The aim of this essay is to analyse young peoples view and thoughts about women. I have studied how young people “create women” in an opinion poll about love relations and relationships. The survey has been answered by high school student in a suburb in Stockholm. My main question is: What conceptions of the women are presented in love relationships and relationships in general? To analyse the data, I have used a qualitative method which means that I have tried to understand and interpret their answers. The study consists of two surveys, one about love relationships and the other about empathy. The outcome of the study is presented as different women characters such as the shy women, the affectionate and the rescuing women, the bimbo and the object. The study shows that women and men are indeed a part of the construction of women. The study shows a pattern of words and actions that the young people connect to the female. It also shows that it is more accepted and expected for girls to write about feelings and pain. Young people seem to define themselves in a connection to the opposite by comparing themselves to the opposite sex. For example a woman who shows her feelings serves a purpose, the action is done in a way to be confirmed of the people around her, that she is a woman. Both boys and girls are a part of constructing women. They perform a pattern of actions that clearly shows the existents of norms; the effect of repeated actions is gender. It means that young people ‘look for’ actions that confirms there gender. The keywords in this study are young people, women, gender, love relationships/relationships. Finally I would like to thank my tutor Ana Graviz and the research group who has given support and help during the study and at the time of writing. And a big thanks to those who made this study possible, the class that participated in the study and their teacher.

Bakgrund Den psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa. En sjuksköterska ska i sitt agerande och sitt förhållningsätt gentemot patienten arbeta utifrån en etiskt grundsyn. Relationstrygghet beskrivs som betydelsen av att patienten bli positivt bemött och kan känna sig betrodd och respekterad. För att skapa och stödja denna trygghet måste sjuksköterskan vara trovärdig och kunna visa empati. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan inger patienten trygghet på en psykiatrisk vårdavdelning. Metod För att i enlighet med syftet kunna svara på frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie i avsikt att studera ett avgränsat område. De inklusionskriterier som användes för att artiklarna skulle anses vara relevanta var att de skulle handla om trygghet, tillit, relation och om psykiatrisk vård. För sökning av artiklar användes databaserna PubMed och Cinahl. Femton artiklar har inkluderats i studien. Dessa har kvalitetsvärderats, klassificerats och beskrivits i en matris. Resultat När patienterna fick vara delaktiga i sin omvårdnad och behandling skapades en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient vilket hos patienten ledde till en ökad medvetenhet och en känsla av själbestämmande. Mötet mellan sjuksköterska och patient ledde under dessa förutsättningar till en upplevelse av trygghet. Det mest värdefulla, enligt sjuksköterskorna, var att skapa en tillitsfull relation med patienten och att förvissa sig om att patienten kände förtroende för den mottagna vården. Sjuksköterskor, som var framgångsrika i att skapa trygga relationer, försökte att identifiera och uppskatta patientens resurser. Detta sätt att arbeta understöddes av en rad kvalitéer som forskarna ville sammanfatta med begreppet empati. Att patienterna ibland upplevde sjuksköterskor som otillgängliga och ovilliga att hjälpa kunde leda till ett motstånd att söka sig till sjuksköterskorna när de kände sig otrygga. Slutsats I resultatet framgår att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en trygg relation med patienten vilket förutsätter egenskaper som leder till att patienten känner sig förstådd, respekterad och sedd som en människa och ej som sin sjukdom. Patientens delaktighet i sin omvårdnad leder till en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient och till en tryggare relation dem emellan.

Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka Språkservice AB kommunikationsarbetepå Facebook, vilket avser dess innebörd och innehåll. Studien går ut på att utforskaföretagets målsättning med dess användande av sociala medier men även att titta närmarepå hur Språkservice AB väljer att kommunicera med sina medlemmar i praktiken. Metod: För att få en bättre uppfattning samt helhetsbild av företagets mål och strategide använder sig av genomförs en kvalitativ intervju med en fokusgrupp som ansvarar förföretagets Facebooksida. När det gäller att granska de olika budskapen som publiceras påFacebook, kommer jag att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av företagets 23inlägg på Facebook. Resultat: I jämförelse med Språkservice AB policy för Facebook visar den kvalitativaintervjun med fokusgruppen mycket tydligare syften och mål gällande Facebookarbetet.Det kommer fram att man i första hand vill skapa relation med tolkar och översättare föratt i ett senare skede kunna stärka sitt varumärke. Intervjun ledde dessutom till nyainsikter och funderingar kring ett planerat och effektivt kommunikationsarbete.Språkservice AB Facebooksida präglas av fyra olika genrer som genomsyrar de 23inläggen. Kommunikationen handlar här i korta drag om information, profilering samtpositionering, rekrytering såväl som nyhetsartikel. Slutsatser: Språkservice AB befinner sig i en startfas av sitt arbete inom socialamedier och borde se över sina satsningar gällande resurser som tid, kompetens ochekonomi. För att kunna erbjuda ett större utbud av olika inlägg och därmed skapa dialog,istället för att uteslutande informera om händelser, inser fokusgruppn att enmålgruppsanalys skulle vara ett första steg mot målet att få flera medlemmar och ettstörre textflöde. Språkservice AB ställs dessutom inför utmaningen att kämpa mot sinkonkurrens för att få människors engagemang och ett långsiktigt förhållande.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress.

