Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal.   Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits.   Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas.

I inledningen av våra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av värdskap. Engelskans hospitality är alltför vid för att kunna förklara värdskapets betydelse inom turismbranschen. Vi har i vår uppsats belyst samt försökt förklara: Vad är värdskap? Vidare ville vi också se eventuella kulturella skiljaktigheters påverkan på värdskap. Vårt forskningsbidrag är därför en värdskapsmodell för att tydliggöra ämnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners påverkan på värdskap. Vi har också valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att få en mer djupgående förståelse för om och hur det arbetas med värdskap i praktiken. / In the beginning of our feasibility studies, we found that there was no clear definition of the subject hosting. The English definition hospitality is way too wide and includes the whole tourism industry more or less. We wanted to find out: What is hosting? We also wanted to find out if there was any cultural differences regarding hosting. Our tribute to science is a model on hosting to define the subject. The model describes different dimensions and their effect on hosting. We´ve also chosen to make interviews with scientists and personal in the travel industry to get a more and deepened understanding on if and how hosting is used in practice.

Långvarig smärta är en vanlig förekommande orsak till att människor söker sjukvård. Det innebär ett omfattande lidande som påverkar välbefinnandet och livssituationen. För människor med långvarig smärta är inte bara en god smärtbehandling centralt utan en god vårdrelation har stor betydelse. Tidigare forskning visar på att patienter får dåligt bemötande och inte känner sig lyssnade på. Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelse av den vårdande relationens betydelse vid långvarigt smärttillstånd. Studien är en litteraturstudie utifrån Åsa Axelssons modell (2012), där totalt 13 artiklar har använts i resultatet. Resultatet är presenterat utifrån två huvudteman och sex underteman. De två huvudteman är Den stärkande vården och Att inte bli sedd som en unik människa. Resultatet visar på att en god vårdrelation är viktig för att patienter ska känna sig sedda, få stöd, kunna hantera smärtan och få kontroll. Många patienter upplever dock ett dåligt bemötande då de inte blir lyssnade på och blir ifrågasatta i sin upplevelse av smärta. Detta bidrar till att patienter känner sig förminskade och maktlösa och förlorar hoppet på sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med långvarig smärta är avgörande för att patienten ska känna sig stärkt.

Bakgrund I Sverige har i genomsnitt en av fyra kvinnor någon gång i sitt liv upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av en man som hon har en nära relation med. Våld i nära relationer som begås mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som bekostar kvinnorna deras livskvalité och hälsa, men även samhället på resurser och pengar. Hälso- och sjukvården har en avgörande roll i mötet med dessa kvinnor, där sjuksköterskor har som ansvar at terbjuda stöd och hantera frågor och svar samt identifiera eventuella hinder i mötet dä rstrategier kan tillämpas. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad analys vilket inkluderade femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna framtogs från databaserna PubMed och CINAHL Complete där en kvalitetsbedömning genomfördes efter Sophiahemmet högskolas protokoll. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att sjuksköterskor stötte på flertalet hinder under och inför mötet med kvinnor som upplever våld i nära relationer, vilket i sin tur formar sjuksköterskornas erfarenheter. Med de 15 utvalda artiklarna som grund till studien, har teman och subteman relaterat till mötet kunnat uppdagas. Det framkommer att bristen på kunskap, tid, säkerhet, samt personrelaterade och kulturella hinder i många fall påverkad emötet negativt vilket ledde till otillräcklig vård. Slutsats Resultatet tyder på att sjuksköterskors möte med kvinnor som upplevt våld i nära relationer är komplext och bristande. Utbildning, träning för vårdpersonal i hur hantering går till, ekonomiska resurser, och empati är byggstenar av stor betydelse som behöver förstärkas.

Studien är en intervjustudie där tre unga vuxna i behov av särskilt stöd intervjuas med semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att belysa relationen mellan elev och lärare som framgångsfaktor för elever i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning om hur relationen mellan elever och lärare kan påverka eleverna visar att det är relationen som är den mest betydelsefulla faktorn för ett framgångsrikt lärande. För elever i behov av särskilt stöd är relationen än viktigare då den, förutom att lärandet påverkas positivt, kan borga för att elevers svårigheter inte utvecklas och blir ännu större i elevens framtida liv. Det kan finnas olika orsaker till att en elev är i behov av särskilt stöd, exempelvis kan olika funktionsvariationer eller en utsatt social situation vara anledningen. Forskningen om relationen som framgångsfaktor bygger ofta på studier där personal såsom skolledare av olika slag och lärare har kommit till tals. Denna studies empiri utgår från elevernas synvinkel. Studiens resultat visar bland annat att eleverna har en varierad syn på de relationer de har haft med sina lärare och att relationen har påverkat dem i olika grad. Relationen mellan lärare och elever i behov av särskilt stöd tenderar att bli mer framgångsrik då läraren upplevs som kompetent och kunnig, ger stöttning, gör eleverna delaktiga i anpassningar, anpassar i god tid, ställer krav som är rimliga, behandlar eleverna rättvist och omsorgsfullt och tycker om sina elever.

