Studien utförs mot bakgrunden att Sverige under 2005 bytte standardsreglemente för utformande av finansiella rapporter.Det övergripande syftet med studienär att utifrån teorin undersöka om resultatmanipulering förekommer i samband med goodwill innan och efter implementeringen av IFRS 3.Studiens data och empiriska material utgörs av finansiell information från samtliga börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2000 till 2015.Bytet av standardreglemente från redovisningsrådets rekommendationer till International Financial Reporting Standardvisadesig ha effekter på utformningen av de finansiella rapporterna i Sverige. Bytet till IFRS ären följdav medlemskapet i Europeiska Unionendär det primära syftet med skapandet och införandet av regelverket ärökad ekonomisk och finansiell integration inom hela EU.Sverige hade innan 2005 ett konservativt förhållningssätt till utformningen av de finansiella rapporterna, där det var förbjudet att värdera immateriella tillgångar till marknadsvärde. Standardsättarna till IFRS hari mångt och mycket frångått det konservativa förhållningssättet. Tillämpning av marknadsvärderingar ären produkt av det nya regelverket och ärdennumer regelrätta värderingsmetoden. En bestämd nyttjandeperiod går därför vanligtvis inte att urskilja för goodwill i bolag som tillämpar IFRS. Fokus i denna studie riktas huvudsakligen mot de subjektiva bedömningar som uppkommervid tillämpningen av IFRSoch somsåledeskanöppna uppför resultatmanipulering.Studiens utgångspunkt är tidigare forskning och internationell standard för redovisning. Utifrån tidigare forskning på området resultatmanipulering testasredan framtagna modeller, med några justeringar,på studiensurval. En kvantitativ metod, med ett deduktivt angreppssätt och ett objektivistisktperspektivutgör grunden för studiens hypoteser och forskningsfrågor. Datamaterial inhämtasfrån databaser och finansiella rapportersomsenare behandlasi statistikprogrammet STATA 14. Tester som utförs är t-tester för skillnad i de olika variablernas medelvärde samt regressionsanalyser där av-/nedskrivningav goodwill utgör den beroende variabeln. Resultatet har sedan analyserats, illustrerats och presenterats med hjälp av figurer, modeller och text.Resultaten visar att det,för bolag på Stockholmsbörsen, förekommer former av resultatmanipulering.Studiens viktigaste resultat är att byte av VD leder till ökad sannolikhet för nedskrivning av goodwill redan under det första året. Vidare förekommer resultatmanipulering i samband med stålbad och rörelseförvärv. Resultaten är något okoncentrerade och visar att bytet av standardreglemente ökar relevansen för de finansiella rapporterna på svenska börsnoterade bolag. Tolkningarna av resultaten visar att Sverige, innan IFRS, tillämpade en för snabb avskrivningstakt av goodwill. Den grund goodwill utgör för framtida ekonomiska fördelar återspeglades därmed inte i de finansiella rapporterna under redovisningsrådets rekommendationer.

Syftet i denna studie är att undersöka förekomsten av resultatmanipulering samt graden av dess förekomst under året för ett vd-byte och året efterföljande ett vd-byte. Tidigare forskning har visat att resultatmanipulering förekommer och att fenomenet i amerikanska och australiensiska företag är kopplat till vd-byten där resultatmanipulering har använts för att sänka resultatet under året för vd-bytet och sedan i syfte att höja resultatet under åren efter ett vd-byte. Urvalet utgörs av företag ur Stockholmsbörsens Large Cap-lista registrerade under perioden 2006 till 2009. Efter bortfall är antalet företag i urvalet 48. Metoden är kvantitativ och består av insamling av sekundärdata. Jones modifierade modell används för att mäta förekomsten av resultatmanipulering och sedan undersöks dess samband med vd-byte. Resultatet visar att resultatmanipulering förekommer samt att företagen tenderade att justera resultaten neråt. Sambandet mellan vd-byten och resultatmanipulering var inte signifikant, men resultatmanipulering förekom i stor utsträckning under året efter ett vd-byte relativt övriga år.

Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013. Urvalet jämförs med en kontrollgrupp bestående av branschens publika företag. Studiens identifierade manipulationsproblem är redovisnings- och reell manipulation.   Resultatet indikerar att förändringar i studiens utvalda faktorer påverkar beslutet om EM i högre grad än absoluta nivåer. Skillnader mellan privata och publika företag finns i de förekommande manipulationsproblemen, ägarkoncentrationen och skuldsättningsnivån. Studien visar att grunden till EM ligger i opportunistiskt beteende, genom ledningens eller kontrollerande ägares personliga vinning, stöd från kontraktuella förhållanden och investerare, vilket möjliggörs genom förekomsten av informationsasymmetri mellan företag och dess intressenter.

