This paper investigates the presentation of Islam in textbooks used in the study of religion in high schools. The papers focus on two main questions concerning the ways in which Islam is presented in the analysed textbooks, and how the new curriculum has influenced the portrayal of Islam in the materials. Here, the paper utilizes a method of critical discourse analysis with Faircloughs three-dimensional analysis. The paper then concludes that the presentation of Islam is negative in nature, with the content and view of Islam having been simplified and stereotyped. Often the textbooks studied frame Islam as being an aggressive and oppressive religion, especially in matters con-cerning women. Furthermore, the descriptions given in textbooks can be interpreted as presenting the content of the Islamic faith as fundamentally incompatible with the values of the Swedish society. This paper claims that the wider impact of these teach-ings can be found in how we speak, write, and talk about Islam in the Swedish society. In order to overcome this, constructive discussions both in and around the content provided in the textbooks are necessary, especially in areas where such negative views of Islam are presented.

Detta arbete syftar till att tillföra kunskaper om hur buddhismen framställs i svenska lärobokstexter i skolämnet religionskunskap. Arbetet innehåller en kvalitativ textanalys av tre nya läroböcker skrivna för årskurs 4-6. Analysen sker utifrån tre teman med utgångspunkt i frågeställningarna. De behandlar jämförelser med andra religioner, variationer inom buddhismen och buddhistiska trosuppfattningar och riter. Utgångspunkten för analysen finns i begreppet orientalism, då tidigare forskning har visat att läroböcker ofta framställer icke-kristna religioner utifrån orientalistiska strukturer. Efter en genomgång av tidigare forskning, begreppet orientalism och vad som utmärker läroboken som text, beskriver och analyserar därför arbetet vilka övergripande strukturer som finns i framställningen av buddhismen utifrån de tre tidigare nämnda frågeställningarna. Här visas att läroböckernas urval, så som val av rubriker, begreppsanvändning, styckesindelning, formuleringar och förklaringar, ofta leder till att buddhismen framställs som främmande. Buddhismen förklaras också på sätt som kan skapa missförstånd över vad som är centralt för religionen. Buddhister framstår dessutom ofta som primitiva och vidskepliga. Allt detta uppstår på grund av att texterna innehåller strukturer som påverkats av orientalismen. Detta diskuteras ytterligare i slutet av arbetet. Som slutsats kan sägas att lärobokstexterna innehåller orientalistiska strukturer och att detta gör att buddhisternas egen tolkning av buddhismen sällan ges utrymme i texterna.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar. Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar. Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar. Framförallt saknas det samtal om hbtq (homo, bi, trans och queer) i samtal om äktenskap, familjebild och sexuell läggning i de undersökta läroböckerna. Det framkommer också i undersökningen att det ofta saknas "berättarröster" i de sammanhang där hbtq-sexualitet diskuteras. På många ställen i läroböckerna tenderar också författarna att "inkludera" hbtq-sexualitet utifrån heteronormativa uppfattningar om sexualitet. Nyckelord: Sexualitet, queerteori, heteronormativitet, läromedelsanalys, religionskunskap.

Detta examensarbete är gjort utifrån syftet att undersöka lärares och elevers syn på religionskunskap utifrån klassrumsundervisning. För att få svar på våra frågeställningar utifrån syftet ställer vi frågor i enkäter om religionsundervisningen till både elever och lärare. Det finns en del forskning om antingen lärare eller elevers syn på ämnet, men sällan har man jämfört dessa. Att jämföra dessa två perspektiv anser vi vara en viktig del i arbetet och det blev snabbt vår utgångspunkt. I dagens mångkulturella klassrum är religionskunskap viktigt och att det länge betraktats som ett relativt förbisett ämne i skolan,  som dock är på väg att åter stärkas kan man tydligt se i senare tids forskning

This paper aims to investigate how high school teachers in the subject religious studies are working with assessment and grading in relation to the Swedish curriculum LGR 11. The issues will be explored through interviews with working secondary school teachers. To build a good foundation for the reader, the study will make a couple of definitions and a detailed description of the background of the curriculum, the teacher's role as well as what grading and assessment actually is. Next comes the choice of method and it will be presented. The study used the qualitative interview method. To strengthen further the study also presents some previous research on the topic as well as a couple of theories and these will be couples again in the analytical part of the study. The study result show how high school teachers in religious struggles with grading and assessment of their students and how they are trying to work in different ways to facilitate their work. The interviews also shows that student performance, commitment and skills are sometimes improved the more the teachers explained what is required to achieve the various grade levels. But there are also students that feel pressured and don’t want to know what is required from them.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet.

Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av inkludering och exkludering i religionsundervisningen. Genom en kvalitativ intervjustudie har data samlats in och analyserats med en fenomenografisk ansats och ett induktivt angreppssätt. Resultatet är kopplat till tre olika teman utifrån de intervjufrågor som gymnasieeleverna svarat på. De tre teman som resultatet utgörs utav är: elevernas upplevelser av religionsundervisningen, elevernas upplevelser av upprättandet av normer och diskursiva konstruktioner, samt elevernas upplevelser av klassrumsklimatets påverkan av inkludering, exkludering och normkonstruktioner. Vidare har dessa tre teman analyserats i olika kategorier utifrån upptäckta mönster i intervjusvaren. Resultatet av undersökningen påvisar att samspelet mellan elever, lärare och innehållet i religionsundervisningen tillsammans avgör och skapar normer och diskursiva konstruktioner kring föreställningar om vad som är rätt och fel. Flertalet elever har upplevt att klassrumsklimatet präglas av ett ”vi” och ett ”dem” som exkluderar, snarare än inkluderar. Vidare uppvisar denna studie en problematik med ett särskiljande mellan elever med religiös och icke-religiös trosuppfattning. Detta är en problematik som uppstått till följd av en ökad sekularisering och en ökad mångfald i samhället. Undersökningen visar även att religionsundervisningen till stor del präglas av övervägande negativa attityder som påverkar elever i olika grad. Det går dessutom att konstatera att den icke-konfessionella skolan inte alltid är så inkluderande som den kan verka.

Earlier this spring I was doing my teacher traniee where my main task was to teach religion to high school students. The classes which I was reponsible for and taught religion in were; Natural Science programme, Economics programme and Business- and administration programme. The latter national program is a practical eucational programme. In my preperation of my own lessons I realised I needed teaching material. I was advised, by a teacher at the school, to choose two different textbooks so that I would be able to accomodate different needs within the three groups. The accommodate was needed since I was told that the students who were part of the practical programme don´t like to read as much as the others, they would need a less advanced book. This discussion intrigued me and made me wonder ho textbooks are chosen to accommodate the different needs of all pupils. This essay will present a few problem areas that religions teachers have to deal with. Some of theses problem areas are; how do teachers choose textsbooks depending on the type of student group that religious teaching is taught in, is the textbook selection handled differently depending on whether the teaching is done in a practical programme, or a theoretical programme, in this case how? I decided to interview four high school teachers for this essay. The result gave me a broader knowledge about teachers difficulties during the text book selection process. All four respondents has several things in common but especially one thing. They all agree to the lack of time in religous education as a tremendous issue that shoud be discussed on a political level. Equivalent education is also discussed as a problem when it comes to the definition as the syllabus and curriculum does. The main question these teachers asks themselves is: How am I supposed to put equivalent education into practice?

The purpose of my study is to explore teachers reasoning regarding the motivation of students in religious education. I investigate the teachers' expectations of the students' behaviors which are being judged by the teachers, in order to assess whether the students their classes are motivated or not.                      In order to present views of the teachers’ reasoning, the study uses qualitative method and is based on interviews, conducted with eight different high school teachers.The results show that teachers tend to expect the motivation of the students to contradict their own expectations before starting a course or they presume that the expectations are going to be confirmed in class. Furthermore teachers seem to have preconceived ideas regarding how motivated or un-motivated students behave in class. It is clear that an active, and functional, interaction between the teachers and the students is necessary in order to make assessments of the students possible. Also, teachers seem to wish for control as part of their work to achieve the learning objectives set by themselves and see this as a strategy that also could increase the motivation of students in the class as a whole. Silence can be conceived by the teachers as a way of assessing any student's wish to discuss, which generally is preferable, but also as a way to assess whether the student know when to be quiet. This can also be taken as a sign of a motivated student. All in all, the teachers' preconceived aims and ideas of student behaviors, upheld with the help of control in the classroom, are necessary for any assessment.

I denna litteraturstudie undersöks det om läroböcker inom religionskunskap stämmer överens med läroplaner. Sex läroböcker studeras, tre läroböcker som är anpassade för läroplanen Lpf94 och tre läroböcker anpassade för läroplanen Gy11. Studien begränsas till hur världsreligionerna presenteras i läroböckerna och perspektiven som studeras närmare är kvinnans betydelse, traditioner samt trosuppfattningen/gudsbilden. Studiens syfte var att se hur författarna väljer att presentera världsreligioner samt hur mycket varje världsreligion får ta plats i läroböckerna. Detta har jämförts med vad respektive läroplan säger om kursen religionskunskap. Studiens metod består av en kvalitativ metod med stöd i den hermeneutiska vetenskapsteorin.   Resultatet visar att det är stor skillnad på hur författarna i de olika böckerna väljer att presentera världsreligionerna utifrån de valda perspektiven. Kristendomen får ta mer plats i läroböckerna och detta beror troligtvis på att kristendomen har en speciell ställning i läroplanen och den svenska skolan. Resultatet visar också att de böcker som anpassats utifrån Gy11 stämmer i högre grad mer överens med läroplanen jämfört med de böcker som skrivits utifrån Lpf94.