Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förändring och institutionalisering. För att förstå institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, är det övergripande syftet med uppsatsen att utifrån en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsår förändrats i fråga om (1) förhållande till samhället, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. Utgångspunkten är att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot både religions- och samhällsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhälleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhällets missförhållanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder är emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhällssystemet. Förändringen märks i första hand då rörelsen under 80-talet förvandlas till en ekonomiskt intresserad organisation med tjänstehierarkier och reglerat ansvar som påföljder. Den byråkratiska arbetsordningen urlakar inte bara rörelsens ideologi, utan tvingar också den nu demokratiskt tillsatte ledaren till radikala åtgärder för att återfå sin makt, något som når sin kulmen i en konflikt med ledarens sorti som yttersta konsekvens.

Studiens syfte är att belysa ett fall av ingångsprocessen i Jehovas vittnen samt två fall av ingångsprocessen i den Raeliska rörelsen och diskutera dessa mot tre olika modeller av ingångsprocessen i religiösa rörelser, för att sedan diskutera och jämföra vilka likheter och skillnader som visas i ingångsprocesserna. Resultatet tyder på att informanternas ingångsprocess till stor del är väldigt individuell. Det finns inslag av olika steg i informanternas berättelser som gör att de går att koppla till de tre olika modellerna. Den modell som passar bäst in på de tre olika berättelserna över ingångsprocesserna är den modell som är konstruerad av Pernilla Liedgren Dobronravoff. Ingen modell kan dock ses som fullständig baserat på denna studie. Det förekommer en skillnad emellan de olika informanterna från rörelserna Jehovas vittnen och den Raeliska rörelsen i ingångsprocesserna, dock förekommer det även skillnader mellan medlemmarna i den Raeliska rörelsen när det gäller ingångsprocessen, vilket styrker resultatet som tyder på att ingångsprocessen varierar och är väldigt individuell.

Denna studie bygger på intervjuer med sex gymnasielärare där syftet är att undersöka lärarnas erfarenheter när det kommer till att undervisa om nya religiösa rörelser på gymnasiet. Studien baseras på lärarnas erfarenheter och hur de beskriver hur det är att arbeta på gymnasiet med ämnet nya religiösa rörelser men också hur de själva definierar begreppet nya religiösa rörelser. Genomförandet av studien har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare. En analys har sedan genomförts utifrån tre frågor som grundar sig från ett fenomenologiskt synsätt. De tre tematiseringarna som delade in analysen utgick från spontana erfarenheter, lärarnas självbild och självförståelse och lärarnas uppfattningar. Det som framkommer i lärarnas svar är att de definierar begreppet nya religiösa rörelser på olika sätt vilket gör att deras olikheter framträder. En av lärarna beskriver exempelvis nya religiösa rörelser som religioner från öst medan den andre läraren definierar dem som en förgrening från ursprungsreligionerna. En av utmaningarna som lärarna lyfter fram är fördomarna mot de olika rörelserna och om det skulle finnas någon elev som är tillhörande någon rörelse. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna har olika uppfattningar om dessa rörelser, de har skaffat sina kunskaper om rörelserna på olika sätt och från olika källor. Detta är något som också återspeglas i lärarnas erfarenheter av undervisningen och deras beskrivningar av vad de anser är viktiga kunskaper och perspektiv att förmedla i undervisningen om dessa rörelser.

No description available.

Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.

This study wants to look into how Swedish newspapers (daily and evenings papers) report on Jehovah´s Witnesses and then contrast that image with the organization’s own view about themselves. This I done through a discourse analysis. Further, this study wants to show what consequences this has for the members of the organization and for the majority society. In the analysis of the collected material, four main discourses have been discovered; Love and sexual relations, exclusion and honor issues, blood transfusions and Jehovah´s Witnesses as a separate community. The result of the study shows certain patterns that have been identified, such as the fact that most of the published articles report on previous disappointed members, who do not have an objective attitude towards Jehovah´s Witnesses. Another discovery is how the media tend to report from a secular point of view, which becomes problematic when writing about a religious community with other rules of life and traditions than the secular. The consequences of this is that the media in involved in constructing the image of Jehovah´s Witnesses as a deviant and sometimes dangerous sect.

År 2004 riktades media mot tätorten Knutby i Uppsalas kommun i Sverige. Sara Svensson, en medlem i den lokala religiösa församlingen, hade skjutit två personer. Denna kvalitativa undersökning formades med hermeneutiken som metodansats. Med Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska teori och med understöd av Hjalmar Sundéns rollteori som teoretiskt perspektiv tolkades och gavs hennes handlingar en förklaring. Undersökningen visade att Sara Svenssons verklighetsuppfattning kom att förändras i och med intåget i Knutby församling. Hennes religiösa uppfattning och den relation hon hade till andra medlemmar förändrande och utvecklade hennes verklighetsuppfattning till att rättfärdiga de förödande handlingar hon utförde.

<p>Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter?</p><p>I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.</p>

Denna uppsats handlar om människor som tror på existensen av utomjordiskt liv och påstår att det har skett möten och kontakter mellan människor och livsformer från andra planeter. Mitt syfte har varit att undersöka närmare vad tron på utomjordiskt liv kan innebära och om det finns religiösa inslag i detta och om detta gestaltar sig som en religion eller livsåskådning. Jag har studerat materialet utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och sökt efter att åskådliggöra om den sortens övertygelse bildar grunden för en livsåskådning eller religion och vad det kan innebära. Vad har dessa människor, vars idéer och tro jag studerat i denna uppsats, för åsikter? I min uppsats har jag arbetat utifrån Ulf Sjödins tolkning av Jeffners definition av begreppet livsåskådning och Helmer Ringgrens religionsdefinition. Den frågeställning jag utgått ifrån är om tron på utomjordiska existenser är en livsåskådning eller religion och i sådana fall på vilket sätt och i vilken utsträckning den yttrar sig. Det är vad min uppsats kommer att försöka belysa och besvara utifrån den möjlighet och tid jag haft tillgodo för arbetet.

Detta är ett examensarbete på grundnivå om hur nya religiösa rörelser framställs i läroböcker från läroplanerna i grundskolan från 1962, 1980 samt 2011. Det problem jag ser, och som jag vill förmedla ny kunskap om, är att flera av de religionsböcker som används i högstadiet verkar ha ett ganska generaliserande sätt att beskriva nya religiösa rörelser, vilket skulle kunna skapa fördomar mot rörelserna. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de nya religiösa rörelserna framställs, vilka eventuella skillnader det finns i läroböckerna från de olika läroplanerna och hur lite eller hur mycket plats de får i läroböckerna i förhållande till det övriga religionskunskapämnet. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys som metod och teori med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet av undersökningen varierade beroende på vilken läroplan läroboken utgick från samt vilken ny religiös rörelse som framställdes. Resultatet visar att i de äldre läromedlen var de nya religiösa rörelserna inte skildrade alls eller att det var kristna nya religiösa rörelser som presenterades. Intressant nog fanns en gemensam nämnare i vissa läroböcker där en del rörelser framställdes på ungefär samma sätt, både i negativ samt positiv anda.