Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat. Med detta också antalet patienter som behöver vård som inte har tillräckligt stora kunskaper i språket för att förstå och göra sig förstådda på ett tillfredställande sätt. När sjuksköterskan och patienten inte kan kommunicera på grund av språkliga skillnader uppstår således en språkbarriär. Denna barriär kan göra det svårare att få information från patienten och att tillgodose denne information. Det blir även svårare att bygga upp en relation med patienten. Allt detta kan ha negativ inverkan på vårdkvalitén. Syfte: Syftet med studien är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter när en språkbarriär finns mellan dem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas resultat analyserades genom beskrivande syntes såsom Evans (2002) skildrar den. Resultat: Fem olika teman med tillhörande subteman framkom i studien. De olika temana var: språkbarriären påverkar vårdarbetet, språkbarriären skapar känslor, användandet av formell tolk, användandet av informell tolk och alternativa sätt att överbrygga språkbarriären. Slutsatser: Tolken är en betydelsefull länk som möjliggör kommunikation mellan sjuksköterska och patient. För att höja vårdkvalitén för patienter som har språkliga begränsningar är det av betydelse att öka kompetensen hos sjuksköterskorna i användandet tolk och öka tillgängligheten av formell tolk.

Klientrelationer kategoriseras på olika sätt då det är en indikator på vilka egenskaper som eftersöks i relationen. Genom att förstå av vilken typ av relation som eftersöks blir det således starkt kopplat till en framgångsrik relation. Klient-revisor relationen skiljer sig från en vanlig köpar-säljar relation då relationen är begränsad av lagar och regler. Vilken typ av relation som skapas är ett strategiskt val från klientens sida. Således är det intressant att se relationen ur ett klientperspektiv då relationen tidigare främst studerats ur ett revisorsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur klienter resonerar kring sin relation till revisorer. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ studie med en abduktiv ansats gjorts. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer med klienter som verkar i bolag av varierande storlek; små bolag, medelstora bolag och koncerner. Teorin kategoriserar klient-revisor relationen som främst en relationsbaserad relation. En relationsbaserad relation bygger på tre centrala delar; kommunikation, samarbete och tillit. Vår empiri tyder på att dessa tre centrala delar är viktiga i relationen, men beroende på vilken typ av bolag klienten verkar i förs olika resonemang kring relationen. Klienterna trycker på vikten av att revisorn förstår klientens verksamhet och kan anpassa sig efter klients behov. Således upplevs kommunikationen och samarbetet fungera bättre samt att det skapas ett mervärde i relationen. Tilliten är starkt kopplat till revisorns profession och beskrivs som en förutsättning för relationen. Studien bidrar med en ny dimension av klient-revisor relationen där klienten är i fokus. Att förstå klientens perspektiv ger revisorer möjligheter att utveckla en bra relation då byggandet och underhållandet av klientrelationer är centralt för revisorer. Ett förslag till vidare forskning är att genomföra samma studie fast med klienter inom samma storlek på bolag för att få en mer koncentrerad bild av hur klienterna resonerar.

I samband med samhällsförändringarna från traditionella samhällen till moderna ställs individer inför möjligheten att välja vilka liv de ska leva. Denna valmöjlighet är ett kännetecken för moderniteten och avspeglas även i människors kärleksliv. Teoretiker menar att intima relationer inte längre grundas på kvinnors ekonomiska beroende av män, utan ingås av fri vilja. Till följd av kärleksrelationens omvandling ämnar denna uppsats empiriskt illustrera hur unga vuxna kan uppfatta och uppleva kärleksrelationer. Syftet behandlas genom att undersöka varför informanterna önskar ingå kärleksrelationer, vilken funktion kärleksrelationer fyller i deras liv och varför kärleksrelationer tar slut. Studiens metodologiska ansats består av fenomenologisk forskningsstrategi och har en abduktiv utgångspunkt. Materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuer med informanter i åldrarna 21-32 år. Undersökningen behandlar heterosexuella kärleksrelationer. För att förstå varför unga vuxna önskar ingå kärleksrelationer används teorier om kärleksrelationers idealisering, identitetsskapande samt stigmatisering. Kärleksrelationers funktion studeras med stöd från intimitetsteorier om trygghet och otrygghet. Uppbrott undersöks med teorier om valfrihet och framtidsplanering. Undersökningen visar att informanterna uppfattar ensamhet som en negativ upplevelse och ser det som rationellt eftersträvansvärt att ingå kärleksrelationer. Kärleksrelationer upplevs både som en möjlighet till trygghet, men även otrygghet. Att ha olika förväntningar på framtiden och valfrihet kan orsaka uppbrott.