Le mémoire qui suit comporte deux parties distinctes et autonomes bien qu'on puisse les considérer comme complémentaires. En dépit du fait qu'y sont abordés des thèmes semblables, le traitement, les intentions et le ton de chaque partie diffèrent. La limite de l'ombre est un court roman qui raconte le quotidien sans événement d'un petit quartier. Y sont exposées les relations entre les trois principaux personnages: Patrick Dupuis, Solange Lemieux et Marc Arbour. La narration se développe autour de ce qui se cache, de ce qui demeure enfoui au cœur de leurs relations. Une large place est faite à la problématique de la cohabitation dans le rapport physique et géographique entre les personnages, des groupes de personnages, mais aussi entre les personnages, les animaux et les insectes. C'est, d'une certaine manière, un roman stratifié qui actualise quelques interactions possibles entre les différentes couches narratives. Une archéologie de l'ordinaire est un essai qui traite explicitement des phénomènes d'apparition et de disparition, des collectionneurs et des collections, ainsi que de la cohabitation. Quelques figures importantes comme Jacques de Tonnancour, Georges Didi-Huberman et Maurice Merleau-Ponty jalonnent et orientent la réflexion. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Apparitions, Disparitions, Collections, Cohabitation.

Abstract There is a lot of confusion when it comes to defining Special Education. An example of this appears here by a statement from Assarson (2007) "Special Education initiates a special pedagogy, but contains no innate sense of what is the special component in it" (p. 52, authors’ translation). This study is an attempt to clarify the elements of the concept. Much of the previous research in this report explains Special Education as interdisciplinary and additionally how this contributes to the concept as unclear. Many scientists stress the importance of placing Special Education in relation to pedagogy in order to understand the concept. The analysis of previous research on the concept of Special Education discovered a lack of studies on teachers' views on the topic. Thus the purpose of this study was to investigate perceptions of the concepts of Special Education and pedagogy and the relationship between them in a group of teachers. And the questions that this investigates are following: - What practical experiences and associations of the concepts are visible in the conversations? - Does it appear differences in the participants' statements about the concepts, and if so, how? - How do the teachers express the relationship between Education and Special Education? - Are there recesses in the informants' reasoning in relation to the interaction in the group? The study was conducted using the qualitative method focus group. The results show that these educators found the concepts hard to define and they at the same time did not feel the need to identify their characteristics. It emerges from the informants' statements that the two knowledge fields have a close relationship in their everyday work.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur handläggare inom socialtjänstens öppenvård för vuxna människor med missbruksproblematik upplever och beskriver brukarinflytande. I studien undersöktes de professionellas upplevelser av brukarinflytande i praktiken samt om de upplever att brukarinflytande fungerar eller ej. Studien utgick från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer gjordes med handläggare som arbetar inom socialtjänstens missbruksvård. Resultatet tolkades utifrån empowermentteorin så som den beskrivs av Ole Petter Askheim, Bengt Starrin och Robert Adams. Resultatet visade att de professionella som arbetar inom socialtjänsten upplever att brukarinflytande är en viktig del i arbetet med vuxna människor med missbruksproblematik och att det är en förutsättning för att nå ett bra resultat. De professionellas erfarenhet är att relationen mellan dem och klienterna är en viktig faktor för att inflytande ska kunna fungera på ett bra sätt. När det finns en god relation så upplever de professionella att inflytandet fungerar bra och fyller en viktig funktion i behandlingsarbetet.

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom. Metod: Kvalitativ ansats valdes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma inom somatisk slutenvård. Materialet analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd sammanfattades av: Vårdmötet, Den professionella relationen och Kommunikation. Mötet beskrevs som den ram inom vilken sjuksköterskan gav omvårdnad till patienten. En professionell relation skapade närhet till patienten och möjliggjorde omvårdnad. Kommunikation om alkohol upplevdes som känsligt. Sjuksköterskorna förde olika typer av samtal där de använde sig av olika strategier för att bibehålla en god relation till patienten. Konklusion: Sjuksköterskan i den somatiska slutenvården mötte patienter där skada eller sjukdom var alkoholrelaterad. Etisk medvetenhet har tolkats som grundläggande för det professionella förhållningssättet. Viljan att hjälpa patienter till bättre hälsa fanns beskriven, så även osäkerhet om hur sjuksköterskan bäst hjälper patienten inom ramen för den somatiska slutenvården. Sjuksköterskan i slutenvården har möjlighet att genom relationen och kommunikationen med patienten initiera förändring av alkoholvanor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser på anknytning och vilken betydelse de ger den vad gäller möjligheter till barns lärande och utveckling. Det är en kvalitativ intervjustudie där data analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Utifrån de kategorier som framträdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv på lärande och läroplanens utsagor om förskolans uppdrag så framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lär och utvecklas – däremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lära och utvecklas på ett så positivt sätt som möjligt för att på så vis klara framtidens krav och förväntningar bättre.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare. Generellt ansågs det viktigt att ha en bra relation till sin socialsekreterare men det var inte alla intervjupersoner som upp­levde den nuvarande relationen som betydelsefull. För skapandet av en relation framkom det att öppenhet och ärlighet, intresse och engagemang, förståelse och respekt samt delaktighet och handlingsfrihet är nödvändiga faktorer. Slutsatsen är att relationen mellan klient och social­sekreterare troligtvis inte utgör hjälpen utan snarare är det som bär hjälpen.     Nyckelord: relation, klient, socialsekreterare, makt, missbruk