No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället? Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år. Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras

Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lärarens val av kursinnehåll och elevernas intressen i årkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat två religionslärare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd på elevinflytande. Eleverna har svarat på enkäter om deras intressen för ämnen och områden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog två lärare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori. Undersökningens resultat visar att kursplanen har den centrala rollen i lärarnas didaktiska innehållsval. Eleverna har nästintill inget inflytande över kursinnehållet, men ändå är intresserade utav flera ämnen deras lärare valt att behandla.

This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ”a good society”, an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course in religious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect on what a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analyse their answers in relation to regulations and research. The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on what a good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by the course’s grading criteria is limited. There is a possibility that students have the required knowledge as specified by the course’s grading criteria, but lack the language to be able to sufficiently communicate their knowledge.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen. Vidare anser eleverna att de får tillräckligt med undervisning i ämnet men att de borde få vara med och bestämma över vad de ska läsa om.

Behovet av religionskunskap som skolämne i undervisningen är och har varit omdiskuterat. Ändringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av förändring från kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap är att elever ska kunna få förståelse för hur olika religioner och livsåskådningar påverkar individens moraliska förhållningssätt. Denna undersökning avser att undersöka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det påverkar deras intresse för ämnet samt hur elever vill att ämnet religionskunskap ska utformas i undervisningen för att öka intresset för ämnet. Urvalet är åtta elever som läser religionskunskap som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dvs. en kvalitativ metod. Resultatet av undersökningen visar att flertalet av eleverna uppfattningar om vilken användning de kan ha av religionskunskapen i undervisningen beror på kursinnehåll och upplägg av undervisningen. De vill ha religionskunskapsundervisning där man arbetar med aktuella etiska livsfrågor i större omfattning än historiska fakta om religionerna. Eleverna upplever även att kommunikationen med lärare har stor betydelse för hur de upplever undervisningen. De som kan ha nytta av att läsa denna undersökning är lärare inom alla ämnen och speciellt de lärare som undervisar i religionskunskap.

I uppsatsen undersöks huruvida fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsskapande i religionsundervisningen på gymnasiet, och om det finns en didaktiskt konflikt mellan förmedlingen av kunskapsstoff och utvecklandet av en personlig livssyn. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie och material har valts ut, kategoriserats och analyserats enligt den metoden. Materialet består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De teoretiska perspektiv som anläggs i arbetet är framförallt sociologiska, filosofiska och psykologiska teorier om meningsskapande och identitetsutveckling samt litteraturvetenskapliga och religionssociologiska om fiktion och dess påverkan på människor. Undersökningen kommer fram till att fiktionstexter kan vara en positiv resurs för identitetsutvecklande, men att det behöver forskas mer om detta inom ramen för religionsdidaktik. Undersökningen visar också på att det finns en tydlig didaktisk konflikt mellan förmedlingen mellan kunskapsstoff och utvecklingen av en personlig livssyn eller identitet.

I denna uppsats undersöks synen på begreppet vetenskap, i kontexten religion och vetenskap, i religionsläroböcker på gymnasiet. De undersökta läroböckerna är tryckta under läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Gy11; utöver individuella analyser för varje lärobok, görs även jämförande analyser med fokus på frågan om man kan se en förändring över tid mellan de olika läroplansblocken. Resultatet visar att vetenskap behandlas som ett brett och mångfacetterat ämne i religionsläroböckerna, men att utvecklingen i de undersökta religionsläroböckerna går mot en allt snävare bild av vetenskap, där tyngdpunkten allt mer tenderar att hamna på naturvetenskap.

Den här studien undersöker hur nyreligiösa rörelser framställs i tolv läroböcker för högstadiet och gymnasiet i den svenska skolan. Uppsatsen fokuserar på sex läroböcker från 1970,-1980-och 1990-talet och sex läroböcker publicerad efter 2010. I uppsatsen görs det även en jämförelse mellan de olika läromedlen för att finna skillnader och likheter. De resultat jag fick fram var bland annat skillnader mellan läroböckerna gällande utrymme, där de äldre läroböckerna valde att lyfta fram nyreligiösa rörelser betydligt mer jämfört med läroböcker publicerad efter 2010.

Denna studie undersöker boken och filmen Guldkompassen av Philip Pullman utifrån de delar av deras innehåll som behandlar tro och religiositet. Boken utgör den första delen av en fantasy-trilogi skriven för unga vuxna med uttalat religionskritiskt innehåll som har rönt stora framgångar och belönats med flertalet priser. Resten av trilogin har inte filmatiserats vilket är anledningen till att studien behandlar Guldkompassen i huvudsak. En sammanfattning av boken utgör studiens ursprungsmaterial och utifrån denna framkommer två begrepp, Stoft och Kyrka, som är mest centrala för Guldkompassens innehåll relaterat till religion och tro och som förekommer i både bok och film. Begreppen används av författaren dels för att kritisera verklighetens kristna, organiserade kyrka samt för att göra en omarbetning av den kristna berättelsen om syndafallet. Filmen har inte fått ett lika positivt mottagande som boken vilket föranleder en jämförelse mellan de båda där det framkommer att det religionskritiska innehållet fått betydligt mindre utrymme i filmen. Utifrån jämförelsen genomförs sedan en analys för att undersöka anledningar till likheter och skillnader samt avslutningsvis en ämnesdidaktisk reflektion. I denna reflektion diskuteras hur Guldkompassen kan användas i undervisning i religionskunskap 1 i den svenska gymnasieskolan.