<p>Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.</p>

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.

Denna studie fokuserar på effekten av IFRS/IAS på earnings management. Huvudsyftet är att identifiera earnings management före och efter införandet av IFRS/IAS för att klargöra om de internationella redovisningsstandarderna har påverkat förekomsten av resultatmanipulering inom svenska börsbolag. Perioden som studeras är åren 2002-2008. För att identifiera earnings management används den modifierade Jones-modellen som går ut på att detektera förekomsten av godtyckliga periodiseringar som ett mått på resultatmanipulering. Vi kontrollerar även för om variablerna storlek och bransch kan förklara förekomsten av företeelsen före och efter införandet av IFRS/IAS. Urvalet är de 144 företag som var listade på Small-Cap, Mid-Cap och Large-Cap på stockholmsbörsen november 2011. Resultaten visar att IFRS/IAS inte har påverkat earnings management då förekomsten av godtyckliga periodiseringar förhåller sig relativt konstant under tidsperioden. Slutligen kunde vi finna resultat som visar att förekomsten av earnings management förekommer i större utsträckning bland företagen på Small-Cap och i IT- &amp; Telekombranschen. / This study focuses on the effect of IFRS/IAS on earnings management. The main purpose is to identify earnings management before and after the adoption of IFRS/IAS to clarify if the international accounting standards have had any effect on the presence of earnings management in Swedish listed companies. The studied period is the years between 2002 and 2008. In order to identify earnings management we use the modified Jones-model which detects the presence of discretionary accruals as a measure of earnings management. Other variables such as firm-size and industry are also examined to see whether these firm specific features may explain the amount of discretionary accruals before and after implementation of IFRS/IAS. We consider a sample of 144 firms listed on Small-Cap, Mid-Cap and Large-Cap on the Swedish stock market in November 2011. The results show that IFRS/IAS has had no effect on earnings management, as discretionary accruals have remained relatively constant during the period before and after the adoption. Finally, the results indicate that firms listed on Small-Cap tend to manage earnings in a larger proportion than firms listed on Mid-Cap and Large-Cap. Also, there seems to occur significant more earnings management in firms of the Information Technology &amp; Telecom Industry.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum.   Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t.   Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum. Studien undersöker inledningsvis om en nedskrivning kan härledas till rådande företagsekonomiska förhållanden, där vedertagna undersökningsmått baserat på nyckeltal beräknade från årsredovisningar används. Vidare undersöks om nedskrivning av goodwill kan kopplas till resultatmanipulerande åtgärder genom stålbad eller vinstutjämning. Dessa kompententer i studien undersöks utifrån befintlig metodik tillhandahållen genom likartad forskning, men som utförts på andra geografiska marknader. Slutligen testas även, baserat på en egenhändigt framtagen operationalisering, finanskrisens inverkan på nedskrivning av goodwill.   Vår studies statistiska moment innehåller binära regressionsanalyser som med ett antal förklarande variabler prövar vad som kan förklara om en nedskrivning äger rum eller inte, samt en multipel regression som söker determinanter för nedskrivningens storlek.   