Redovisningslitteraturen tar för givet att revision är en kontrollfunktion som tillför pålitlighet och ökar kvaliteten på finansiella rapporter. Hur väl denna funktion fungerar är dock ett förhållandevis outforskat område, i synnerhet vad gäller privata företag. Vidare har 2010 års slopande av revisionsplikten varit ett omdebatterat ämne där fokus främst legat vid kostnadsbesparingar och brottslighet. Däremot har revision som kontrollfunktion inte uppmärksammats i sammanhanget. Således är syftet med denna studie att undersöka revisionens kontrollfunktion i förhållande till manipulering av finansiella rapporter. Detta görs genom en tillämpning av den modifierade Jonesmodellen på 9 044 icke-revisorspliktiga små svenska aktiebolag, före samt efter slopandet av revisionsplikten. Studiens resultat har visat att företag som valt bort revision resultatmanipulerar i högre utsträckning än vad de gjorde då revisionen var obligatorisk. Studien har visat att revision utgör en kontrollfunktion som spelar en betydande roll i att stävja förekomsten av resultatmanipulering. Således har studien belyst en ouppmärksammad aspekt i debatten om revisionsplikt.

Introduktion och problembakgrund: Finansiell rapportering är en viktig källa för information till externa intressenter. Analytiker spelar en viktig roll som informationsförmedlare, och bidrar således till en minskad informationsassymetri mellan företaget och dess intressenter. Vidare har analytiker även en övervakande roll i bolagsstyrningen. Real activities manipulation är en form av earnings management där företaget manipulerar sitt resultat genom riktiga affärshändelser. Det finns inga tidigare studier i Sverige på sambandet mellan analytikerbevakning och RAM. Således är det av intresse att genomföra en studie på börsnoterade företag i Sverige, vilket leder till forskningsfrågan: Finns det något samband mellan analytikerbevakning och förekomsten av real activities manipulation (RAM) i börsnoterade bolag i Sverige? Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan analytikerbevakning och förekomsten av real activities manipulation hos företag noterade på stockholmsbörsens small- mid- och large-cap listor. Studiens första delsyfte är att kartlägga analytikerbevakningen inom urvalet. Det andra delsyftet är att skatta RAM. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är byggd på tidigare studier inom earnings management, real activities manipulation och analytikerbevakning. Vidare inkluderas även teorier som förklarar relationen analytikerbevakning och earnings management; signalteorin, agent/stewardshipteorin och prospektteorin. Metod och data: Studien är baserad på en longitudinell design med en deduktiv ansats. Studiens urval är företag noterade på Stockholmsbörsens small- mid- och large-cap listor mellan åren 2005-2015 och består efter exkluderingar av 2706 unika årliga företagsobservationer. Den normala nivån av RAM skattas för varje år och bransch och genomförs genom flertalet OLS regressioner. Residualerna från regressionerna hypotestestas sedan mot analytikerbevakning och tre andra relevanta kontrollvariabler för att undersöka sambandet. Resultat: Studiens resultat är att det absoluta värdet av de undersökta RAM metoderna har ett positivt och signifikant samband med analytikerbevakning. Detta betyder att ju fler analytiker som följer ett företag desto mer manipulation genom RAM förekommer. Sambandet är i likhet med tidigare studier. Vidare finner vi även att signed värdet av RAM metoderna har ett signifikant samband med analytikerbevakning. Signed värdena visar på att de olika RAM metoderna tillämpas för att manipulera resultatet i en viss riktning beroende på nivån av analytikerbevakning. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att analytikerbevakning har ett signifikant samband med förekomsten av RAM. Tänkbara anledningar till detta är att manipulation genom RAM kan ske på ett effektivt eller opportunistiskt vis. Vidare kan analytikerbevakningen tänkas bidra till en press på företagsledningen att utföra RAM. Detta för att kunna uppnå resultat i linje med analytikernas prognoser.