Det senmoderna samhället har skapat förändringar kring sociala relationer där individer inte längre följer traditionella levnadsmönster. Studien utgår ifrån teorier kring parrelationer och senmodernitet. I senmoderniteten är det svårt att förutspå hur framtiden kommer att vara pågrund av de hastiga förändringarna och att senmodernitetens främsta kännetecken är valfrihet. Bland annat har parrelationer brutits fria från sociala och ekonomiska villkor och bedömning av parrelationer har blivit mer subjektivt. Uppsatsen har avsikt att empiriskt belysa hur unga vuxna pratar om och uppfattar parrelationer i det senmoderna samhället. Studiens material består av 7 enskilda semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18–30 år som har erfarenhet av parrelationer. Med hjälp av tematisk analys studeras empirin utifrån två teman:intima relationer och partnerval. Studien visar att unga vuxnas förståelse av parrelationer ligger väldigt nära Giddens idealtyp den rena relationen. I unga vuxnas uppfattningar av parrelationer finns en motsägelse och ett ambivalent sätt att betrakta en parrelation som både som källa till ontologisk trygghet samtidigt som det kan förstås som en risk för den egna självständigheten. Resultatet av studien visar även på att partnerval associeras till emotioner och attraktion baserat på personliga kvaliteter. Den ökade valfriheten har gett upphov till att unga vuxna förväntas visa sig otillgänglig inför potentiella partners för att öka det egna värdet på kärleksmarknaden.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem världen över och enligt WHO begår cirka 800 000 människor självmord varje år. Tidigare suicidförsök är den främsta riskfaktorn till suicid. En central del för omvårdnaden är att bygga upp en relation med den man vårdar. Mötet är avgörande för hur patienten upplever situationen, då det är där bilden av oss själva och världen formas. Syfte Syftet med denna studie var att belysa betydelsefulla aspekter i mötet mellan vårdpersonal och personer som är suicidnära utifrån patientens upplevelser. Metod Metoden var en icke-systematiskt litteraturöversikt baserades på 15 artiklar som både hade kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning gjordes för att säkerställa det vetenskapliga artiklarnas kvalité. En integrerad analys gjordes för att framställa resultatet. Resultat Fem kategorier identifierades efter analys av samtliga artiklar: Relationen mellan vårdpersonalen och patienten, att bli sedd, empatiskt bemötande, aktivt lyssnande samt stigmatisering och attityder. Resultatet visar att personer som är suicidnära belyser vikten av en god relation med vårdpersonalen där tillit och förtroende är väsentligt. Aktivt lyssnande från vårdpersonalen var en viktig teknik för uppbyggnaden av en relation då det gav en känsla av hopp och minskat lidande. Ytterligare ett fynd var att patienten ville bli sedd som en värdefull person av vårdpersonalen och inte bli sedd som en diagnos. Personer som är suicidnära upplevde att bristande empati var det mest problematiska hos vårdpersonalen. Ett empatisk bemötande uttrycktes gör stor skillnad och rekommenderas från många patienter för framtida vård. Patienter upplevde även dåliga attityder och stigmatiseringar vilket involverade förminskning på grund av suicidförsök, otillräcklig kunskap och utbildning för att jobba med suicidnära personer. Slutsats Genom att förstå och ha kunskap om de betydelsefulla aspekterna i mötet ur patientens perspektiv kan vårdpersonalen bemöta personer som är suicidnära och deras behov på ett individanpassad och professionellt sätt.