Studiens resultat påvisar ett signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och räntabilitet på totala tillgångar, vilket implicerar att bolag med sämre avkastning mer sannolikt kan komma att utföra en nedskrivning av goodwill. Även bolag med en hög andel goodwill i förhållande till totala tillgångar kan förväntas genomföra en nedskrivning, vilket visas genom ett signifikant positivt samband mellan beroende och förklarande variabel. Samma parameter, andel goodwill, kan även förklara storleken på en nedskrivning.   Vidare kan studien, genom statistisk signifikans, visa att nedskrivning av goodwill sker i samband med den resultatmanipulerande åtgärden stålbad, vilket innebär att bolag med ett redan dåligt resultat försämrar det ytterligare genom en nedskrivning. Att stålbadets motsats, vinstutjämning, förekommer som resultatmanipulerande åtgärd kan inte påvisas. Finanskrisens eventuella inverkan på vår beroende variabel kan inte styrkas.     Sammantaget visar studien att bolag med svag avkastningseffekt tenderar att oftare skriva ned goodwill än andra bolag, vilket eventuellt kan indikera att de följer de rekommendationer som standarden, IFRS, förespråkar. Indikationer på att resultatmanipulering genom stålbad förekommer på stockholmsbörsen kan också identifieras.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen. Det är därför av intresse att genomföra en studie för svenska börsnoterade fastighetsföretag. Det behövs för att skapa ett ramverk, vilket kan hjälpa externa intressenter att förstå, upptäcka och förebygga beteenden som ger upphov till EM. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM hos svenska börsnoterade fastighetsföretag. Vidare har studien även som syfte att kartlägga sammansättning av företagens fastighetsportföljer. Estimera EM för fastighetsföretagen och studera hur fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Studien har även som syfte att undersöka hur EM påverkar fastighetsföretagens finansiella rapportering i avseende på tillförlitlighet och relevans. Teori: De teorier som använts i studien baseras på tidigare EM-studier, orsaken är att vi avser att använda de mest relevanta teorierna för att besvara studiens problemformulering. Studiens teoretiska referensram omfattas av; 1) EM 2) informations asymmetri, 3) earnings quality, 4) principal-agent teorin, 5) stewardship teorin, 6) signaleringsteorin och 7) prospect-teorin. Vidare beskrivs fastighetsmarknaden. Metod/Data: Studien baseras på en kvantitativ metod, en deduktiv ansats och ett objektivistiskt synsätt. Vi har inhämtat data från finansiella databaser och från fastighetsföretagens finansiella rapporter. I de finansiella rapporterna har vi manuellt inhämtat data för sammansättningen av fastighetsportföljerna utifrån fastighetskategori och fastighetsregion under åren 2005-2013. Vidare har vi skattat två kategorier av EM, accruals management (AM) och real activities manipulation (RAM). Vi har sedan skattat fastighetsportföljens inverkan på benägenheten till EM. Resultat/analys: Skattningarna av AM och RAM är i likhet med tidigare studier. Vidare tenderar fastighetsportföljen utifrån fastighetskategori att uppvisa flertal signifikanta resultat i jämförelse med fastighetsportföljen som baseras på fastighetsregion. Sammansättningen av företagens fastighetsportföljer tenderar att utgå ifrån en fastighetskategori i en fastighetsregion, vilket innebär att fastighetsföretagen tenderar att förvalta, äga och utveckla en viss fastighetskategori i en viss region. Slutsatser: I studien har vi kommit fram till att fastighetsportföljen tenderar att påverkar benägenheten till EM. Det innebär att traditionella teorier inom EM även bör beakta att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Utifrån resultatet konstaterar vi att tillförlitlighet och relevans i den finansiella rapporteringen minskar. Studiens resultat kan förklaras utifrån fastighetsrelaterade marknadsfaktorer.