Denna studie handlar om hur resultatkvaliteten påverkas när ett svenskt privat aktiebolag byter revisor. Revisorsbytets påverkan på resultatkvaliteten är ett ämne som är väl undersökt hos publika aktiebolag. De publika bolagen berörs av tvingande rotationskrav med syftet att öka kvaliteten i revisionen. De privata bolagen berörs inte av rotationskravet, trots att de privata bolagen utgör en betydande del av samtliga aktiebolag i Sverige. De största privata aktiebolagen omsätter mer och har fler anställda än många av de publika aktiebolagen. Den tidigare forskningen berör främst publika bolag och det återfinns endast lite forskning angående privata bolag. Den forskning som berör de publika aktiebolagen är inte direkt applicerbar på de privata aktiebolagen och det fanns därmed ett intresse i att utföra denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten i svenska privata aktiebolag. Studien kan även komma att bidra till en framtida diskussion om huruvida rotationskraven är något som bör efterliknas hos de privata aktiebolagen. Studien baseras på data som har samlats in från databasen Retriever business. Totalt undersöks 40 stycken aktiebolag som har bytt revisor och 81 stycken aktiebolag som inte har bytt revisor. Resultatkvaliteten undersöks genom att utföra regressioner där förekomsten av diskretionära periodiseringar har estimerats. En hög förekomst av diskretionära periodiseringar tyder på att det förekommer resultatmanipulering inom företaget vilket bidrar till en försämrad resultatkvalitet.   Resultatet från studien visar att resultatkvaliteten förbättras efter ett revisorsbyte. Det förekommer mindre resultatmanipulering i företaget efter revisorsbytet jämfört med innan bytet. En mindre förbättring av resultatkvaliteten sker redan det första året som en ny revisor reviderar företaget. Effekten blir ännu mer tydlig sett till de efterföljande tre åren efter bytet. Studiens slutsats är därmed att revisorsbytet påverkar resultatkvaliteten positivt. För att kunna fatta ett riktigt beslut angående införandet av rotationskrav hos privata aktiebolag krävs det mer djupgående kunskaper inom ämnet och hänsyn behöver tas till andra aspekter som exempelvis kostnader. Studien bidrar dock med relevans till en framtida diskussion för lagstiftaren. Resultatet är även relevant för de privata aktiebolagens intressenter. Detta genom att mer korrekta beslut kan fattas då intressenterna får en mer djupgående förståelse för resultatkvaliteten. I studien framgår förslag till framtida forskning som syftar till att kunna minska kunskapsgapet ytterligare.

SAMMANFATTNING Datum:                    27 maj 2020, 2 juni 2020 Nivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Madeleine Kämpe                        Alice Winkler                                  2 juli 1993                                     15 augusti 1994 Titel:                        I hederlighetens namn - En kvantitativ studie kring                goodwillnedskrivningar ur ett positiv redovisningsteoretiskt perspektiv. Handledare:           Aija Voitkane Nyckelord:              Goodwillnedskrivningar, Goodwill, IFRS, positiv redovisningsteori,         resultatmanipulering Syfte:                       Syftet med denna studie är att undersöka hur nedskrivningar av goodwill kan förklaras genom det opportunistiska beteendet som beskrivs i positiv redovisningsteori. Metod:                     En kvantitativ dokumentstudie som baseras på svenska börsnoterade aktiebolags årsredovisningar för 2018. Urvalet begränsades till börslistorna Small Cap och Large Cap. Datan analyserades genom multipel regressionsanalys. Slutsats:                  Inga signifikanta samband kunde konstateras i studiens tre hypoteser. Studiens slutsats blir därmed att nedskrivningar av goodwill på den svenska börsen inte kan förklaras genom positiv redovisningsteori.

I och med SFAS 142 ändrades redovisningen av goodwill från årliga avskrivningar till att varje år testas för nedskrivning. I EU och Sverige kom förändringen i samband med övergången till IFRS år 2005, vilket medförde en mer principbaserad redovisning i stället för den tidigare regelbaserade. Huvudmålet med nedskrivningsprövning var att bättre visa på goodwillpostens verkliga värde, men tidigare studier visar på att testerna ger utrymme för godtyckliga antaganden vilket kan utnyttjas av företagsledningar för att manipulera resultatet. De former av resultatmanipulering som undersöks i denna studie är då nedskrivningar görs för att minska resultatet då resultatet är onormalt högt och onormalt lågt. Dessa metoder benämns som stålbad respektive resultatutjämning. Studien är en utvidgning av tidigare studier av resultatmanipulering då den svenska marknaden undersöks. Dessutom utvecklas undersökningsområdet ytterligare genom att även undersöka efterdyningarna av goodwillnedskrivningar, nämligen reaktionen på aktiemarknaden. Studien har undersökt svenska börsnoterade bolag som alla har genomfört en nedskrivning åren 2007 till 2021. Antalet nedskrivningar under perioden uppgick till 240 som ger lika många observationer att utgå från. Den finansiella informationen som använts har hämtats från Retriever Business, Eikon och företagens egna årsredovisningar för att manuellt hämta information om vad nedskrivningen för året uppgick till. För att utföra de statistiska testerna användes programmet STATA. Inför testerna skapades variablerna GWIMP, BATH, SMOOTH, ROA, GWPORT och BRANSCH. Justering av outliers gjordes genom att winsorisera datan, därefter kunde tester påbörjas. De tester som genomförts är multipel linjär regression, medianregression och t-test, utifrån resultatet från testerna kunde de formulerade hypoteserna besvaras. För att undersöka om företag utnyttjar goodwillnedskrivning som en form av resultatmanipulering genomfördes regressionsanalyser. Resultatet visar att svenska börsnoterade företag använder sig av stålbad då signifikansen uppgick till 1 % mellan nedskrivning och företag som visar på onormalt låga resultat för de året. För resultatutjämning kunde studien inte förkasta nollhypotesen då signifikansen enbart visade på 10 %. För att studera marknadsreaktioner genomfördes t-test som visar att det inte fanns någon skillnad mellan företagens och marknadens avkastning vilket betyder att intressenter och investerare på svenska börsmarknaden inte reviderar ner deras förväntningar om företag som genomfört en nedskrivning. Sammanfattningsvis är studiens resultat i linje med tidigare studier som visar på att företag utnyttjar subjektiviteten i nedskrivningstesterna genom att manipulera resultatet i form av stålbad. Studien kan däremot inte statistiskt styrka att vare sig resultatutjämning eller reaktioner på aktiemarknaden förekommer.  Nyckelord: Goodwill, goodwillnedskrivning, nedskrivningsprövning, resultatmanipulering, stålbad, resultatutjämning, marknadsreaktion.

