I likhet med det svenska samhället har skolan förändrats genom tiderna, likaså de styrdokument som används som riktlinjer för lärare. Avsikten med denna undersökning är att analysera den aktuella läroplanen, tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet samt läroplanens och läroböckernas relation och koppling till varandra.  Studien belyser således hur tre utvalda läroböcker skildrar islam samt hur väl läroböckerna förhåller sig till att uppfylla läroplanens (Lgy11) direktiv.

Svenska läromedel i religionsämnet fokuserar ofta på Mohamed och koranen och sällan på hur religionen islam praktiseras av muslimer. Kvinnans roll är ofta nedtonad eller helt utsluten vilket bidrar till en distansering av religionen islam från den modernt sekulära grundsynen. Läroböckerna betonar det patriarkala i religionen islam vilket böckerna inte uttrycker lika tydligt inom andra världsreligioner. Valet av innehåll i böckerna är en representation av författarnas tolkning och inte en objektiv och neutral sanning. Läromedlen kan därmed bidra till en "vi och dem" känsla. Lärarens didaktiska förmåga utmanas därmed i religionsundervisningen. I dagens mångkulturella skola måste läraren därmed anpassa sin religionsundervisning utifrån elevernas förförståelse. / <p>SO</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa bristen av information om fornskandinavisk religion i religionskunskapsläromedel. Utifrån denna brist ger jag ett exempel på hur ett kapitel som behandlar fornskandinavisk religion i ett läromedel kan se ut. Arbetet är uppdelat i två delar, en uppsatsdel och ett praxisnära arbete, det kompletterande kapitlet. Studien som utförs i denna uppsats är en litteraturanalys där avsnitt om den fornskandinaviska religionen i tre olika läromedel ämnade för religionskunskap jämförs. Studien visar att de böcker som behandlar fornskandinavisk religion tar upp det ytterst ytligt och ofta felaktigt. Utifrån den ovannämnda studien skapar jag det kompletterande kapitlet. Kapitlet tar upp det som dessa böcker saknar, men innehåller även delar av befintliga kapitel som jag anser att har behandlats bra i böckerna.

This study examines women’s portrayal in four different textbooks in both text and image. Two books from the 1970s and two from the 2010s. These books will be examined with the help of a qualitative comparative content analysis method with quantitative elements. The study’s result will answer the following questions by examining the four aforementioned textbooks:1. How is the woman portrayed in the textbooks (book in imagery and text)?2. Are there any common patterns between the textbooks’ portrayal of the woman?3. Does the textbook’s year of publication affect the portrayal of the woman?The results show that the woman’s overall portrayal within the imagery and text has increased but it’s still not entirely unproblematic. Women are generally portrayed in relation to men in both imagery and text, which contributes to the portrayal of women as subordinate and legitimizes men as the norm. Named women are mentioned in passing, while the men get deeper introductions and more text dedicated to them. The woman usually gets a section dedicated to her within the chapter which serves to segregate the woman from the rest of the text and reinforces the notion that she is different from the man.

