Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vilket innehåll som lyfts fram i utvecklingssamtalen, dels utifrån de riktlinjer och mallar som finns, dels vad enskilda förskollärare betonar som betydelsefullt. I vår studie använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Våra analyser gjordes på intervjuerna, men även på dokumentet Riktlinjer för förskolans utvecklingssamtal som används av de kommunala förskolorna inom en kommun i Sverige. Frågan gällande plattformen Unikum och dokumentationen på plattformen fångade vårt intresse, vilket gjorde att vi valde att inkludera detta i studien. Vår teoretiska utgångspunkt för studien har varit ett fenomenologiskt perspektiv. Ett av de centrala begreppen inom teorin är essenser. Detta ligger till grund för vår studie genom att analysen bygger på begreppet. Det huvudsakliga resultatet av vår studie visar att det sker en styrning i relation till vad riktlinjerna poängterar och hur förskollärarna väljer att följa riktlinjerna. Ingen av förskollärarna har medgett att de gått ifrån mallen helt, utan de berättar att de håller sig relativt nära mallen när de genomför utvecklingssamtal. Mallen fylls i av förskollärarna som där med styr innehållet i samtalet. Vårdnadshavarna har ett begränsat utrymme utifrån mallen. Förskollärarna menar att samtalet kan kännas som en monolog och inte en dialog och att det utifrån detta finns en risk att det inte blir ett flyt i samtalet. Plattformen Unikum nämndes i flera intervjuer och det är där utvecklingssamtalen kommer att publiceras. En av slutsatserna utifrån vår studie är att utvecklingssamtalet bidrar till en styrning och granskning av förskolan, vilket bekräftar den tidigare forskningen. En annan slutsats är att vårdnadshavare är mer intresserade av att lyfta frågor kopplade till omsorg under utvecklingssamtalet än av att samtala om lärande. Detta bekräftas också av den tidigare forskningen. Vår studie visar att dokumentationen av utvecklingssamtalet ska hanteras varsamt och raderas enligt riktlinjerna, detta går ej att genomföra på samma sätt när Unikum används. Detta bidrar med ett skäl till att revidera riktlinjerna för att de skall fungera tillsammans med plattformen Unikum.

<p>I förskolan sker det dagliga möten mellan föräldrar och pedagoger där övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska föräldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett utvecklingssamtal ska gå till, men syftet är att pedagoger och föräldrar för en gemensam dialog där en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den här undersökningen är att jämföra hur föräldrarnas förväntningar överensstämmer med det material som förskolorna använder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett utvecklingssamtal. En kvalitativ studie har genomförts genom att ett frågeformulär, en såkallad self-report, skickades ut till föräldrar på två olika förskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. De insamlade self-reports jämfördes sedan med tre olika samtalsunderlag som används inför eller vid utvecklingssamtal inom förskolor i samma kommun. Resultatet visar att föräldrarna vill få information om sina barns utveckling, sociala samspel, förskoleverksamhet samt huruvida deras barn är i behov av stöd. Samtalsunderlagen uppfyller till viss del föräldrarnas förväntningar, samtidigt som studien visar att underlagen har vissa brister.</p><p> </p>

I förskolan sker det dagliga möten mellan föräldrar och pedagoger där övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska föräldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas utvecklingssamtal en gång per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett utvecklingssamtal ska gå till, men syftet är att pedagoger och föräldrar för en gemensam dialog där en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den här undersökningen är att jämföra hur föräldrarnas förväntningar överensstämmer med det material som förskolorna använder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett utvecklingssamtal. En kvalitativ studie har genomförts genom att ett frågeformulär, en såkallad self-report, skickades ut till föräldrar på två olika förskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. De insamlade self-reports jämfördes sedan med tre olika samtalsunderlag som används inför eller vid utvecklingssamtal inom förskolor i samma kommun. Resultatet visar att föräldrarna vill få information om sina barns utveckling, sociala samspel, förskoleverksamhet samt huruvida deras barn är i behov av stöd. Samtalsunderlagen uppfyller till viss del föräldrarnas förväntningar, samtidigt som studien visar att underlagen har vissa brister.

