesign idag. De allra flesta ansåg dock att upplevelsedesign går att applicera på allt. / Experience design can have positive effects, both financially but also in how something is perceived. In order for more people to have the opportunity to use experience design, it’s important that the advertising agency industry have knowledge of the subject. Therefore, this study examines the extent to which Swedish advertising agencies know the term of experience design and how they use this type of design. The purpose of this work is that it could be used as a basis for seeing development opportunities within the subject at Swedish advertising agencies. It could also be used to discover new potential areas for implementation of experience design The study was conducted through a survey with semi-structured interviews, with people from five different agencies, and a questionnaire. The results of the survey showed that most people had heard about experience design before, but few in the advertising agency industry use the term themselves. However, all had other terms that they associated with the Swedish term of experience design that they were more familiar with, such as user experience, customer experience or experience design (English terms). According to them, the majority of respondents work with some form of experience design. It was also found that different agencies work with this in different ways. The method most commonly used was storytelling, UX and making something boring fun. Experience-focused areas and industries were the ones that were considered the easiest to apply experience design to, and this is also where they considered themselves to work actively with experience design today. However, most people felt that experience design could be applied to everything.

Syftet med detta arbete var att genom semistrukturerade intervjuer och enkäter, kartlägga svenska reklambyråers användning och förståelse för vad spelifiering innebär inom marknadsföring. Reklambyråer utspridda i Sverige med olika antal anställda har svarat på enkäterna och majoriteten av reklambyråerna har hört talas om termen spelifiering sedan innan men endast ett fåtal har använt sig av det i sina egna reklamprojekt. Definitionen av spelifiering verkar vara snävare hos vissa reklambyråer då de oftast pratar om spelifiering som att man skapar ett komplett spel i sina projekt. Svenska reklambyråer ansåg inte heller att varumärken med etablerade kunder tjänar mer på att använda spelifiering i reklamprojekt än nystartade varumärken. Detta kan bero på att de anser att det viktiga är hur man utformar sitt projekt och att en lyckad kampanj skall fungera vare sig man har etablerade kunder eller inte. Gamers är mer bekväma vid användandet när det kommer till spelifierade reklamprojekt marknadsföring. En kund som är gamer kan även kräva mer för att bli positivt påverkad av en spelifierad reklamkampanj. Detta var reklambyråerna oense om och det kan bero på att deras vy på en lyckad reklamkampanj handlar om hur den formas, inte hur målgruppen ser ut.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka inhouseavdelningar och reklambyråers förutsättningar för att ta fram kreativa idéer. Detta då de senaste åren präglats av att allt fler företag startat upp eller utökat sina egna inhousavdelningar för att bland annat effektivisera och få mer kontroll över den egna marknadsföringen och dess utgifter. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ intervjustudie med yrkesverksamma medarbetare inom den svenska reklambranschen som på olika sätt är involverade i konceptutvecklingsfasen. Resultatet av undersökningen visade att inhouseavdelningar innehar bättre förutsättningar att ta fram kreativa idéer sett till konceptutvecklingsfasens process, kontext, process- och produktbegränsningar. Undersökningens resultat antydde även på att reklambranschen överlag borde fokusera mer på att skapa mer flexibla tidsramar samt rekrytera personal med en större månfald för att förbättra förutsättningarna för att ta fram kreativa idéer.

För att få lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyråer är det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) är en certifiering som bland annat innebär en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstämpel. De personer som gått ARU-utbildningen känner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och får den rätta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet på en reklambyrå. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyråer som arbetar med reklam på ett professionellt sätt. Ändå är det endast tio av dem som är ARU-certifierade.Frågeställningarna som ligger till grund för arbetet är: på vilket sätt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrå i Malmö? Varför är inte fler reklambyråer ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det är endast tio reklambyråer som är ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det är bättre att ha ett ARU-certifikat.För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod genomförts. Genom att intervjua nyckelpersoner från fem olika reklambyråer i Malmö samt två mindre intervjuer från Reklamombudsmannen respektive Sveriges Kommunikationsbyråer har en slutsats kunnat dras. Reklambyråerna valdes ut på grund av dess verksamhetsstorlek så att de skulle vara så lika som möjligt. Det gjordes tre intervjuer med reklambyråer som idag har ett ARU-certifikat samt två intervjuer med reklambyråer som inte är ARU-certifierade. Reklambyråerna som intervjuades har valts av författaren att göras anonyma genom hela arbetet.Arbetet visar att ARU-certifikatet inte är välkänt inom branschen, en del av respondenterna tror till och med att det är ett utdöende koncept. ARU-certifikatet är inte ett kundkrav men resultatet visar att reklambranschen är i ett föränderligt skede och kunder börjar ställa högre krav. Därför finns det flera fördelar med att ha ett ARU-certifikat som kan gynna reklambyråns verksamhet på olika sätt. I och med att ARU-certifikatet ger ett intyg på professionalitet och kompetens kan det bidra till kundnöjdhet och kundlojalitet. Det stora problemet med ARU-certifikatet är att det inte är tillräckligt kommunicerat för både kunder och potentiella medlemmar. / To be a member of Sveriges Kommunikationsbyråer is it a requirement to be ARU-certified. Responsible advertising publisher (ARU) is a certification, which includes an education in Swedish marketing law and a quality assurance. The people who have completed the training know the laws and ethical guidelines that decide the Swedish marketing communication. In Malmö there are 50-70 advertising agencies that works with advertising in a professional way, but only ten are ARU-certified.The thesis is based on the following questions: how can ARU-certification benefit an advertising agency in Malmö? Why are not more advertising agencies ARU-certified in Malmö? The main purpose of the thesis was to examine why it is only ten advertising agencies that are ARU-certified in Malmö and examine if it is better to have an ARU-certification or not in Malmö.To answer the questions a qualitative method has been done. By interviewing key individuals from five different advertising agencies in Malmö and two smaller interviews with Reklamombudsmannen and Sveriges Kommunikationsbyråer, a conclusion could be made. The advertising agencies were selected of its business size so that they would be as equal as possible. There were three interviews with certified agency’s, and two interviews with agencies that were not ARU-certified. The interviewed advertising agencies are anonymous throughout the study.The study shows that the ARU-certificate is not well known in the industry, some of the interviewees even think that it is a dying concept. ARU-certificate is not a requirement of the customer, but the result shows that the advertising industry is in a time of change and customers are beginning to be more demanding. Therefore, there are several advantages of having an ARU-certificate that can benefit the advertising agency in different ways. Because the ARU-certificate provides a certificate of professionalism and expertise, it can contribute to customer satisfaction and customer loyalty. The biggest issue with the ARU-certificate is that it has not got enough attention to both customers and potential members.