I takt med en ökad efterfrågan på information, där den finansiella informationen inte anses vara tillräcklig för att tillfredsställa företagens alla intressenter, har ett växande intresse för företagens arbete och ställningstagande gällande hållbarhetsarbete vuxit fram. Den ökande efterfrågan har medfört att fler företag väljer att rapportera sitt hållbarhetsarbete för att tillgodose intressenters krav och intressen. Resultatmanipulering handlar i kontrast till detta om att vilseleda företagets intressenter. Intressen mellan företagsledningen och intressenterna kan skilja sig åt vilket kan ge upphov till en informationsasymmetri mellan parterna samt innebära att Corporate Social Responsibility (CSR) implementeras av flertalet olika anledningar. Tidigare forskning som har studerat sambandet mellan CSR och Earnings Management (EM) har inte enats om huruvida sambandet är positivt eller negativt, då resultaten har varierat. Detta har resulterat i följande problemformulering där vi utifrån tidigare forskning antar att ett samband kan observeras i nordiska länder: Finns det ett samband mellan EM och CSR i börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland? Är det någon skillnad mellan svenska bolag mot norska, danska och finska bolag med avseende på EM respektive CSR? Studiens utgångspunkt är tidigare forskning och teorier som behandlar begreppen CSR, EM samt agentteorin, intressentteorin och CSR-pyramiden. Tidigare forskning om EM ligger till grund för att mäta förekomsten av diskretionära periodiseringar (DA) genom The Modified Jones model och utöver detta utmanar vi modellen med en alternativ beräkningsmetod. Grunden till studiens hypoteser och forskningsfråga utgörs av en kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt, en objektivistisk kunskapssyn samt en positivistisk verklighetssyn. Datamaterialet har inhämtats från databasen Thomson Reuters Eikon och bearbetningen av denna information har sedan genomförts i Excel samt statistikprogrammen Minitab och STATA. Vidare har regressionsanalyser utförts med diskretionära periodiseringar som den beroende variabeln samt ANOVA-test för att undersöka skillnader i medelvärden mellan länderna i fråga om CSR-initiativ. Resultatet visar att det inte förekommer något samband mellan EM och CSR i börsnoterade bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland, då inga signifikanta resultat kan utläsas. I studien observerades däremot att det förekommer signifikanta skillnader i förekomsten av EM mellan länderna där förekomsten är lägst i svenska noterade bolag. Vidare påvisar resultatet att när ESG delas upp i Environmental, Social och Governance samt jämförs mot EM, finns inget generellt samband men på liknande sätt kan signifikanta skillnader observeras mellan länderna. Slutsatsen av studien är därför att variationen i EM inte kan förklaras av CSR, mätt i ESG-score, samtidigt som det förekommer genomsnittliga skillnader i EM mellan börsnoterade bolag i nordiska länder.

Introduction: Prior research, mainly based in USA and Asia, has shown a relationship between ownership structure and earnings quality. Low earnings quality might result in inefficient resource allocation, lower economic growth and unintended wealth transfers. Following these issues, and due to the fact that the Swedish institutional setting differs from other countries, there is a need to explain the relationship in a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain how different ownership structures affect earnings quality. Method: This study is based on a deductive approach where the hypotheses have been deducted from agency theory, alignment effect, entrenchment effect and active monitoring hypothesis. The quantitative data consists of secondary data, namely annual reports. The study has been conducted with a cross-sectional design. Conclusion: The results show a positive relationship between foreign ownership and earnings quality. The result can be explained with agency theory’s type I-problem. Other ownership structures show no significant relationship. / Introduktion: Tidigare forskning, främst i USA och Asien, har hittat samband mellan företags ägarstruktur och earnings quality. Låg earnings quality kan resultera i ineffektiv resursallokering, lägre samhällsekonomisk tillväxt samt omotiverade förmögenhetsöverföringar. Till följd av dessa problem, samt att Sveriges institutionella miljö skiljer sig åt från andra länder, finns behovet att förklara sambandet i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur olika ägarstrukturer påverkar earnings quality. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser deducerats utifrån agentteori, alignment effect, entrenchment effect, samt active monitoring hypothesis. Kvantitativ data består av sekundärdata i form av årsredovisningar. Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign. Slutsats: Studiens resultat visar att företag med högre andel utländskt ägande tenderar att redovisa högre earnings quality. Resultatet kan förklaras av agentteorins typ I-problem. Övriga ägarstrukturer uppvisar inga signifikanta samband.

