Information sharing is a critical success factor in supply chains and involves how information is made accessible, archived and shared. Remote work has significantly increased in recent years, which has affected information sharing within organizations as it primarily occurs through the use of digital tools. Therefore, this study aims to investigate how information sharing is perceived by employees in an IT-oriented organization during remote work. For this purpose a qualitative approach was applied in the form of semi-structured interviews followed by a thematic analysis. The results indicate that remote work has had no significant impact on information sharing, but there is a lack of informal information. Furthermore, the use of digital tools has contributed to more frequent documentation, which in turn has increased the amount of stored information. / Informationsdelning är en kritisk framgångsfaktor i försörjningskedjor och handlar om hur information görs tillgänglig, arkiveras och delas. Distansarbete har under de senaste åren ökat markant, vilket har påverkat informationsdelning i organisationer då det huvudsakligen sker med digitala verktyg. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur informationsdelning upplevs av medarbetare i en IT-orienterad organisation vid distansarbete. För detta har en kvalitativ metodansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer följt av en tematisk analys. Resultaten visar på att distansarbete inte haft någon signifikant påverkan på informationsdelning men att det finns en avsaknad av informell information. Vidare har användandet av digitala verktyg bidragit till mer frekvent dokumentation vilket i sin tur har ökat mängden lagrad information.

La modalidad de trabajo remoto permitió continuar con la actividad empresarial en un momento en el que las restricciones impidieron el desarrollo presencial de labores; sin embargo, generó una serie de cambios importantes en aspectos importante de las organizaciones. Por ello, se realizó un estudio cuantitativo y descriptivo correlacional que buscó determinar la relación entre la percepción del trabajo remoto y el desempeño laboral de 33 asesores de negocios de una agencia bancaria, en quienes se administró cuestionarios adaptados al contexto peruano, con sólidos niveles de validez y confiabilidad. Los resultados evidenciaron que el nivel Positivo predominó en relación con la percepción del trabajo remoto; asimismo, el nivel Alto fue el de mayor frecuencia en la medición del desempeño laboral. Por otro lado, se identificó que no existen correlaciones significativas entre las variables de estudio (p>0,05). Se concluyó que el nivel de percepción del trabajo remoto predominante en asesores de negocios facilita el desarrollo de su jornada laboral, así como el nivel de desempeño laboral que refleja el cumplimiento de sus funciones, sin embargo, estas variables no evidencian una relación significativa en su totalidad ni dimensiones. / The remote work modality made it possible to continue with the business activity at a time when the restrictions prevented the face-to-face development of work; however, it highlights several important changes in important aspects of organizations. For this reason, a quantitative and descriptive correlational study was carried out that sought to determine the relationship between the perception of remote work and the job performance of 33 business advisors from a banking agency, in whom questionnaires adapted to the Peruvian context were administered, with solid levels of validity and reliability. The results showed that the Positive level predominated in relation to the perception of remote work; Similarly, the High level was the most frequent in the measurement of job performance. On the other hand, it was identified that there are no significant correlations between the study variables (p>0.05). It was concluded that the level of perception of remote work predominant in business advisors facilitates the development of their workday, as well as the level of work performance that reflects the fulfillment of their functions, however, these variables do not show a significant relationship in their totality or dimensions.

