Studien “Harmlös - eller inte?”  undersöker memes skapade av den högerextrema organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) för att se hur de framställer etablissemanget i  kopplat till covid-19. Studien undersöker även hur dessa memes är konstruerade. Memes är ett framgångsrikt digitalt verktyg som används på internet. Deras största kännetecken är ironi och humor. På senare tid har memes även börjat användas som opinionsverktyg då de levererar budskap snabbt och effektivt. Högerextrema organisationer i synnerhet använder memes särskilt flitigt för att nå ut och locka nya följare. Teorier som använts för att uppnå studiens syfte är representationsteorin, ideologier samt teorin om intertextualitet. Analysen har genomförts på 13 memes i bild- och textform genom en kritisk diskursanalys baserad på en anpassad version av Carvalhos (2008) modell för diskursanalys. Analysstegen som används är layout & struktur, objekt & aktörer, språk, grammatik och retorik samt ideologiska ståndpunkter. Resultatet visar att Nordiska Motståndsrörelsen i sina memes anpassar nyheter som rör coronapandemin till att passa sin fiendebild. NMR framställer etablissemanget som något främmande och opålitligt i samband med Covid-19. NMR använder humor, ironi och satir för att kritisera makthavarna. Dessutom finns starka kopplingar till högerextrema idéer, bland annat antisemitism, homofobi samt våld- och dödshot. / The study "Harmless - or not?" examines memes created by Swedish far-right organization The Nordic Resistance Movement (NMR) to see how they portray the establishment in connection with covid-19. The study also examines how these memes are constructed. Memes are a successful digital tool used on the internet. Their biggest characteristics are irony and humor. Recently, memes have also started to see use as tools of opinion-making, as users can derive meaning from them quickly and efficiently. Right-wing extremist organizations in particular use memes particularly extensively to reach out and attract new followers. Theories used to achieve the purpose of the study are ideology, the theory of representation and the theory of intertextuality. The analysis has been carried out on 13 memes in image and text form through a critical discourse analysis based on an adapted version of Carvalho's (2008) model for  discourse analysis. The analysis steps used are layout & structure, objects & actors, language, grammar and rhetoric as well as ideological positions. The result shows that the Nordic Resistance Movement in its memes adapts news related to the corona pandemic to fit its image of the enemy. NMR portrays the establishment as something alien and hostile in connection with Covid-19. NMR uses humor, irony and satire to criticize those in power. In addition, there are strong links to right-wing extremist ideas, including anti-Semitism, homophobia and threats of violence and death.

The overarching aim of the studies in this dissertation is to contribute knowledge about children’s shared social knowledge in their preschool peer cultures, regarding both content and how it is established and maintained. An ethnographic approach has been used to study the shared activities of children, aged 3-5, in the preschool. During 1 ½ years, one preschool setting was visited on a regular basis. One hundred hours of observation have been made and documented through video camera recordings and field notes. The theory of children’s peer cultures (Corsaro, 2005), positioning theory (Harré & Langenhove, 1999a) and social representation theory (Moscovici, 2001) have been used as theoretical tools in the analyses. The empirical results are presented in four articles (articles I-IV) and are all illustrations of the children’s shared social knowledge. The findings are that children’s shared social knowledge involves two main aspects of knowledge about relations; how to establish and maintain relations vis-à-vis various tokens or social resources (articles III and IV), and how to create distance to relations (articles I and II). Another find is that there seems to be a tension between the children’s social knowledge and the social norms explicitly formulated in the studied preschool context. / I den här avhandlingen undersöker Lovisa Skånfors barns sociala vardagsliv i förskolan. Det specifika syftet är att bidra med kunskap om barns gemensamma sociala kunskaper i förskolans kamratkulturer, både vad gäller dess innehåll och hur de etableras och upprätthålls. Författaren har genom ett etnografiskt arbetssätt följt barns gemensamma aktiviteter på en 3-5-årsavdelning i en svensk förskola, under 1,5 år. Resultatet visar att barns gemensamma sociala kunskaper handlar om hur man kan skapa och upprätthålla relationer och hur man kan distansera sig från relationer. Barns sociala relationer skapas och upprätthålls i relation till olika sociala resurser (rätt ålder, specifika kompetenser och tidigare etablerade relationer). Barn skapar dessutom distans till andra barn och vuxna genom att på olika sätt dra sig undan i förskolekontexten. Resultatet visar också att det tycks finnas en spänning mellan barnens gemensamma sociala kunskaper och de normer om kollektivitet som explicit formuleras i den studerade förskolekontexten. Avhandlingen vänder sig till forskare och praktiker med intresse för frågor kring förskola och förskolebarns sociala samspel.

Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.

I den här masteruppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som har betydelse för riksdagsmandatets representation. En stor del av den allmänna bilden är att svensk politik i huvudsak är nationellt partiorienterad och att basen för folkviljans förverkligande är åsiktsrepresentation. Tidigare forskning tycks också ge stöd åt detta antagande. Uppsatsen frågar sig om detta verkligen är fallet. I studien används en kvalitativ intervjumetod för att ta sig ann forskningsproblemet. För att närmare förstå frågan använder vi oss också av en bredd av respondenter som inkluderar inte enbart riksdagsledamöter utan även regionala partiföreträdare. Förhoppningen är att detta ska ge en tydligare bild av hur olika politiska företrädare förstår riksdagsuppdragets representation.Med hjälp av representationsteori som referens visar analysen att även den regionala nivån har betydelse för riksdagsuppdraget. Både riksdagsledamöter och regionala partiföreträdare öppnar upp för att, även om den nationella nivåns betydelse inte är oviktig behöver man också införliva den regionala nivån och erkänna den betydelse. Detta tar bland annat uttryck i att så länge den nationella partilinjen fortfarande formas finns en förväntan att riksdagsledamöter ska driva länsfrågor och detta är något som ledamöter även menar sig göra. Men när den gemensamma partilinjen har formats finns också en utbredd acceptans för att riksdagsledamöter måste hålla sig till denna.Här finns en grund för fortsatt diskussion och forskning om vad som är fundamentet för den parlamentariska representationen i Sverige. Vad folkviljan baseras på och hur denna representation förstås är en hörnsten i hur vi förstår svensk politik. Genom att öppna upp för att mer än en enskild faktor är av betydelse då man definierar riksdagsuppdraget är uppsatsens viktigaste bidrag följande; att enbart förstå och tolka riksdagsuppdraget in i den nationella partipolitikens ramar blir en alltför snäv förståelse. Istället behöver man väga in fler faktorer för att förstå hur folkviljan förverkligas och som denna uppsats visar är den regionala nivån ett viktigt exempel på detta. / In this master's thesis, we ask which factors are important for the understanding of the representation of the parliamentary mandate in Sweden. A large part of the general picture is that Swedish politics is mainly nationally party-oriented and that the basis for the realization of the will of the people is representation of opinion. Previous research also seems to support this assumption. The essay asks if this is really the case. The study uses a qualitative interview method to address the research problem. To better understand the issue, we also use a breadth of respondents that includes not only members of parliament (MPs) but also regional party representatives. The hope is that this will provide a clearer picture of how different political representatives understand the parliamentary representation.With the help of representation theory as a reference, the analysis shows that the regional level is also important for the representation of MPs. Both members of the Riksdag and regional party representatives are open to the fact that, although the importance of the national level is not unimportant, it is also necessary to incorporate the regional level and recognize its importance. This is expressed, among other things, in the fact that as long as the national party line is still being formed, there is an expectation that members of the Riksdag will pursue county issues, and this is something that MPs also claim’s to do. But when the central party line has been formed, there is also widespread acceptance that MPs must adhere to it.Here is a basis for further discussion and research on what is the foundation for parliamentary representation in Sweden. What the will of the people is based on and how this representation is understood is a cornerstone in how we understand Swedish politics. By opening to the fact that more than one individual factor is important when defining political representation, the thesis' most important contribution is the following; to only understand and interpret representation within the framework of national party politics becomes an overly narrow understanding. Instead, more factors need to be considered to understand how the will of the people is realized and as this essay shows, the regional level is an important example of this.