Vi undersöker om nordiska förvärvande företag mellan 2010 och 2019 resultatmanipulerar inför aktiefinansierade förvärv, i syfte att minska köpeskillingens värde. Korrelationen mellan förvärvarens aktiepris och köpeskillingen innebär att förvärvaren vid ett högre aktiepris behöver kompensera med färre antal av den egna aktien i utbyte mot budmottagarens. I studien används diskretionär periodisering som proxy för resultatmanipulering. Urvalet består av 54 aktiefinansierade observationer, vars diskretionära periodisering ställs mot en referensgrupp med 68 kontantfinansierade förvärv, utan ekonomiska incitament till resultatmanipulering. Resultatet indikerar att resultatmanipulering förekommer inför annonseringen av aktiefinansierade förvärv, men studien saknar signifikant resultat. I studiens regressionsanalys finner vi stöd för att förvärvets relativa storlek har ett positivt samband med resultatmanipulering, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Titel: Finns det ett samband mellan förekomsten av optionsprogram och finansiell lönsamhet?  Optionsprogram som incitametsform har använts internationellt sedan mitten av 1900-talet, men har på senare år vuxit i omfattning även i Sverige och skattelagstiftningen har i takt med utvecklingen reviderats. Senast 2022 gjordes justeringar i lagstiftningen för att göra användandet av incitamentet mer gynnsamt. Optionsprogram ger anställda möjlighet att vid en satt tidpunkt förvärva andelar i bolaget denne arbetar i till ett förutbestämt pris. De kommer i anslutning till komplicerade skatteregler, trots att de förenklats på senare år. Detta kan vara kostsamt samt skapa osäkerhet för likväl anställd som bolagsägare.  Optionsprogram kan vara ett viktigt verktyg för att motivera beslutsfattare att agera i linje med företagets långsiktiga målsättningar eftersom styrningen och ägandet av bolaget sammanfaller. Det har dock forskats begränsat kring vilken inverkan de har på den faktiska lönsamheten. Denna uppsats undersöker därför sambandet mellan förekomsten av optionsprogram och finansiell lönsamhet förklarat i måtten ROE, ROA samt Tobins Q. Populationen utgörs av bolag på Nasdaq Stockholm med huvudkontor i Sverige då samtliga av dessa påverkas av svenska regelverk. Studien berör även huruvida beslutsfattare i större omfattning väljer att manipulera finansiell rapportering för egen vinning då kompensation är direkt knuten till resultat.  Frågeställningen mynnar ut i tre hypoteser där den första undersöker om det finns en skillnad i lönsamhet mellan bolag med och utan optionsprogram. Hypotes två ser till skillnaden i resultatmanipulation mellan de två grupperna då anställda med ägarandelar förväntas agera opportunistiskt. Studiens sista hypotes undersöker om större användning av optionsprogram innebär ökad lönsamhet. De statistiska test som används är t-test och regressionsanalyser samt korrelationsanalyser i anslutning. Tidsspannet för samtliga test är 2017-2019.  Studien finner stöd för att företag med optionsprogram är mer lönsamma än de utan. Det går dock ej att observera en skillnad på förekomsten av resultatmanipulering mellan grupperna. Resultatet tyder även på att det inte finns ett linjärt samband mellan optionsprogram och lönsamhet utan att företaget måste anpassa använd incitamemtsform efter deras unika situation.  Förekomsten av optionsprogram förväntas öka i framtiden då det blir allt viktigare för bolag att skapa engagemang och delaktighet för företagets utveckling. Det är således viktigt att anställda som erbjuds optioner vet vilka konsekvenser dessa kan ha, likväl att bolag och lagstiftare är informerade om dess förväntade följder för att kunna utnyttja dessa optimalt.  Nyckelord: Incitamentsprogram, optionsprogram, personaloptioner, resultatmanipulering