Flexible work and remote work are new ways of working whose usage has increased during and after the Covid-19 pandemic. This Challenges the traditional ways of working on-site, by offering a new social reality in workplaces and organizations. HR-personnel have a significant responsibility to ensure the well-being of employees and the organization, with HR-managers having the ultimate responsibility. The purpose of this study is to understand how HR-managers view flexible work and remote work and how they think it will evolve. The study is based on a qualitative method with an abductive data analysis. The results of the study is based on semi-structured interviews with HR-managers in companies primarily engaged in administrative operations. The theoretical framework of the study is based on Anthony Giddens’ theory of modernity, incorporating concepts like the separation of time and space, disembedding, expert systems and ontological security. The study’s results suggest that HR-managers see the use of flexible work and remote work as advantageous for organizations. The study’s result further suggests that HR-managers believe flexible work and remote work are here to stay, but require further development to function optimally. The study also reveals a possibility for organizations to become even more boundary-crossing with the potential to recruit and collaborate across time and space. / Flexibelt arbete och distansarbete är nya arbetssätt vars användning har ökat under och efter Covid-19 pandemin. Detta utmanar de traditionella arbetssätten som sker på plats, genom att erbjuda en ny social verklighet på arbetsplatser och organisationer. HR-personal har här ett stort ansvar i att se till arbetstagares och organisationens bästa, där HR-chefer har det yttersta ansvaret. Syftet med denna studie är att förstå hur HR-chefer ser på flexibelt arbete och distansarbete och hur de tror det kommer att utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ metod, med en abduktiv dataanalys. Resultatet av studien baseras på semistrukturerade intervjuer med HR-chefer inom företag vars verksamhet är främst administrativ. Studiens teoretiska ramverk baseras på Anthony Giddens modernitetsteori, med begreppen åtskiljandet av tid och rum, urbäddning, expertsystem och ontologisk trygghet. Studiens resultat tyder på att HR-chefer ser användningen av flexibelt arbete och distansarbete som fördelaktigt för organisationer. Studiens resultat tyder vidare på att HR-chefer anser att flexibelt arbete och distansarbete är här för att stanna, men att det krävs ytterligare utveckling för att fungera optimalt. Studien visar även att det finns en möjlighet för organisationer att bli ännu mer gränsöverskridande med möjlighet att rekrytera och samarbeta över tid och rum.

Inledning: Till följd av Covid-19-pandemin har arbetsformen för statligt anställda tjänstemän i Sverige skiftat från arbete i en kontorsmiljö till det mer flexibla arbetssättet hybridarbete. Hybridarbete är definitionen av en blandning av både distansarbete och arbete på den ordinarie arbetsplatsen. Studier har visat varierande effekter på medarbetarnas välbefinnande samt motivation och produktivitet på grund av detta nya arbetssätt.Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som uppkommer genom denna arbetsform kopplat till självupplevd motivation och produktivitet samt att komma fram till vilka för- och nackdelar hybridarbete kan leda till för både medarbetaren och organisationen. Metod: I studien undersökte vi den självupplevda uppfattningen hos statligt anställda i Sverige. Totalt genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med hänsyn till att skapa förståelse för hur hybridarbete tillämpas samt vilka effekter denna arbetsmodell har med avseende på motivation och självupplevd produktivitet. Teori: I uppsatsen används flera teorier som författarna anser relevanta för studiens innehåll. Äldre motivationsmodeller vävs samman med nyare forskning för att skapa ett bra underlag för analys av empiri.  Resultat: Resultaten vi hittade var mycket likvärdiga när det gäller att förstå vilken typ av gynnsamma samt ogynnsamma effekter denna arbetsmodell kan bidra till.Denna arbetsmodell ansågs av samtliga respondenter vara en förmån även om nämnda organisationer verkade ha låg eller ingen förståelse för dess effekter med avseende på välbefinnande, produktivitet och motivation. / Introduction: Due to the Covid-19 pandemic the work environment for government employeesin Sweden has shifted from an office environment to the more flexible arrangement ofhybridwork. Hybridwork is the definition of a mixed work setting of both remote work andwork at the regular workplace. Studies have shown varying effects in employees well-being aswell as motivation and productivity due to this new way of working.The purpose of this study is to investigate the impact of this form of work on self-perceivedmotivation and productivity, and to conclude what advantages and disadvantages hybridworkhas for both the employee and the organization. Methods: In the study we examined the self-perceived perception of government employees inSweden. A total of five semi-structured interviews were completed with the regard of creatingan understanding in how hybridwork is applied and what the effects of this work model areregarding motivation and self-perceived productivity. Theory: The essay uses several theories that the authors consider relevant to the content of thestudy. Older motivational models are interwoven with newer research to create a good basis foranalysis of empirical evidence. Results: The results we found were very equal in terms of understanding what type of effectsand side-effects this work model can contribute to. This work model was among all respondentsconsidered as a benefit, although said organizations seemed to have a low to no understandingof its effects with respect to well-being, productivity and motivation.

