Uppsatsen handlar om hur religion kan användas samt komma till uttryck i hårdrockstexter. Undersökningen har skett genom analys av åtta olika låttexter, som belyser olika aspekter av religionen. Analysen tog fasta på texternas religiösa budskap, användandet av eventuella religiösa metaforer samt hur texterna kan ses som en del av en religiös mångfald. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt. Som teori valdes Rodney Starks ”fortlevnadsteori” som utgår från den ”rational choice”-teoretiska modellen. Resultatet av undersökningen visade på en stor bredd av budskap. I ett av fallen kunde en vädjan om att börja tro på Gud uttydas, i två andra fanns en underton av varning för destruktiva sekter, två av texterna kritiserade kristendomen utifrån två olika aspekter och slutligen fanns två texter med ett direkt sataniskt och individualistiskt budskap. Direkta religiösa metaforer förekom endast i två texter. Vad gäller den religiösa mångfalden kunde man konstatera att texterna i flera fall kan vara ett uttryck för detta. Detta gäller inte minst i en tid då privatreligiositet sakta utkonkurrerar den organiserade, traditionella religionen och med tanke på de närmast religiösa känslor som musiken kan väcka hos lyssnaren. Detta förklaras genom att tron finner nya sätt att nå ut till människor, vilket även är relaterat till hur samhällsmönstret förändras.

Denna uppsats kommer behandla skräckfilmerna Hellraiser och Huset som Gud glömde och hur dessa presenterar en viss världsbild. Filmerna är utvalda utifrån deras övernaturliga inslag. I uppsatsen knyts analyser av filmerna ihop med Mary Douglas Renhet och fara. Utifrån tre aspekter, andlighet, gott och ont och världsstruktur, analyseras filmernas innehåll. Denna analys visar på en stark religionskritik, men samtidigt visar de att det övernaturliga existerar. Filmerna ger också publiken en tydlig struktur på gott och ont. Filmernas funktion är också att skapa ordning och mening till omvärlden.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elever på högstadiet ser på religionsämnet i dagens sekulariserade samhälle. Vår undersökning är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Som metod för att samla data har vi använd oss av enkät, och som tolkningsmetod för att tolka enkätens öppna frågor har vi använd oss av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som bakgrund till vårt arbete har vi studerat litteratur som gett en historisk överblick hur kristendomen har minskat i Sverige samtidigt som samhället har blivit mer mångreligiöst, dessutom teorier om läroplanernas utveckling och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpf94) och Kursplan för religionskunskap. Trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade land visade vår undersökning att de flesta eleverna anser att religionsämnet är ett viktigt ämne som har ett värde i sig. De såg inte religionsämnet som något omodernt, men de önskade mer autentiska upplevelser som tillexempel studieresor och att få se på mer filmer i undervisningen.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden – en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011. För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan. Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit. Deras erfarenheter av det svenska arbetslivet är få, men de ser inte slöjan som en av anledningarna till detta. Istället lyfter de fram det faktum att de inte är vana vid ett arbete, att mannen är den försörjande i familjen och att det är viktigt att ta hand om barnen. Idag så höjs såväl de generella kraven på en fullfjädrad grund och gymnasieskoleutbildning, samtidigt som krav på tidigare erfarenhet i arbetslivet och speciella kvalifikationer ständigt ökar, detta är svåra egenskaper som gör det svårt för en muslimsk kvinna av annan kultur att ta det till sig. Företagen som blivit intervjuade under intervjufasen beskriver hur de idag inte har någon slöjbeklädd kvinna anställd, och ofta väldigt få muslimska kvinnor över huvud taget. Det är svårt för en sjalbeklädd kvinna att få ett arbete och bli en del av samhällsdeltagandet idag, speciellt om kvinnan är lite äldre. De yngre beslöjade tjejerna lever ofta närmare det svenska samhället än deras mödrar gör, och chanserna till arbete ökar därför för dem. Problemet ligger ofta i arbetsgivares fördomar mot sjalbeklädda kvinnor och inte i sjalen eller religionen den är en symbol för.

Vad står det egentligen i Bibeln gällande homosexualitet? Vilka texter behandlar ämnet, och hur såg man på samkönade relationer i det samhälle i vilket Bibeln uppkom? Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera läsaren till de texter i Bibeln som på något sätt anses behandla ämnet homosexualitet.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola. Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några. Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ”krockar” som något stort problem. Personalen hanterar de problematiska mötena med positiv attityd, förståelse, flexibilitet och uppfinningsrikedom. / The purpose of this study is to investigate and try to understand the cultural encounters that are visible in a mid-Swedish upper secondary school, how staffs perceive them and how they deal with the problematic cultural encounters that occur. The study is a qualitative study where I interviewed six members of the school staff. The result shows that the cultural encounters and clashes are not most prevalent among people of different ethnic origin. It turned out that there are many other kinds of cultural encounters for example music culture, fashion culture, food culture and youth culture, to name a few. The conclusion of this investigation shows that the people interviewed are in favour of cultural diversity and does not see cultural clash as a big problem. The staff handles the challenging meetings with a positive attitude, understanding, flexibility and inventiveness.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade? Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden. Han var en del av människorna. Jesu intention var inte att ta över översteprästernas eller Pontius Pilatus roll, vilken var kung vid den tiden. Den stora förändringen som Jesus kom med var tron. Det var genom tron som människan skulle få evigt liv, inte genom offer eller handlingar som var vanligt på den tiden.   Trots Jesu handlingar var de stora och utlovade handlingarna som judarna väntade på inte uppfyllda. Judarna hade blivit varnade många gånger för falska profeter och Messias-gestalter. Judarna hade blivit lovade en Messias som bland annat skulle skapa fred på jorden och göra himmelriket på jorden. Han skulle även rädda sitt folk från elände och bedrövelse. Vidare väntade de på en mänsklig gestalt som skulle sitta på Kung Davids tron och regera och göra Jerusalem till världens huvudstad.  Dessa punkter uppnådde inte Jesus.   Vidare talade Jesus om att han skulle återvända en andra gång och då skulle han uppfylla det som inte uppfylldes vid första ankomsten. För judarna har det inte utlovats två ankomster, utan det talas om en ankomst där Messias ska göra ett paradis på jorden, himmelriket på jorden. Betydelsen av himmelriket blev förändrat då Jesus talade om himmelriket inom oss. Det var inte längre ett konkret himmelrike som Jesus talade om och det var det som judarna hade blivit utlovade av Gud. Därmed kunde inte Jesus vara deras utlovade Messias och de väntar än idag på Honom.

No description available.

Denna C-uppsats bär titeln ”Det står i Bibeln”: Ku Klux Klan och religion över tid och är skriven av Marcus Karlsson. Studien belyser Ku Klux Klans utveckling från bildandet under 1800-talet till 2000-talets början, med hänseende till deras religiösa ståndpunkt i en värld av skiftande religiositet. De frågeställningar som bearbetas ämnar besvara hur Ku Klux Klan motiverar sina åsikter och existens utifrån en teologisk ideologi. Syftet är även att belysa deras ursprungliga förhållande till religion och religiösa institutioner samt eventuell utveckling som har skett över tid. Metoden som har använts i försök att besvara dessa frågor är litteraturstudier. Resultatet visar på att Ku Klux Klans ursprungliga åsikter var väl förankrade i det amerikanska samhällets och den kristna kyrkans värderingar men har över tid förpassats till marginalen. De har gått från att företräda en allmän teologisk hållning till att bli en anhängare av alternativa bibeltolkningar.