No description available.

Bakgrund: Den palliativa vårdens främsta syfte är att främja patienters välbefinnande och den ska utmärkas av integritet och värdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvården finns möjligheten för fler palliativa patienter att vårdas i hemmet. Detta ställer krav på sjuksköterskors och närståendes kompetens. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie utfördes där tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006). Resultat: Analysen utmynnade i tre huvudkategorier samt fem underkategorier som bygger på upplevelser hos närstående som vårdar en palliativ anhörig. Resultatet visar att närstående har behov av stöd för att orka vårda. Det visar också på vikten av att se närstående i den situation de befinner sig i, genom detta kan isolering, ensamhet och oro begränsas. Det visar sig att när adekvat information ges känner sig närstående delaktiga. Motsatsen infinner sig när närstående inte ses som en resurs. Konklusion: Mer förståelse för närståendes situation behövs samt mer utbildning i palliativ omvårdnad för vårdpersonalen i hemsjukvård. Det är också önskvärt med mer forskning med kvalitativ ansats. / Background: The palliative care primary purpose is to promote patients comfort and to be characterized by integrity and dignity. Thanks to the ever more sophisticated home care is the possibility for more palliative patients to be cared for at home. This requires nurses and relatives skills. Aim: The aim of this study is to describe the relatives experiences and their needs of support in palliative home care. Method: A literature review was conducted in which thirteen qualitative studies were examined and analyzed according to Friberg (2006). Results: The analysis resulted in three major categories and five subcategories based on the experiences of close relatives caring for a palliative relative. The results show that families are in need of support to manage caring. It also demonstrates the importance of seeing relative’s situation they are in, in this way, isolation, loneliness and anxiety can be limited. It turns out that when adequate information is given relatives feels involved. The opposite appears when relatives are not seen as a resource. Conclusions: Further understanding of relatives situation is needed and more education in palliative care for nursing staff in home care. It is also desirable to have more research with a qualitative approach.

Mötet mellan sjuksköterskan och närstående har en betydande roll i omvårdnaden, inte minst i ett prehospitalt skede. Sjuksköterskan inom ambulanssjukvården får i komplicerade situationer möta chockade närstående till patienter med hjärtstopp. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med närstående till patienter med hjärtstopp inom den prehospitala sjukvården. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Informanterna har berättat om möten de haft med närstående till patienter med hjärtstopp. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av texterna där tre huvudteman samt ett antal underteman framkom. Dessa tre huvudteman var ”Kommunicera med närstående”, ”Hantera närståendes reaktioner”, och ” Agera etiskt försvarbart gentemot närstående”. Resultatet visar att sjuksköterskans sätt att kommunicera har betydelse för mötet. Genom ett förtroendegivande och tydligt uppträdande försöker sjuksköterskan skapa kontakt med närstående. Detta skapar förutsättning att förmedla lugn och förståelse hos närstående för situationen. Dock kan ibland närstående projicera sin sorg och förtvivlan på sjuksköterskan som kan anklagas för att inte ha gjort tillräckligt. Det framkom att närstående kan komma i andra hand vid de hjärtstopp då endast en ambulansbesättning finns på plats. Genom erfarenhet ökar möjligheten att uppnå ett bra möte mellan sjuksköterskan och närstående. / The encounter between the nurse and relatives is of great significance within healthcare treatment, not the least in prehospital emergency care. Nurses within the ambulance services will in complicated situations meet chocked relatives of patients with cardiac arrest. The aim of the study is to describe nurses’ experiences of the encounter with relatives of patients with cardiac arrest within the prehospital emergency care. The collection of data was conducted through interviews with eight nurses within the ambulance services. The informants have rendered encounters they’ve had with relatives of patients with cardiac arrest. The interviews were recorded and transcribed. Thereafter a qualitative content analysis was made on the texts, from where three major themes, and a number of sub themes, emerged. The three major themes were “Communicating with relatives”, “Managing relatives’ reactions” and “Acting ethically correct towards relatives”. The result shows that the nurse’s way of communicating affects the encounter. Through a convincing and distinct manner the nurse seeks contact with relatives. This makes it possible to convey calmness to the relatives, and help them comprehend the situation. Sometimes though, relatives can project their grief and despair onto the nurse, who may be accused of not having done enough. It was detected, that relatives may be a second priority in a cardiac arrest-situation where there has only arrived one set of ambulance crew. Through experience the chances to reach a good encounter increases.

Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information. / Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.

No description available.

När döden lurar runt hörnet ställs det särskilt stora krav pånärstående och omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal skaarbeta i team för att bedöma närståendes behov som inkluderarstöd i deras sorgearbete. Närstående strävar efter att hantera,begripa och kunna se en mening i den palliativa vården. De har ettbehov av att känna delaktighet och få en känsla av sammanhang.Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser i palliativvård. Med hjälp av vetenskapliga artiklar gjordes enlitteraturöversikt. Utifrån resultatet har följande teman framkommit:delaktighet, stöd, närståendes upplevelser av känslor ochkulturella skillnader. När omvårdnadspersonalen inte hade tidkunde de närstående uppleva att de inte fick den information somde var i behov av, vilket kunde leda till missnöje hos denärstående. Individuellt stöd bör ges till närstående eftersom derasbehov skiljer sig från de döendes. Genom utbildning skaomvårdnadspersonalen bättre informera om närståendes behov ochpå så sätt tillgodose närståendes önskan. / When death is near, the demand is high on the next of kin’s andthe nursingstaff. The nursingstaffs need to work in team in order tojudge the needs of the next of kin’s and support them in their grief.The next of kin’s strive to handle, understand and to find ameaning in the palliative care. They need to get involved and toget a sense of constancy. The aim of this study is to illustrate theexperience that the next of kin’s have towards patients in thepalliative care. With scientific studies we made a literaturesummary, to get insight in next of kin’s experience. From theresults the following teams concluded: involvement, support,information, next of kin’s experience of feelings, differences ofcultures. The result also shows when nursingstaff were busy anddidn’t have time; next of kin’s often experienced that they didn’tget the information they needed. The lack of information can leadto dissatisfaction. When the next of kin’s get the support they needfrom the nursingstaff they can be more supportive to their dyingloved ones. More effort should be put on educating thenursingstaff in the needs of the next of kin’s, to meet theirdemands on the palliative care.

Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan känna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvårdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlätta i familjens situation. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever situationen när en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fyra teman. Dessa teman är bristande delaktighet i omvårdnaden, familjelivet fokuserar sjukdomen, föräldrar emotionellt pressade och syskonrelationen förändras. I den här studien har det framkommit att anhöriga kände att de var bortkopplade i omvårdnaden och hade negativ inställning till omvårdnadspersonalen. Det är av stor vikt att anhöriga och omvårdnadspersonalen samarbetar med varandra vilket framkom i resultatet. Vår slutsats är att omvårdnadspersonalen behöver mer kunskap och utbildning om anorexia nervosa. Vår förhoppning är att denna studie ska ge sjuksköterskan mer inblick i familjesituationen kring sjukdomen anorexia nervosa så att sjuksköterskans omvårdnad kan underlätta för dem. / Anorexia nervosa is a mental disorder characterized by a fear of gaining weight or become fat. This disease involves the whole family that also feels a lack of hope. By nurses’ knowledge in medicine and mental nursing care and trough a professional behaviour the nurses can ease their situation. Our aim was to describe how the family’s experiences the situation when a family member has anorexia nervosa. The method in this consists of a literature review. The result shows four themes. These themes were lack of participation in nursing care, the family life focus on the illness, parent’s emotional strain and sibling’s relationship change. In this study it’s been found that relatives felt a distance to the nursing care and had a negative attitude towards the nursing staff. It’s by great importance that the relatives and the nursing staff cooperate which is shown in the result. Our conclusion is that the nursing staffs need more knowledge and education about anorexia nervosa. Our hope is that this study will give the nursing care more insight to the situation around anorexia nervosa so it could ease for the relatives.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser. / Abstract The aim of the study was to describe relative’s experiences of living with or near a person that has Alzheimer’s disease. The study builds on social, physical and psychic perspectives. The studies were based on 18 scientific articles that were quality checked with the aid of a review model. Articles were applied for through the databases Academic Search Elite, Cinahl and Vård I Norden Online. The selection criteria’s were that the articles replied on the study's aim, were written on Swedish or English and published between the years 2000 to 2008. The result showed that relatives were set to a dramatic change that were requiring, challenging and the relatives experienced dread, sorrow, stress and debt. The social network decreased and the result was often decreased loneliness and isolation. The result also showed that the relatives were in need of aid from family and friends, and from the healthcare. To summary the majority experienced that the burden increased of being relatives to a person with Alzheimer’s disease. Keywords: Alzheimer’s disease, family, relatives, experience.