<p>Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer. Efter att ha gjort en kvalitativ analys av min insamlade data kunde materialet kategoriseras . Vad som framgick var att en god lärare-elev-relation karaktäriseras av tillit, trygghet samt att det finns en ömsesidig respekt och acceptans. Vidare menade de intervjuade lärarna att en god lärare-elev-relation innebär att det finns ett samspel mellan lärare och elev där båda parter bekräftar varandra och visar att relationen är viktig. Ett effektivt tillvägagångssätt för att etablera goda relationer är att använda sig av humor och tillämpning av gemensamma referenspunkter. Betydelsen av en god relation tillskrivs av lärarna som stor. De menade att en god relation kunde verka motiverande för eleverna i sitt skolarbete. Svårigheter och hinder som lärarna upplevde i relationsetablerandet är elevens negativa inställning till skolan, att både lärare och elev eller någon av parterna intar en alltför distanserad eller nära förhållningssätt gentemot varandra, men också att personkemin inte fungerar.</p>

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer. Efter att ha gjort en kvalitativ analys av min insamlade data kunde materialet kategoriseras . Vad som framgick var att en god lärare-elev-relation karaktäriseras av tillit, trygghet samt att det finns en ömsesidig respekt och acceptans. Vidare menade de intervjuade lärarna att en god lärare-elev-relation innebär att det finns ett samspel mellan lärare och elev där båda parter bekräftar varandra och visar att relationen är viktig. Ett effektivt tillvägagångssätt för att etablera goda relationer är att använda sig av humor och tillämpning av gemensamma referenspunkter. Betydelsen av en god relation tillskrivs av lärarna som stor. De menade att en god relation kunde verka motiverande för eleverna i sitt skolarbete. Svårigheter och hinder som lärarna upplevde i relationsetablerandet är elevens negativa inställning till skolan, att både lärare och elev eller någon av parterna intar en alltför distanserad eller nära förhållningssätt gentemot varandra, men också att personkemin inte fungerar.

Palliativ vård strävar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som är drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smärtan men i lika stor utsträckning den psykiska. Genom att vårdaren initierar och utvecklar en vårdande relation med patienten kan hon hjälpa denne att nå bästa möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta är många gånger en svår uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vårdande relationen framträder i vårdandet av patienter i den palliativa vården. För att kunna beskriva det gjordes en analys i fem steg av kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades sju kategorier vilka blev målbaserad vård, holistiskt perspektiv, tillit, vägledning, kunskap ocherfarenhet, ärlighet och kommunikation samt samarbete. Efter detta kunde även ettövergripande tema skapas vilket blev samspel. Den vårdande relationen framträder genomsamspelet mellan vårdare, patient och anhöriga. Inom samspelet ryms de sju kategorierna. / Palliative care seeks to prevent and relieve suffering for the terminal patient. It is not only about easing the physical pain, but also to sooth the mental distress of the patient. By initiating and developing a caring relationship with the patient, the carer can help the patient in reaching the best possible quality of life throughout the time he or she has left. This can be a very difficult task, and may be a testing time for all parties involved. The aim of this study was to describe how the caring relationship becomes visible in the care of terminally ill patients. In order to describe the care, a five step analysis of qualitative articles was done. The results identified seven categories; target based care, holistic perspective, trust, guidance, knowledge and experience, honesty and communication, and cooperation. After completingthe analysis, an overall theme was created; interaction. The palliative care emerges through the interaction between carer, patient and relatives. The seven categories are entwined within the interaction.

Sedan 2000-talet har det skett ett antal redovisningsskandaler vilket fortsätter ske runt om i världen, även Sverige har drabbats i en mindre utsträckning. Det har medfört att revisorns oberoende och revisionskvalitén stundtals ifrågasatts. Genom åren har det därför debatterats om att förbättra revisionskvalitén genom att öka revisorns oberoende för att ge ett bättre skydd för intressenterna. Som en följd av detta utvecklade EU kommissionen revisionspaketet 2014 som är ett förslag för bolag. Detta för att öka oberoendet samt revisionskvalitén och för att återställa förtroendet för revisionen. Sverige accepterade direktivet 2016 och revisionspaketet trädde då ikraft. Revisionspaketet har olika krav bland annat att bolag av allmänt intresse bara får ha en revisionsbyrå i tio år med en möjlighet till ytterligare tio år om vissa krav uppfylls. Detta har bidragit till följande uppsats som har till syfte att skapa förståelse om hur revisorerna kommer agera när det tionde året inträffar och när revisorerna är medvetna om att klienten kommer lämna byrån. Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera hur förhandlingar sker samt skapa förståelse kring hur relationen utvecklas och bibehålls genom utbytesteorin. Därför har uppsatsen som avsikt att besvara forskningsfrågan: Hur kan det obligatoriska byrårotationskravet påverka förhandlingen och relationen mellan revisorn och klienten?  För att besvara forskningsfrågan och uppfylla uppsatsens syfte är studien baserad på en kvalitativ forskningsmetod. Den insamling av data som gjorts består av 12 intervjuer, som både varit besöksintervjuer och telefonintervjuer med revisorer som arbetar med bolag av allmänt intresse samt den sekundärdata som finns tillgänglig från tidigare studier. Studien visar att bolag av allmänt intresse inte kommer påverkas av den obligatoriska byrårotationen när det gäller förhandlingen mellan revisorn och klienten. Vidare visar studien att den obligatoriska byrårotationen inte heller kommer ha någon påverkan på relationen.

