The aim of this essay was to investigate how the syllabuses of religious education have changed from 1970–2011. To do this the following questions were answered: How have the syllabuses of religious education changed from 1970–2011? What has been removed and what has been added? How have the training course objectives changed? How has the content of the syllabuses changed? The method used in this essay is content analysis. The results of this essay show that the content of the syllabuses has not changed, although it is now described in further detail. The modern syllabuses are far more detailed then the oldest syllabus. One conclusion was that Christianity was the only expressly named religion.

Tidigare forskning i länderna Sverige, Norge, USA och England lyfter fram att det finns implementeringsproblem i religionskunskap för lärare. Därför syftar studien till att undersöka hur lärare upplever utmaningar med religionsundervisning i skolan, utifrån en implementeringsteoretisk utgångspunkt. Studien baseras på en kvalitativ undersökning genom enskilda intervjuer med sju lärare i årskurs 4-6, utifrån faktorerna vill, kan och förstå. Resultatet visade att lärare upplevde svårigheter och utmaningar mestadels under faktorerna kan och förstå. Svårigheter som synliggjordes var brister med resurs, material och ekonomi. Lärarna upplevde även att de hade otillräckliga kunskaper, utbildning och förståelse för läroplanen, vilket tyder på ett implementeringsproblem i religionskunskap.

This paper is based on five interviews with students that are or have been in language introductory classes in Sweden. The students have different religious experiences from different parts of the world and have the possibility to compare religious education in Sweden with their first countries’ religious education. All interviewed students come from countries with confessional religious education and in Sweden the religious education is non-confessional. In language introductory classes religion is one of several subjects that students take part in before entering ordinary classes. This paper concludes that the Swedish religious education and values, like tolerance and secularity, which are often taught in the classrooms could be one of several factors that contribute to changing the interviewed students images of themselves and their surroundings.

<p>Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gärna diskuterar på religionsundervisningen samt att de hellre läser om sekter och Afrikas religioner än om de fem världsreligionerna. I den här studien läggs fokus på lärare som undervisar i kärnämneskursen religionskunskap A på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lärare från två gymnasieskolor i Kalmar, vi ställde tretton frågor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lärarna ser på kursplanen, innehållet, metoden och religionskunskap A´s relevans som kärnämne och dess framtid. De resultat som framkom var att lärarna är positiva till kursplanen och trots att den är så fri så undervisar lärarna om i stort sett samma saker, de fem världsreligionerna och etik och moral. Samtliga använder de sig av varierade undervisningsmetoder och kunskapstest. Trots våra tidigare resultat som visade att eleverna inte var så intresserade av de fem världsreligionerna så anser de tillfrågade lärarna att dessa tillhör det viktigaste att ta upp i religionskursen</p>

<p>I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsämnet samt deras åsikter om de metoder (tillvägagångssätt) som deras lärare använder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslärare. I undersökningen användes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien är att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lärorik. De har även förstått religionskunskapens relevans både för skolan men även för det övriga samhället. Vad gäller deras åsikter om de metoder som läraren använder menar de att de är nöjda med de men att de skulle uppskatta studiebesök samt föreläsningar med externa föreläsare.  </p>

Denna uppsats undersöker huruvida elever behandlas lika över de olika gymnasieprograminriktningarna i undervisning, bedömning och betygssättning samt om lärarna är medvetna om elever med läs- och skrivsvårigheter och om hänsyn tas till dessa elever i utformningen av undervisningen, arbetsuppgifter och prov.Undersökningen är en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor i Mellansverige som sedan jämförts med egna observationer av respektive lärares lektion/lektioner.Fallstudien visade att lärarna mer eller mindre använder sig av programinfärgning för att anpassa Religionskunskap A till eleverna. På den ena skolan använde lärarna sig även av en lokal kursplan, för att uppfylla kursmålen och därigenom individanpassa undervisningen samt låta eleverna få vara delaktiga i upplägget av kursen.Mitt examensarbete visar på en aktuell problematik som möter många lärare vid betygsättning av elever. Enligt undersökningen skulle tid att samtala med kollegor om betyg samt avsatt tid för självutvärdering underlätta detta arbete.

No description available.

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gärna diskuterar på religionsundervisningen samt att de hellre läser om sekter och Afrikas religioner än om de fem världsreligionerna. I den här studien läggs fokus på lärare som undervisar i kärnämneskursen religionskunskap A på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lärare från två gymnasieskolor i Kalmar, vi ställde tretton frågor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lärarna ser på kursplanen, innehållet, metoden och religionskunskap A´s relevans som kärnämne och dess framtid. De resultat som framkom var att lärarna är positiva till kursplanen och trots att den är så fri så undervisar lärarna om i stort sett samma saker, de fem världsreligionerna och etik och moral. Samtliga använder de sig av varierade undervisningsmetoder och kunskapstest. Trots våra tidigare resultat som visade att eleverna inte var så intresserade av de fem världsreligionerna så anser de tillfrågade lärarna att dessa tillhör det viktigaste att ta upp i religionskursen

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet – något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ”genusdimension” skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning. Det handlar främst om två delar av religionsundervisningen, dels att diskutera kvinnors ställning i olika religioner och hur religion påverkar vår syn på manlighet respektive kvinnlighet. Dels i form av livsfrågor och vilka könsroller som finns i samhället.Samtidigt finns det både skepsis gentemot genusperspektivet och en okunskap om begreppets innebörd hos vissa lärare. En av lärarna undviker helst att använda ett genusperspektiv i undervisningen då denne anser att det reproducerar stereotypt tänkande om manlighet och kvinnlighet. En annan lärare beskriver begreppet genus som ”biologiskt kön”, vilket leder till att eleverna får en snedvriden bild av begreppet. Det finns med andra ord mer att önska från lärarnas sida när det kommer till arbetet med genus i undervisningen.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsämnet samt deras åsikter om de metoder (tillvägagångssätt) som deras lärare använder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslärare. I undersökningen användes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien är att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lärorik. De har även förstått religionskunskapens relevans både för skolan men även för det övriga samhället. Vad gäller deras åsikter om de metoder som läraren använder menar de att de är nöjda med de men att de skulle uppskatta studiebesök samt föreläsningar med externa föreläsare.