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer på tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades två huvudteman – relationer och kunskap. Det största temat är relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhållande till närstående, sig själv och övrig vårdpersonal. Temat kunskap innehåller två underteman och beskriver sjuksköterskans kunskapsutveckling och behov av kunskap. Slutsatserna från studien är att nyexaminerade sjuksköterskor anser att möta närstående i sorg är en av deras svåraste uppgifter på grund svårigheterna i att tillgodose närståendes individuella behov. Det visade sig även att sjuksköterskorna ansåg att sjuksköterskeutbildningen inte förberett dem tillräckligt för detta. Att lära sig att möta närstående är något som sker i praktiken. Sjuksköterskorna ansåg att det viktigaste i mötet med närstående är att vara närvarande och visa att de är tillängliga snarare än att säga eller göra rätt saker. Vidare forskning inom området skulle kunna fokusera på skillnader mellan erfarna och nyexaminerades erfarenheter. En vidare forskning skulle också kunna inbegripa patientens perspektiv. / The aim of this study was to shed light on different aspects of newly graduated nurses’ experiences from interacting with relatives to patients who were dead or dying. The study has a qualitative approach and data was collected from six tape recorded interviews conducted at three medicine wards in a medium sized hospital in the middle of Sweden. The data was analyzed by a manifest content method and two main themes – relationships and knowledge, were derived from it. The largest main theme is relationships, which also contains three sub themes describing the nurse’s relationship to relatives, self and other members of staff. The main theme knowledge contains two sub themes which describes the nurse’s need for and development in knowledge. The study concludes that interacting with grieving relatives is one of the most complicated tasks for the newly graduated nurse. The difficulties were grounded in satisfying the complex needs of the relatives. The nurses stated that the nursing education program didn’t sufficiently prepare them for this, it was something they learnt from real life experience. The findings of this study could be beneficial for the nurse education program as well as hospitals to increase their awareness of the difficulties newly graduated nurses experiences when interacting with grieving relatives. Further research could involve describing differences between experienced and newly graduated nurses and including the patient’s perspective.

Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning. Studien bygger på en enkätundersökning som lämnats till samtliga sjuksköterskor på dessa enheter (n=101). Data har analyserats statistiskt med chitvåtest samt Fishers exakta test. I resultatet framkommer tydligt att ambulanssjuksköterskorna är de sjuksköterskor som har mest erfarenhet av anhörigas närvaro under A-HLR. De är också den grupp sjuksköterskor i denna jämförelse som ser mest positivt på att anhöriga finns närvarande. För övrigt är de den grupp som i minst utsträckning aktivt kan välja att utesluta anhörigas närvaro i jämförelse med slutenvårdsarbetande sjuksköterskor. Då tidigare forskning visar att anhöriga önskar och bör ges möjligheten att närvara vid A-HLR situationen kan resultatet av denna studie leda till mer strukturerade utbildningsinsatser för akutsjuksköterskan.