Bakgrund: Hur en person väljer att leva sin sista tid i livet, samt hur personen väljer att dö har en stor påverkan på de närstående. Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för både patient samt närstående. Numera förväntas familj och närstående ta rollen som vårdare. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats grundades på 14 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i CINAHL och Medline. Resultat: Resultatet presenterades i sju subteman som genererade tre huvudteman; Att anta en vårdarroll, Begränsningar i det vardagliga livet och Behov av stöd. Närstående såg sin roll som en självklarhet trots de förändringar det medföljde. Otillräcklighet, isolering och ensamhet var känslor som framkom. En god etablerad relation med hemsjukvårdspersonalen minskade dessa känslor. Konklusion: Behov av stöd, god relation, information, trygghet och delaktighet var faktorer som påverkade upplevelsen av den palliativa hemsjukvården. Detta möjliggörs genom att hemsjukvårdpersonal applicerar familjefokuserad omvårdnad i vården. / Background: How a person chooses to live the last time in life, as well as how the person decides to die has a major impact on their relatives. The goal of palliative care is to improve the quality of life for both patient and relatives. Nowadays relatives are expected to take the role as a caregiver. Purpose: The purpose of the literature review was to describe the relatives’ experiences of palliative home care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was based on 14 scientific articles. The article search was made in CINAHL and Medline. Result: The result was presented in seven sub themes that generated three main themes; To adopt a healthcare role, Restrictions in everyday life and Need for Support. Relatives saw their role as a matter of necessity despite the changes that followed. Insufficiency, isolation and loneliness were feelings that emerged. A well-established relation with home care professionals reduced these feelings. Conclusion: The need for support, good relations, information, safety and participating were factors that affected the experience of palliative home care. Home nursing staff enabled this by applying family-focused nursing care.

Bakgrund: Alzheimers demens medför stora kognitiva förändringar i den sjukes liv och beteende och slutar med en grav försämring och förlust av alla kognitiva och motoriska funktioner. Detta betyder en stor påfrestning inte bara för den som lider av sjukdomen utan också för närstående som vårdar dessa patienter hemma. Sjuksköterskans ledande och hälsofrämjande roll är då väsentligt för att ge stöd till inte bara för den sjuke men också för dess närstående. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda personer med Alzheimers demens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med sökningar i databaserna Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing & Alliades Health Database. Åtta artiklar valdes efter en kvalitetsgranskning och analysen baserat på likheter och skillnader som efteråt tematiserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Vikten av familjerelationer, kultur och traditioner, vilket visade att närstående ger en stor vikt till familjen och ger en inblick av rollen som vårdare och hur de ser på sjukdomen från ett kulturellt perspektiv; bristande familjestöd, vilket visar att närstående kan känna sig övergivna av andra familjemedlemmar och att de inte alltid är villiga att vårda sin sjuke anhörig; strategier för att klara av vardagen, känslor av börda och svårigheter, vilket visar vilka strategier de vårdande närstående använder sig av för att kunna hantera den anhöriges sjukdom och sin egen roll som vårdare. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys teori. Diskussionen fokuserar på hur närstående som vårdar en anhörig med Alzheimers demens upplever en rollförändring och hur de kan återskapa balansen i livet genom att acceptera en föränderlig tillvaro och navigera genom den med hjälp av sjuksköterskans stödjande insatser. / Background: Alzheimer's dementia causes major cognitive changes in the sick's life and behavior and ends with a severe deterioration and loss of all cognitive and motor functions. This means a great stress not only for those who suffer from it but also for relatives who care for them at home. The nurse's leading and health-promoting role is essential for providing support not only for the patient but also for its relatives. Aim: The aim was to illuminate the experiences of relatives in caring for people with Alzheimer's dementia. Method: A literature review was conducted with searches from the databases Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing & Alliades Health Database. Eight articles were selected after a quality review and the results were analyzed and categorized into main themes. Results: The analysis resulted in three main themes: The importance of family relationships, culture and traditions, which showed that relatives give great importance to the family and provide an insight into the role of caring and how they view the disease from a cultural angle; lack of family support, which shows that relatives sometimes feel abandoned by other family members and that they are not always willing to care for their sick relative; strategies to cope with everyday life, feelings of burden and difficulties, which shows strategies that relatives use to be able to handle their relatives' illness and their own caring role. Discussion: The result was discussed based on Callista Roy's theory of adaptation. The discussion focuses on how relatives who care for a family member with Alzheimer's dementia experience a role shift and how they can restore the balance in life by accepting this change and navigate through it with the help of the nurse's support.

No description available.