Utvecklingssamtal mellan pedagog och vårdnadshavare är främst förskollärarens ansvar att förbereda och genomföra. Trots den frihet som läroplanen ger kring hur samtalen görs är min upplevelse att utvecklingssamtal är ett relativt osynligt utvecklingsområde i förskolan. Enligt en inventering, i form av intervju och enkäter, framkom att pedagoger upplevde en otydlighet kring utvecklingssamtalets förberedelser och genomförande. Samtalsunderlaget som användes i förskoleområdet sågs av pedagogerna som bristfälligt. Därför valde jag att som utvecklingsinsats göra en analys av samtalsunderlaget och tillsammans med förskollärare reflektera kring det.  Den övergripande målsättningen för arbetet var att synliggöra utvecklingssamtal som kunskapsområde. Delmålen var att granska och utveckla det befintliga underlaget. Analysen gjordes i form av en diskursanalys och visade bland annat hur ordval och formuleringar kan påverka samtalets innehåll. I fokusgruppssamtalet, som tog sin utgångspunkt i vetenskaplig text, framhävde deltagarna betydelsen av att som förskollärare visa på förskolans uppdrag samt att beskriva barnets agerande utifrån förskolans miljö och förutsättningar. Samtidigt betonade förskollärarna vårdnadshavares aktiva deltagande i samtalet som viktigt för att samverka kring barnets trivsel, utveckling och lärande.  Resultatet av utvecklingsarbetet blev ett reviderat samtalsunderlag som framöver ska provas i förskoleområdet. Det innefattar såväl samtalsfrågor till vårdnadshavare som tillhörande samtalsstöd för pedagoger. Underlaget har utvecklats som ett stöd för samtalets struktur och för att skapa dialog. Det är tänkt att styra samtalet bort från bedömningar i relation till normalitet och istället bidra till en nyanserad bild av vem barnet kan bli.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal.   Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits.   Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas.

Kränkande behandling är något som inte borde få ske men ändå gör det. En del studier visar att det förekommer redan i förskolan, men att det inte är lika lätt att urskilja som den bland äldre barn och ungdomar. Kränkande behandling sker ofta i det fördolda utan att lärare eller pedagog är närvarande, så för att motverka att det sker måste man arbeta förebyggande och introducera den typen av dialog redan i tidig ålder. Det här arbetets mål är att visualisera ett bildmaterial som kan tillämpas i samtal mellan barn och förskollärare vid en sådan dialog och fungera som ett stöd att prata om svåra saker.Examensarbetet i Informationsdesign - Informativ Illustration är uppdelat tre delar: Inledning: här definieras arbetet och förklarar begrepp förklaras som nämns i rapporten. Teoridel: vilken presenterar tillämpade teorier och tidigare forskning som varit ett fundament i gestaltningsprocessen av bildmaterialet. Här förklaras hur t.ex. gestaltlagarna kan tillämpas för att skapa betydelse i bildens komposition, hur man med hjälp av visuellt narrativ och visuell retorik kan berätta samt påverka med bild. Metod och gestaltningsdel: här redovisas resultat från utprovning samt intervjuer med förskollärare och barn i förskolan som fått testa bildmaterialet. Denna del innehåller även skisser över de olika stegen i designprocess t.ex. karaktärsdesign, bildmaterialets uppbyggnad samt slutresultat. Syftet med arbetet har också varit att undersöka när en bild blir för jobbig att prata om? Många av de bilderböcker och samtalsunderlag (med bild) vi möts av idag har ofta ett lyckligt slut eller konfliktupplösning och starka klara färger. I arbetet ville jag undersöka hur det tas emot om man istället försöker gestalta hur det känns att vara ensam och utsatt på riktigt. Och forma uttrycksfulla, känslomässiga karaktärer och använda dramatiska, dovare färgtoner för att verkligen peka på problemet. Detta fick varierade mottagande av målgruppen, men öppnade flera dörrar för vidare forskningsmöjligheter kring barn och bildspråk.Det slutliga gestaltningsförslaget i arbetet resulterade i en barnbok dvs. en kortare bilderbok som bifogas i arbetets bilagor. / Bullying is something that should not happen but still does. Some studies show that it already exists in preschool, but that it is not as easy to distinguish as it is among older children and adolescents. Bullying often occurs in the hidden place without the presence of a teacher or educator, so in order to counteract that, one must work preventively and introduce that type of dialogue at an early age. The goal of this work is to visualize a visual material that can be used in conversations between children and preschool teachers in such a dialogue and act as a support for talking about difficult things.This thesis work in Information Design - Informative Illustration is divided into three parts (Introduction, Theory, Method and design part). Introduction: Here the work is defined and explains concepts in the report. Theori: which presents applied theories and previous research that have been a foundation in the design process of the visual material. Here it is explained how e.g. The gestalt pricnicples can be applied to create meaning in the composition of the image, how to tell and influence with image with the help of visual narrative and rhetoric. The Method and the design part are presented here from the results of the test and interviews with preschool teachers and children who were given the test material. This section also contains sketches of the various steps in the design process e.g. character design, the structure of the visual material and the end result. One purpose of the work has also been to investigate: when does an image becomes too difficult to talk about? Many of the childrens books and conversation material we meet today often have a happy endings or conflict resolutions and strong bright colors. In the work, I wanted to investigate how it is received if you try to portrait in pictures how it feels to be alone and exposed, by using expressive, emotional characters and dramatic, blurry color tones to really point to the problem. This received varied reception from the target group, but opened several doors for further research opportunities around children and imagery.The final design proposal in the work resulted in a children's book ie. a shorter picture book attached to the work's appendices.