No description available.

As a result of the Covid-19 pandemic, there has been wide adoption of remote work while major companies have started introducing permanent flexible work arrangements. This dramatic shift in the workplace has raised questions regarding the effect this will have on innovation as it is critical for a future company’s success. Based on the literature review we managed to identify six key aspects to the innovative workplace: communication, collaboration, trust, knowledge transfer, company culture and management. We were able to evaluate the impact of remote work on these aspects by using both theoretical findings and empirical data gathered through semi-structured interviews conducted within a Swedish telecommunications company. Our results indicate that despite some advantageous features, communication, trust and knowledge transfer suffered. In management there has been a slightly positive shift. The results in collaboration and company culture appear inconclusive with significant advantages and disadvantages. In order to avoid an overall decrease in innovation we propose the adoption of a hybrid work model to combine the best aspects of these opposite arrangements. / Som en följd av Covid-19-pandemin har distansarbete blivit betydligt vanligare, stora företag har redan infört sådana permanenta arrangemang. Denna dramatiska förändring på arbetsplatsen har väckt frågor angående effekten på innovation eftersom det anses avgörande för ett företags framtida framgång och konkurrenskraft. Baserat på en genomgång av forskningslitteraturen har vi identifierat sex viktiga förutsättningar för företagens innovationskapacitet: kommunikation, samarbete, förtroende, kunskapsöverföring, företagskultur och ledning. Med utgångspunkt i tidigare teoretiska och empiriska forskningsresultat har semistrukturerade intervjuer genomförts med ett svenskt telekommunikationsföretag för att analysera effekten distansarbete på innovation. Våra resultat indikerar att en del positiva effekter kan uppstå men att tyngdpunkten återfinns i den negativa vågskålen. Således verkar ledningsfunktionen påverkas positivt medan andra faktorer viktiga för innovation som kommunikation, förtroende och kunskapsöverföring har försvagats. Vad gäller samarbete och företagskulturen förefaller både positiva och negativa effekter uppstå. För att undvika en generell försvagning av innovationskapaciteten bör en hybrid modell användas som kombinerar de bästa aspekterna av distansarbetet med platsbundet arbete.

Digitalization and technological development have created an opportunity to modernize traditional office-based workplaces. The Covid-19 pandemic became a breaking point when forcing companies to work remotely, which led to them being organizationally unprepared. Although several aspects of organizations were affected by this shift, this study focuses on leadership where the aspects of communication, self-leadership, coaching and control are examined. The first aim of this study is to address how leadership within organizations has been affected by this forced transition. The second aim is to provide guidelines on how to lead effectively when working remotely and reduce the negative effects. A qualitative exploratory study with a multi-method research design is done to fulfill the aim and answer the research questions. The study uses a Nordic insurance company as a case company. The qualitative research consists of semi-structured interviews with leaders and followers from the case company as well as leaders from benchmarked companies. The results are supported with quantitative research consisting of a survey towards the case company. The findings show that all examined aspects are affected, where the difficulties in digital communication become the foundation to the majority of negative effects and necessary changes. Leaders within the case company adapt to these changes differently depending on their leadership style, type of lead team and awareness of the effects. It is concluded that leaders have to devote more time to their followers when leading remotely to fulfill the needs of their followers. / Digitalisering och teknisk utveckling har möjliggjort för modernisering av det traditionella arbetsklimatet. Covid-19 pandemin blev en brytpunkt för skiftet till hemarbete genom att tvinga företag att arbeta hemifrån, vilket ledde till att företagen var organisatoriskt oförberedda. Även om flera aspekter av företag påverkades av detta skifte så fokuserar denna studie på att undersöka hur ledarskap påverkades av skiftet till hemarbete, där kommunikation, självledarskap, coaching och kontroll är fokuserade på. Syftet med denna studie är således första att adressera hur ledarskap har påverkats av skiftet från kontorsarbete till hemarbete. Vidare är syftet att förse företag med riktlinjer kring hur man ska leda medarbetare på ett effektivt sätt vid hemarbete. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna så är denna kvalitativa och explorativa studie genomförd. Studien använder sig av ett nordiskt försäkringsbolag som fallföretag. Den kvalitativa studien innefattar semi-strukturerade intervjuer med ledare och medarbetare från fallföretaget samt intervjuer med ledare från andra företag. Resultaten är uppbackade med en kvantitativ delstudie i form av en enkät riktad mot ledare och medarbetare från fallföretaget.Resultaten visar att alla undersökta aspekterna av ledarskap påverkas av hemarbete där svårigheten med kommunikationen ligger till grund för majoriteten av negativa effekter. Resultaten visar också att ledare hanterar dessa effekter olika beroende på deras ledarskapsstil, vilken typ av grupp de leder och till vilken grad de är medvetna om effekterna. Det är sammanfattat ledare måste ägna mer tid till deras följare när dem arbetar hemma för att uppfylla behoven som uppkommer.