Våld mot barn är ett internationellt och nationellt problem. Antal barn som utsätts för våld i Sverige är svårt att uppskatta då mörkertalet anses vara stort. Att som barn bli utsatt för våld påverkar hälsan negativt på många sätt och kan leda till livslånga konsekvenser. Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande och inom barnhälsovården är det barnets hälsa, utveckling och livssituation som är centralt. Vid kännedom, oro eller misstanke om att ett barn är utsatt för våld har distriktssköterskan anmälningsskyldighet till socialtjänsten. Forskning visar dock att distriktssköterskorna inom barnhälsovården inte anmäler alla misstänkta fall av våld mot barn och underrapportering är ett problem i Sverige. Detta leder till att alla barn inte får sina grundläggande behov tillgodosedda. Syftet med examensarbetet var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att möta barn inom barnhälsovården som misstänks- eller blivit utsatta för våld i hemmet. Kvalitativ metod med individuella intervjuer användes för att belysa fenomenet. Sex distriktssköterskor deltog i intervjuerna. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet resulterade i följande övergripande tema vilket summerade kategorierna och underkategorierna ”Att se till barnets bästa”. Fyra kategorier identifierades:1) Ett samhällsansvar, 2) Möten med våldsutsatta barn och deras föräldrar, 3) Vårdande möten samt 4) Organisatoriska förutsättningar och samverkan. Resultatet visar vilken roll personliga värderingar spelar i arbetet kring barn och våld. Det belyser också betydelsen av den vårdande relationen till familjen samt behovet av organisatoriska förutsättningar och kollegialt stöd. För att nå framgång i arbetet med våldsutsatta barn behöver också alla som arbetar inom hälso- och sjukvården ta ett gemensamt ansvar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma tekniklärare beskriver, motiverarelever och teoretiskt förankrar de praktiska momenten i teknikundervisningen. Tvåhuvudfrågor har formulerats, med några underfrågor: (1) Hur beskriver lärarna sinteknikundervisning för att möta eleverna i deras tidigare erfarenheter av teknik ochbidra till motivation och aktivt deltagande? (2A) På vilket sätt beskriver lärarna detpraktiska arbetet, och i synnerhet dess relation till innehållet? (2B) Vilka utmaningarmöter lärare när de arbetar med det praktiska? (2C) Vilka normer och eventuellaselektiva traditioner kommer till uttryck i lärarnas beskrivning av sinundervisningspraktik? Studien är teoretiskt förankrad i en pragmatisk teori ochinkluderar begrepp som ett transaktionellt meningsskapande, elevers tidigareerfarenheter, kontinuitet och förändring. I syfte att ytterligare förstå hur lärare skaparmening med sin undervisning, är också selektiva traditioner ett viktigt begrepp. För attundersöka formulerade problemformulering tillämpas semistrukturerade intervjuer istudien, med fem tekniklärare på högstadiet. Intervjuerna har analyserats ochkategoriserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärarna möter eleverstidigare erfarenheter genom att strukturera, differentiera och relateraundervisningspraktiken till elevernas vardagliga upplevelser. Detta motiveras utifrån attämnet behöver förmedlas på ett intressant och levande sätt för att skapa en meningsfullkontext i lärandet. Den teoretiska förankringen framstår som betydelsefull i lärarnasbeskrivningar, där en form av teori till ett arbetsområde generellt introduceras innan detpraktiska arbetet initieras. Trots att teknikämnet är en praktiskt dominerandekunskapstradition framkommer betydelsen av teoretisk förankring som avgörande föratt tydliggöra innehållet och lärandesammanhanget för eleverna. Utmaningar somframträder i det praktiska arbetet är relaterat till utrymmes- och tidsbegränsningar.Normer som uttrycks i lärarnas beskrivningar är att ämnet frekvent hamnar i skuggan avandra naturvetenskapliga ämnen. De selektiva traditioner som identifieras präglas av ettundersökande och erfarenhetsbaserat arbetssätt där eleverna uppmanas attexperimentera och testa sig fram genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper.

Relationen mellan lärare och elever anses vara av stor betydelse för elevernas inlärning och prestation. Detta arbete syftar till att utforska hur undervisning med casemetodik i företagsekonomiska ämnen påverkar relationerna mellan lärare och elever på gymnasieskolor i Sverige. Tidigare forskning inom ämnet visar att caseundervisning främjar elevernas inlärning och förmåga till reflektion genom att tillämpa teoretiska kunskaper på verkliga problem. Dock finns det begränsad forskning kring ämnes- didaktiskt material för företagsekonomi kopplat till caseundervisning, och det till- gängliga materialet är främst utformat för högskole- eller universitetsundervisning. För att besvara frågeställningen användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två lärare samt tio elever. Även observationer och enkätundersökning med eleverna har använts. Analysen visar att caseundervisning i företagsekonomi kan vara ett effektivt verktyg för att främja positiva relationer mellan lärare och elever. Lärarna anser att en positiv relation främjar elevernas motivation och lärande, särskilt genom case- undervisning som uppmuntrar diskussion och samarbete. Eleverna bekräftar detta synsätt och betonar att en god relation med läraren ökar deras motivation och engagemang i ämnet samtidigt som caseundervisning skapar bättre relationer genom kommunikation och samarbete med läraren.