Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken? Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen. Mina frågeställningar är: Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket? Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet? Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?

Föreliggande arbete är en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i Gävle. Tidigare forskning har visat på ett lågt intresse bland svenska grundskoleelever för skolämnet religionskunskap men då Kristna friskolerådet år 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ”Attityder i skolan” bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört på de kommunala skolorna samma år, visade det sig att eleverna på en av friskolorna ansåg detta ämne som ett av de allra roligaste. Varför var det så? Religionskunskap – vad ger det? är en jämförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsämnet.

Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen. 1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig. Tanken var att undervisningen i religion skulle beskriva olika religioner och livsåskådningar. Denna grundtanke har efter detta utvecklats till att existentiella frågor och frågor om etik och moral fått ett större utrymme i undervisningen. Att ämnet både lyfter upp existentiella frågor som liv och död och andra moraliska bitar samtidigt som det ger ett faktaperspektiv gör att ämnet är både konkret, verklighetsnära och personlighetsutvecklande menar Skolverket (2009). Religionskunskap är ett ämne som mer än andra genomgått stora förändringar. Förändringar har skett bland annat med ämnets status, innehåll och utrymme. Dessutom har ämnets betydelse för skolans värdegrund förändrats när ämnet har förändrats. För lärare i religionsämnena har detta självfallet inneburit omställningar i sättet att undervisa och undervisningens innehåll. Detta framkommer tydligt i intervjustudien där intervjupersonerna betonar att undervisningen genomgått en förskjutning från fakta om religion mot undervisning i etik och moralfrågor. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Belo da Silva.

Jag är intresserad av varför religionsämnet blev så omdebatterat. Dessutom vad innebar religionsfrihetslagen för skolan? Jag är också intresserad av vad kritikerna tyckte om skolan och religionsämnet. Jag finner det intressant att några av Svenska kyrkans stift var helt mot skolämnets förändring och tyckte att föräldrarna själva skulle få bestämma om deras barns religiösa utbildning. Medan andra bara följde med och tyckte exakt som lagförslaget. Det jag tycker är intressant är varför? Varför tyckte de som var mot lagförslaget så och varför tyckte de som var för så och vad är deras kommentarer? Jag har försökt att ta reda på det genom min forskning.

The purpose of this essay is to examine different conceptions of God children express in speech and image. The essay also concern how children's images of God are shaped in a secular and pluralistic society, such as Sweden. The children included in the investigation are in first and third grade in middle-sized Swedish town's primary school. In the essay, two methods are used, which is picture analysis and qualitative interviews. The material consists of 47 children's drawings and a smaller selection of interviews with the child's drawing as a starting point. The children's drawings were then analyzed with the help of a narrative model.   The results indicate that the majority of children in the sample have an anthropomorphic concept of God. The material is analyzed with the theories of George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism and Peter L. Berger's arguments about secularization. The results show that the children interact with different people and groups from whom they take on different conceptions of God. The results show that the children are continuously influenced by their surroundings. In today's secular and pluralistic society the children meet people and groups who have different interpretations of reality. The children take into possession the conception of God that is the most prominent in their structure of plausibility. With the support of my material, I would argue that research need to take the children's environment seriously in studies of children's conceptions of God and not only depend on theories of cognitive development.   My findings suggests that a majority of the children not only have an anthropomorphic concept of God, but also many times believe in an anthropomorphic God, which in turn is interesting in a secular society.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Ida Carlgren & Josefine Ferm</p><p>Pedagogiskt förhållningssätt till religiös mångfald</p><p>En jämförande studie mellan två skolor</p><p>Antal sidor: 31</p><p>Syftet med vårt arbete är att utifrån en definition av begreppet mångreligiöst undervisningsperspektiv undersöka förutsättningarna för en undervisning i skolämnet religion, som främjar både lärandet och utvecklingen av ett tolerant förhållningssätt hos eleverna.</p><p>Vi har valt att utgå från en huvudfrågeställning som är: Vilka problem uppfattar skolorna vid integration och hur arbetar de med dem? För att ringa in problemen utgår vi från följande frågeställningar: Vilka styrdokument ligger till grund för undervisningen i religion? Hur främjar religionsundervisningen tolerans och förståelse över de etniska och religiösa grupperna? Utifrån dessa områden formulerade vi sedan de frågor som vi använde vid intervjuerna.</p><p>Metoden vi använde oss av var öppenriktad intervju. Sedan vi analyserat intervjusvaren kom vi fram till resultatet. I vår undersökning sökte vi efter problem kopplade till religion i skolan, till vår förvåning uppfattade ingen av respondenterna några sådana i sin religionsundervisning. Vi har därför lyft fram de problem som vi uppfattade att skolorna hade, men som de inte själva såg, i vår diskussionsdel. För att sammanfatta vårt huvudsakliga resultat kom vi fram till slutsatsen att bara för att en skola uppfattar sig som mångreligiös innebär inte det att det mångreligiösa tas tillvara i undervisningen.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Ida Carlgren & Josefine Ferm</p><p>A pedagogic perspective on attitudes towards religious diversity</p><p>A comparative study between two schools</p><p>Number of pages: 31</p><p>The purpose of our study is, from a definition of the term multi religious teaching perspective, to examine the conditions for an education in the school subject religion, which promotes both the learning as well as the development of a tolerant attitude among the students.</p><p>We have chosen to start from problems like for example: Which problems do the schools apprehend in integration issues and how do they handle them? To narrow down these problems we have chosen to work from following questions. What control documents, national or local, underlies the teaching in the subject religion? How does the education in religion promote tolerance and understanding over the ethnical and religious groups? Then we reformulated these question fields into questions that we later on used for the interviews.</p><p>The method we used was open directed interview. After we had analysed the answers from the interviews we reached the results. In our study we searched for problems connected with religious education in schools, to our surprise none of the respondents had apprehended any of those connected to their teaching in religious education. Therefore, we have enthroned the problems that we observed, but the teachers did not, in our discussion part. Just because a school is known as a multi religious school does that not necessary mean that the multicultural perspective is to be seen as a resource in the teaching.</p>