Bakgrund:Begreppet personcentrerad vård involverar vård när personen blir patient men fokus är främst på attuppmärksamma personen bakom sjukdomen och lära sig om dennes historia, behov, begär och problem. Tidigare forskning visar att patienter och deras närstående upplevde aspekter som medkänsla, respekt, tydlighet, delaktighet och kommunikation viktiga för personcentrerad vård. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personcentrerat. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturöversikt med en beskrivande syntes. Metoden går ut på att systematiskt analysera artiklar för att skapa en djupare förståelse för fenomenet. Resultat:Resultatet utgår från två teman; Att arbeta utifrån omvårdnadens grunder med två subteman: att relationen har betydelse och att ha organisatoriska förutsättningar och att arbeta utifrån begränsade organisatoriska förutsättningar med två subteman: att ha begränsade psykosociala förutsättningar och att ha begränsade fysiska förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt med personcentrerad vård för värdigheten i vården. Resultatet visade att det finns hinder som begränsar möjligheten att arbeta personcentrerat, som tidsbrist och platsbrist. Slutsats:Att relationen mellan patient och sjuksköterska är avgörande för den personcentrerade vården. I denna relation skapas en förståelse för patienten och dennes situation.

<p>The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education.</p> / <p>Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.</p>

The aim of this descriptive literature study was to describe the patients’ experience of the need for social support and the choice of coping strategies during treatment for eating disorders. Further, the authors wanted to describe the relationship with the parents and also to highlight the caring relationship between nurse and patient. Results that came to light, concerning the patients’ experience, were that patients with eating disorders, in a majority of studies, indicated a deficient social network. The authors´ studies point out a need for social support in the convalescence and a need for assistance when it comes to changing coping strategies in stressful situations or events. Furthermore, the authors also intend to seek strategies for successfully changing the dysfunctional eating behaviour. The family should be seen as a resource in the treatment without challenging the patients’ autonomy. Further, the family plays an important role to encourage new patterns of behaviour and to provide support and help during the patients’ treatment. Building a lasting relationship between patient and nurse is a significant part of the nursing care and thus an important step in the recovery process. The nurses´ caring work with this patient group can consist of help for patients to identify strategies for seeking social support in addition to facilitating the communication between the patient and its family. In order to provide these patients the possibility of good nursing care, it requires that nurses have basic knowledge about eating disorders, which the nurses should be prepared for during their education. / Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av socialt stödbehov och val av copingstrategier under pågående behandling av ätstörningar. Vidare ville författarna utifrån litteraturen beskriva relationen till familjen samt belysa den vårdande relationen mellan patient och sjuksköterska. Resultat som framkom angående patientens upplevelser var att patienter med ätstörningar i flertalet studier angavs ha bristande sociala nätverk. Studierna påvisar ett uttalat behov av socialt stöd för att kunna tillfriskna samt få hjälp att förändra copingstrategier vid stressfulla situationer eller händelser för att kunna ändra det dysfunktionella ätbeteendet. Familjen bör ses som en resurs i behandlingen utan att patientens autonomi utmanas. Familjen spelar bland annat en viktig roll till att uppmuntra nya beteendemönster och för att ge stöd och hjälp under behandlingsprocessen. Att bygga en hållbar relation mellan patient och sjuksköterska är en betydelsefull del av omvårdnaden och således ett viktigt steg i tillfrisknandeprocessen. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete med denna patientgrupp kan innefatta hjälp för patienter med ätstörningar att identifiera strategier för att söka socialt stöd samt underlätta kommunikationen mellan patienten och dennes familj. För att kunna ge dessa patienter en möjlighet till att få god omvårdnad krävs det att sjuksköterskor har grundläggande kunskaper om ätstörningar vilket sjuksköterskan borde förberedas inför redan under sin utbildning.