Omvärldsfaktorer som företag står utan makt att direkt påverka förändrar ständigt det affärslandskap där företag vistas. Framför allt har den tekniska utvecklingen ständigt varit en stark drivkraft till organisatorisk förändring, både historiskt sett men även i modern tid. Den tekniska utvecklingen för med sig förändrade beteenden hos konsumenter vilket tjänsteföretag måste ta hänsyn till vid utformandet av erbjudanden. För företag idag är det en utmaning att lyckas revidera sin egen verksamhet och kontinuerligt anpassa sina erbjudanden i takt med att marknaden och omvärlden ständigt förändras. Företag kan inte bortse från affärsutveckling om de vill förbli konkurrenskraftiga. Syftet med studien är därför att söka förståelse för hur omvärldsfaktorer påverkar och förändrar ett tjänsteerbjudande, och hur företag aktivt kan arbeta med att möta marknadens behov i såväl rådande som framtida affärsklimat. För att uppfylla studiens syfte har en empirisk undersökning genomförts på den svenska reklambyråbranschen. Den empiriska studien innehåller kvalitativa intervjuer med företrädare från både reklambyråer och reklamköpande företag. Reklambyråbranschens tjänsteerbjudande har analyserats i ett generellt perspektiv utifrån en teoretisk referensram där omvärldsfaktorer, tjänsteerbjudandets utformning och affärsutveckling varit centrala delar. Studiens resultat visar att tjänsteföretag kontinuerligt måste anpassa sina framtidsprognoser gällande omvärldsfaktorer, i synnerhet teknologisk innovation och förändrade konsumentbeteenden, till konkreta affärsmål för att vara konkurrenskraftiga. Omvärldsfaktorernas påverkan har enligt studien resulterat i att dagens tjänsteföretag måste vara väl insatt i kundens interna verksamheter, då samproduktion mellan köpare och säljare tenderar att bli en allt viktigare del i tjänsteerbjudandet. En ytterligare slutsats av omvärldsfaktorernas påverkan är att köpare av en tjänst idag styrs av emotionella värden i beslutsfattandet, vilket gör att den personliga affärsrelationen blir allt viktigare för tjänsteföretag för att vara attraktiva i köparens ögon. För framtida forskning ges en rekommendation att göra en komparativ studie där reklambyråbranschen jämförs med en närliggande konsultbransch för att ge ytterligare perspektiv på tjänsteerbjudandet som fenomen. / Program: Civilekonomprogrammet

No description available.

Sweden has been named one of the most equal countries in the world and is a role model for many. Despite this, there are hierarchies within companies that favor white middle-aged men. This has raised questions about what gender equality actually looks like in practice. Several women in the advertising industry have spoken out in articles and books about the inequality in advertising agencies. Studies show how gender inequality in advertising agencies is based on a gender gap structure that keeps women out of management and ownership positions. This has opened the door to further investigation of the consequences of these structures. Therefore this research has analyzed the connection between silence and everyday sexism, by focusing on the consequences for media workers. Through semi-interviews, employees at four advertising agencies around Stockholm have shared their experiences in the workplace. This research shows that there is a clear structural sexism that bypasses several employees. It contributes both to women being silenced and to women choosing to remain silent. Sexism is embedded in the walls and the structure makes it difficult to achieve change despite the fact that people speak out. Instead, people in the advertising industry need to be more aware of the consequences of the structures for women and understand that different genders have different starting points. / Sverige har utsetts till ett av de mest jämställda länderna i världen och är en förebild för många. Trots detta finns det hierarkier inom företag som gynnar vita medelålders män. Detta har väckt frågor om hur jämställdhet egentligen ser ut i praktiken. Flera kvinnor i reklambranschen har i artiklar och böcker talat ut om ojämställdheten på reklambyråer. Studier visar hur ojämställdheten på reklambyråerna bygger på en könsuppdelad struktur som håller kvinnor borta från lednings- och ägarpositioner. Detta har öppnat dörren för ytterligare undersökningar av konsekvenserna av dessa strukturer. Därför har denna undersökning analyserat sambandet mellan tystnad och vardaglig sexism, genom att fokusera på konsekvenserna för mediearbetare. Genom semiintervjuer har anställda på fyra reklambyråer runt om i Stockholm delat med sig av sina erfarenheter på arbetsplatsen. Undersökningen visar att det finns en tydlig strukturell sexism som går flera anställda förbi. Den bidrar både till att kvinnor tystas och till att kvinnor väljer att vara tysta. Sexismen sitter i väggarna och strukturen gör det svårt att åstadkomma förändring trots att människor säger ifrån. Istället behöver personer inom reklambranschen bli mer medvetna om strukturernas konsekvenser för kvinnor och förstå att olika kön har olika utgångspunkter.