<p>The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.</p>

<p>The aim of this essay is to illustrate a modern phenomenon, the Olympic Games, by applying the ideas of Mircea Eliade concerning space, time and myth. This literature study is mainly divided in two parts, one descriptive and one analytic. In the first part Eliade’s ideas and some criticism, which has been pointed against his theoretical approaches as well as his character, are presented. In the second part an analysis is carried out, based on the previously presented ideas and elements essential for the Olympics; the idea of the Olympics, the place, the ceremonies, the competition and the concept of individual idolism.</p><p>I have discussed what seems like gnostic tendencies in Eliade’s ideas, in the sense that both Eliade’s ideas and the concept of Gnosticism argue that knowledge is a necessary condition for salvation, as well as the fact that Eliade and his ideas have not always a pro-Christian approach. I have also shown that incoherency exists in his theoretical approach concerning the manifestation of the sacred.</p><p>I have found that Mircea Eliade’s ideas, with some difficulties, very well can reflect a modern phenomenon such as the Olympic Games. I have also put forth the idea of translating Eliade’s conception of axis mundi into an ideological landscape; the Olympic values become an analogy to axis mundi. Furthermore, I have also shown that modern man in different ways desires to be close to the sacred, and how this fact to some extent may explain people’s devotion to and worship of sport heroes, and thus why not only athletes but also billions of spectators are inclined to attend the Olympics. Finally, I show that, according to Eliade’s ideas, the Olympics might facilitate the process of creating modern myths.</p>

No description available.

<p>Att det finns ett problem med att göra religionsundervisningen intressant i skolan idag kan säkert många hålla med om, och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur bönen kan påverka människor, för att kunna använda den informationen på ett intressent sätt i religionsundervisningen i skolan. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa fenomenologiska metoden, den innebär att undersökaren fokuserar på hur någonting uppfattas vara och inte hur det faktiskt är. Genom intervjuer av troende kristna har jag tittat närmare på olika bönesätt, och de strukturer som finns kring bön samt vilken mening bönen har för den som ber. Att använda sig av bönkunskaper i religionsundervisningen möjliggör intressanta diskussioner, men även ge en förståelse av bönens betydelser för personer som praktisera bön och ett sätt att möjligen göra religionsundervisningen i skolan intressantare. Eftersom uppsatsen ska kunna användas i planering av religionsundervisning visa jag också ett psykologiskt och sociologiskt perspektiv för att undervisningen i skolan ska vila på vetenskapliga grunder.</p>