<p>Målet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vårdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbättra kommunikationen. Metoden som användes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vårdpersonal och anhöriga. Det rådde misstänksamhet och brist på tillit från bägge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vården. Vårdpersonal uttryckte att anhöriga hade orealistiska krav. Vårdpersonalen uppskattade beröm för sitt arbete. Annan kulturell bakgrund kunde påverka kommunikationen negativt. Relationen anhöriga hade till patienten påverkade kommunikationen med vårdpersonalen. Att involvera anhöriga i vårdarbetet och att ta del av anhörigas erfarenheter var positivt för kommunikationen. Metoder för kommunikationsförbättring fanns i form av den diskussionsbaserade metoden PIC (Partners in Caregiving) och den kontraktsbaserade metoden FIC (Family Involvement in Care), dessa metoder för att förbättra samarbetet var uppskattade av undersökningsgrupperna. Diskussionen belyser att anhöriga och vårdpersonal är av olika bakgrund, därav krävs en ständig anpassning gentemot varandra. Metoderna för kommunikationsförbättring som betonar båda parternas ansvar för ett positivt handlingsklimat måste ses som ett behov pga. den uppskattning som uttrycktes för åtgärderna.</p> / <p>The aim of this study was to describe communication between relatives and care staff working with persons with dementia, and to describe methods for communication improvement. The method used for this study was a literary review involving 15 articles. The result showed existing dissatisfaction in how the function of communication was between care staff and relatives. Feeling of suspicion and lack of trust were found between the interacting parties. Relatives wished for more involvement and information about caring. Care staff expressed that relatives had unrealistic demands. Care staff appreciated praise for their work. The relationship between relatives and patient affected communication with care staff. A different cultural background influenced communication negatively. Involving relatives in care practise improved communication between relatives and care staff. Communication enhancement methods were found in the discussion based method PIC (Partners in Caregiving) and the convention based method FIC (Family Involvement in Care), these two methods were appreciated by the studied groups. The discussion points out that relatives and care staff are of different backgrounds; therefore it is necessary with an ongoing adaptation towards each other. Communication enhancement methods that enlightened responsibility of both parties to create a positive atmosphere must be considered needed because of the content expressed.</p>

<p>Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom.</p><p>Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser.</p> / <p>Abstract The aim of the study was to describe relative’s experiences of living with or near a person that has Alzheimer’s disease. The study builds on social, physical and psychic perspectives. The studies were based on 18 scientific articles that were quality checked with the aid of a review model. Articles were applied for through the databases Academic Search Elite, Cinahl and Vård I Norden Online. The selection criteria’s were that the articles replied on the study's aim, were written on Swedish or English and published between the years 2000 to 2008. The result showed that relatives were set to a dramatic change that were requiring, challenging and the relatives experienced dread, sorrow, stress and debt. The social network decreased and the result was often decreased loneliness and isolation. The result also showed that the relatives were in need of aid from family and friends, and from the healthcare. To summary the majority experienced that the burden increased of being relatives to a person with Alzheimer’s disease.</p><p>Keywords: Alzheimer’s disease, family, relatives, experience.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>I rollen som sjuksköterska är det oundvikligt att inte stöta på dödsfall och därigenom sörjande närstående. Om döden har varit plötslig innebär det ofta att den har varit traumatisk. Detta kan medföra att de närstående är i behov av råd och stöd från sjuksköterskan. <strong>Syftet: </strong>Var att beskriva hur närstående upplevde bemötande från sjuksköterskan vid plötslig död, samt hur sjuksköterskan upplevde sitt eget bemötande gentemot de närstående i dessa situationer. <strong>Metod: </strong>Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att närstående till personer som har dött en plötslig död önskar erhålla information rörande hela händelseförloppet samt hur de ska gå vidare efter dödsfallet och att sjuksköterskor gärna vill tillgodose dessa behov. Närstående upplevde stödet från sjuksköterskan som viktigt, vilket även sjuksköterskan gjorde. De flesta sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig utbildning för att tillgodose närståendes behov.<strong> Diskussion: </strong>Ett centralt begrepp i <em>patient-sjuksköterskedomänen</em> är ömsesidighet mellan sjuksköterskan och patienten. Det betyder att sjuksköterskan bör kunna känna empati för de närstående och situationen de befinner sig i. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskor behöver mer utbildning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med en persons plötsliga död.</p> / <p><strong>Background: </strong>As a nurse it’s unavoidable to not come across death and mourning relatives. Sudden death often means that it has been traumatic. This means that the relatives are in need of advice and support from the nurse. <strong>Aim:</strong> was to describe how relatives experienced bereavement care from the nurse at sudden death, and how the nurse experienced her own bereavement care in these situations. <strong>Method:</strong> The study carried out as a general literature review and is based on scientific articles. <strong>Result:</strong> The result showed that relatives to a person who have died suddenly, wishes to get information concerning the whole event and how to move on after the death. The nurses are eager to satisfy these needs. Relatives experienced the support from the nurse as important and the nurse shared this opinion. Most nurses felt that they did not have the education needed to satisfy the relative’s needs. <strong>Discussion:</strong> A central concept in <em>patient-nurse domain </em>is reciprocity. This means that the nurse should be able to feel empathy for the relatives and the situation they are in. <strong>Conclusion:</strong> The nurses need more education in the area to meet the relative’s needs in relation with a person’s sudden death.</p>