Avsikten med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med att skapa en meningsfull undervisning utifrån ett interkulturellt perspektiv i religionskunskap. Vårt intresse för det interkulturella perspektivet grundar sig i en strävan att förstå hur vi som människor kan få en större förståelse för varandra. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som riktar sig till ämneslärare i religionskunskap. Vi har intervjuat sex olika religionskunskapslärare från fyra olika skolor i södra Sverige, samt en skola i Mellansverige. Vi upptäckte under arbetets gång att lärarna inte var helt bekanta med det interkulturella arbetssättet. Trots detta arbetade samtliga utifrån ett förhållningssätt som stämmer väl överens med det interkulturella perspektivet. Detta genom att elevernas kulturella bakgrund och erfarenheter nyttjas. Resultatet visar även att vidare forskning kring interkulturellt arbetssätt i religionsundervisningen kan vara till stor nytta för lärares profession men även för elevernas utveckling.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur hinduismen och kristendomen framställs i läroböcker i religionskunskap för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv. För att konkretisera syftet har forskningsfrågorna ”Hur framställs hinduismen i läroböcker för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv?”, ”Hur framställs kristendomen i läroböcker för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv?” samt ”Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av religionerna?” legat till grund för studien. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av en kvalitativ textanalys, bildanalys samt en kvantitativ analys. Vidare har det teoretiska perspektivet ”vi och dem”, som har sin grund i Edward W. Saids teori om orientalism, använts för att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte. Resultaten av studien visade att hinduismen framställdes som något främmande och hinduer framställdes som ”dem”, medan kristendomen framställdes som något läsaren förväntas identifiera sig med, som del av ett ”vi”. Genom olika perspektiv på religionerna, representation av etniciteter, hudfärger, platser samt religiös mångfald samt genom språkliga ställningstaganden som synliggjordes vilken den tänkta läsaren var. Hinduismen gavs lite utrymme i läroböckerna och beskrevs mycket kortfattat. Detta skapade en distans till religionen, då läsaren (som inte förväntades vara hindu) inte gavs djupare kunskap om religionen. Hinduismen likställdes även ofta med Indien, medan kristendomen framställdes ur ett svenskt perspektiv och fick mer utrymme i böckerna. Resultaten visade även att en religiös mångfald presenterades och det framgick att religiösa inte är en homogen grupp, vilket kan motverka en stereotyp bild av religionerna. Slutsatserna visade att elever genom att läsa läroböckerna kan få en bild av att kristendomen är viktigare än hinduismen. Slutsatserna visade även att kristendomen ges en särskild ställning i religionsundervisningen, vilket kan utmana icke-konfessionaliteten skolan ska upprätthålla.

No description available.

No description available.

De pedagoger som undervisar i religionskunskap kan ibland stöta på incidenter med elever vars åsikter eller beteende går emot skolans demokratiska värdegrund. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av problem som olika religionslärare har upplevt i samband med sin undervisning, samt hur de har hanterat de uppkomna situationerna. Materialet jämförs sedan med relevant forskning för att diskutera de fem pedagogernas metoder utifrån en vetenskaplig synvinkel.Grundmaterialet för studien består av fem intervjuer med gymnasielärare i religionskunskap. Undersökningen görs med utgångspunkt från den hermeneutiska respektive kvalitativa metoden. Pedagogernas upplevelser jämförs med tidigare forskning inom ett flertal områden, såsom motivationsforskning, konflikthantering och ledarskap. Resultatet visar att de fem pedagogerna har haft incidenter som berör fördomar kring islam, judendom, frireligiösa rörelser och homosexualitet. De har också stött på religiös övertygelse samt ateism och etnocentrism, vilket både underminerar elevernas motivation till ämnet och försvårar deras förståelse för andra människors livssituation. Genom att granska pedagogernas olika lösningar med vetenskapligt material, visar det sig att förebyggande arbete och filosofiska dialoger med eleverna är de mest verksamma lösningarna. Förebyggandet innebär att skolorna borde arbeta fram en interkulturell miljö där mångfald främjas. Personalen borde bygga starka relationer till eleverna och se till att banden inom elevgruppen stärks för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett tryggt inlärningsklimat där elevernas demokratiska tänkande kan utvecklas. Om pedagogerna dessutom låter livsfrågor vara en central del inom religionskunskapen, kommer elevernas förmåga att relatera till andra människor att utvecklas.

Önskan att ta reda på hur lärare arbetar med film som pedagogiskt verktyg när manundervisar i religionskunskap och livsfrågor är centralt i vårt examensarbete. Vikommer även att redogöra för hur man kan använda sig av spelfilm för att förmedla ochbelysa livsfrågor i religionsundervisningen. Dessa teman kommer att utforskas genomreligionsdidaktik samt andra didaktiska teorier om hur spelfilm kan användas iklassrummet. Vi kommer i detta examensarbete redogöra för vad den tidigareforskningen kommit fram till gällande vårt valda fokusområde. Detta görs för attytterligare stärka kunskapen kring användandet av spelfilm när man belyser livsfrågor ireligionsundervisningen. Vi har undersökt hur lärare arbetar med film och livsfrågor ireligionskunskapen. Med enkätundersökningen och intervjuerna framställdes ett resultatsom visar filmens för- och nackdelar som pedagogiskt verktyg, samthur lärarens för- och efterarbete kan se ut när man använder film som det huvudsakligaläromedlet. Resultatet som vi kom fram till presenteras sedan i form av text ochdiagram. Diskussionen kommer att föras utifrån de teoretiska perspektivet, tidigareforskning, resultatet samt egna reflektioner.