Syftet med denna fallstudie är att beskriva chefer och anställdas upplevelser av distansarbete efter en återgång till kontoret, genom att koppla till faktorer som organisatoriskt engagemang och produktivitet. Tidigare har forskningen varit inriktad på distansarbetets effekter under Covid-19-pandemin, däremot finns det en brist av forskning inom området efter pandemin. Studien bidrar till kunskap inom området genom att koppla upplevelser av distansarbete till den teoretiska ingången resursbaserat perspektiv. Studiens forskningsmetod är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Den övergripande slutsatsen av studien är att chefer och anställdas upplevelser av distansarbete har resulterat i en positiv inställning till arbetsmodellen. Det som däremot är den främsta orsaken till den positiva inställningen är den hybrida arbetsmodellen som företaget som ingår i studien använt. Chefer och anställda föredrar en kombination av både distans- och kontorsarbete. Detta har även gjort att faktorerna produktivitet och organisatoriskt engagemang har upplevts olika beroende på olika situationer av arbetsmodellerna. Studiens bidrag är därmed att belysa vikten av att kunna kombinera distansarbete och kontorsarbete. / The purpose of this case study is to describe managers’ and employees’ experiences of remote work after returning to the office, by connecting to factors like organizational commitment and productivity. Previous research has been focused on the effects of remote work during the Covid-19 pandemic. However, there is a dearth of research on this topic after the pandemic. This study contributes to knowledge on this area by connecting experiences of remote work to the theoretical model of resource-based perspective. The research method of this study is qualitative and semi-structured interviews have been conducted. The overall conclusion of the study is that managers’ and employees’ experiences of remote work have resulted in a positive attitude to the working model. Thefore most cause of this positive attitude is the hybrid model used by the company analysed in this study. Managers and employees prefer a combination of both remote and office work. This has also led to the factors of productivity and organizational commitment have been experienced differently due to different situations of the work models. The contribution of the study is thus to show the importance of being able to combine remote work and office work.

Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.

Die COVID-19-Pandemie forderte 2020 die Wirtschaftswelt heraus und provozierte in vielen Unternehmen die Dezentralisierung und Digitalisierung der Denkarbeit. Co-Creation-Workshops mussten wirkungsvoll und schnell in Online-Formate übertragen werden. Für die Produktentwicklung und -innovation der Sartorius AG bedeutete dies die Entwicklung einer digitalen Plattform: Bestehende Inhalte und Prozesse wurden überarbeitet, verbessert, erweitert und in einer digitalen Infrastruktur zusammengeführt. Ausgehend von der Plattform erhalten Mitarbeiter:innen Zugang zu einem Methodenpool, Workshop-Vorlagen und Schulungsmaterialien. So können Teams weltweit produktiv zusammenarbeiten. Die digitale Plattform ist ganzheitlich und nachhaltig konzipiert und wird durch ein analoges Method Playbook und agile Schulungen, sowie eine Webcast-Serie ergänzt, in der weiterführende Informationen on-demand abgerufen werden können. Mit der Plattform wird die unternehmensweite Innovationskultur in Zeiten der Pandemie nicht nur erhalten, sondern sogar proaktiv ausgebaut und zusätzlich werden Zeit und Ressourcen gespart.