<p>Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information.</p> / <p>Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>BAKGRUND </strong></p><p>Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). <strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>METOD </strong></p><p>Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %). Skillna­der i svar mellan grupperna redovisas med icke parametriskt test för att på­visa om statis­tisk signifikans fanns.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>RESULTAT </strong></p><p>Resultatet visar att anhöriga var positiva gällande tillgänglighet, delaktighet och bemö­tande. Behov till förbättringar finns att göra i kontakten med läkarna och deras tillgäng­lighet. Många anhöriga visade mer negativa svar i temat information och upplevde att ingen in­formation gavs i flertalet av frågorna. Vid en jämförelse mellan grupp 1 och grupp 2 fanns en statistiskt signifikant skillnad endast i läkarkontakt men övrigt fanns ingen skillnad. <strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>SLUTSATS</strong></p><p>Anhöriga i studien var övervägande positiva till den geriatriska vården av deras närstå­ende. Resultatet av studien kan ligga till grund för förbättringsarbete och en kvalitetssäk­ring av vården och resultatet här visar att informationsområdet och läkarnas tillgänglighet kan för­bättras.</p><p> </p><p><strong>NYCKELORD</strong></p><p>Geriatric care, elderly people, relatives, nursing care, Sweden</p>

<p><b>Aim:</b><b> </b>The overall aim of the present thesis was to describe and evaluate IT support in dementia care from the perspectives of staff and relatives. More specifically, it was to examine staff members’ satisfaction with work, life satisfaction and sense of coherence before and after increased IT support, to describe staff members’ opinions and perceptions of IT support during the process of implementation, to describe relatives’ opinions of IT support and to compare relatives’ perceptions of their irritations with care and life satisfaction before and after increased IT support. In addition, three questionnaires were further developed and tested among staff working in elderly care, and then used in the staff evaluation. <b>Methods:</b> A quasi-experimental design with baseline assessments and follow-ups and experimental and control groups was used in two studies to investigate the outcomes of IT support. A descriptive design was used to study staff views on IT support, and a correlative design was used in the methodological study. Participants were 33 staff members and 22 relatives in the evaluation, 14 staff members in the descriptive study and 299 staff members in the methodological study. Data collection methods were questionnaires and group interviews. The IT support consisted of passive passage alarms, fall detectors, sensor-activated night-time illumination of the lavatory, movement detectors, email communication, an Internet website and additional computers. <b>Findings and conclusions:</b> Staff job satisfaction and perceived quality of care increased in the experimental group. The relatives were generally positive about the IT support, and the experimental group showed a decrease in practical/logistical irritations. Staff described ‘moving from fear of losing control to perceived increase in control and security’ and ‘constant struggling with insufficient/deficient systems’. Conclusions are that IT support can be a resource in dementia care as perceived by caregivers if IT support is incorporated into the care system.</p>

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %). Skillna­der i svar mellan grupperna redovisas med icke parametriskt test för att på­visa om statis­tisk signifikans fanns. RESULTAT Resultatet visar att anhöriga var positiva gällande tillgänglighet, delaktighet och bemö­tande. Behov till förbättringar finns att göra i kontakten med läkarna och deras tillgäng­lighet. Många anhöriga visade mer negativa svar i temat information och upplevde att ingen in­formation gavs i flertalet av frågorna. Vid en jämförelse mellan grupp 1 och grupp 2 fanns en statistiskt signifikant skillnad endast i läkarkontakt men övrigt fanns ingen skillnad. SLUTSATS Anhöriga i studien var övervägande positiva till den geriatriska vården av deras närstå­ende. Resultatet av studien kan ligga till grund för förbättringsarbete och en kvalitetssäk­ring av vården och resultatet här visar att informationsområdet och läkarnas tillgänglighet kan för­bättras.   NYCKELORD Geriatric care, elderly people, relatives, nursing care, Sweden