Sedan 1 januari 2005 måste alla noterade bolag i Europa upprätta sin redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Syftet med detta var att harmonisera redovisningen och göra den mer jämförbar mellan länderna i Europa. I och med att IFRS är ett principbaserat regelverk innebär det att användarens grundkunskaper och bakgrund kan påverka hur olika regler tolkas och implementeras. Då reglerna i IFRS kan tolkas på olika sätt innebär det även att dessa kan utnyttjas och användas för resultatmanipulering. En vanlig metod för resultatmanipulering kallas för big bath accounting, detta innebär att ett bolag skriver ner sitt resultat ett år, för att sedan kunna påvisa ett bättre resultat under de efterföljande åren. Big bath accounting är vanligt förekommande vid chefsbyten där de skriver ner resultatet det år de kliver på sitt uppdrag i och med att resultatet kan hänföras till den tidigare chefen. Efterföljande år kan de sedan påvisa ett bättre resultat och få det att se ut som att de gör ett bra jobb. Big bath accounting förekommer ofta genom diskretionära periodiseringar och nedskrivningar. Efter implementeringen av IFRS kan det dock finnas ytterligare ett verktyg som fastighetsbolag kan använda för att manipulera resultatet. Fastighetsbolag kan i enlighet med IAS 40 värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, där värderingen görs med hjälp av subjektiva antaganden om framtiden. Då värdet kan skrivas ner ett år och upp nästa år kan detta användas av en nytillsatt chef för att manipulera resultatet. Denna studie avser därför att undersöka huruvida tecken på resultatmanipulering förekommer i enlighet med big bath accounting genom värderingen av förvaltningsfastigheters verkliga värden vid chefsbyten inom fastighetsbranschen. För att kunna undersöka om tecken på resultatmanipulering via förvaltningsfastigheters verkliga värden sker i samband med chefsbyten har vi utfört en kvantitativ studie med en linjär regressionsmodell på fastighetsbolag inom Sverige och Storbritannien. I studien har orealiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheter i samband med chefsbyten studerats hos 91 noterade fastighetsbolag mellan åren 2005–2018. Studien är utvecklad och uppbyggd utifrån tidigare forskning och teorier som agentteorin, big bath accounting, positiv redovisningsteori med flera. Datan som använts för att genomföra studien har hämtats från bolagens årsredovisningar och Thomson Reuters Eikon.    Slutsatsen i studien är att det inte förekommer något tecken på resultatmanipulering med hjälp av förvaltningsfastigheter vid chefsbyten. Studien visar också på att det inte finns någon skillnad på redovisningen av verkliga värden beroende på om det är en ekonomichef eller VD som byts ut. Däremot visar studien att det finns skillnader i redovisningen av förvaltningsfastigheters verkliga värden mellan Sverige och Storbritannien, vilket talar för att försöken att harmonisera redovisningen mellan länderna i Europa inte har lyckats.

Syfte: Resultatmanipulering har visat sig förekomma hos såväl övertagande företag som hos målföretag vid situationer där ett företag tar över ett annat. Övertagandets karaktär (fientligt eller välvilligt övertagande) kan påverka hur målföretag tenderar att nyttja resultatmanipulering, eftersom incitamenten vid fientligt och välvilligt övertagande skiljer sig åt. Denna studie har syftet att undersöka förekomst och riktning (uppåt eller nedåt) av resultatmanipulation hos målföretag under året före ett välvilligt övertagande. Metod: Denna studie har ett positivistiskt perspektiv och en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien har utförts genom ett kvantitativt förfarande med en longitudinell design. Data har hämtats ur databaserna Thomson Reuters Eikon och Thomson Reuters Datastream, och data har analyserats med vedertagna statistiska metoder. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att målföretag tenderar att manipulera sina resultat i en nedåtgående riktning under året före ett välvilligt övertagande, vilket korresponderar med tidigare forskning. Även att manipulationen sker med målet att minska redovisade vinster är i linje med vad tidigare forskning har visat. Våra resultat visar även att potentiella skillnader hos redovisningsstandarder mellan USA och Europa inte tycks påverka förekomst eller riktning av resultatmanipulering hos målföretag vid välvilliga övertaganden. Förslag till vidare forskning: Vi har identifierat behov av vidare studier på följande områden: vi finner det motiverat att undersöka övertaganden där målföretaget är utomeuropeiskt men det övertagande företaget europeiskt. Vi finner det även motiverat att studera kassaflödesmanipulering istället för diskretionära periodiseringar eftersom en sådan studie kan ge en fullständigare bild av incitament och manipuleringens förekomst och riktning. Slutligen kan en jämförelse mellan länder med skilda redovisningsstandarder, och en studie som fokuserar på onoterade istället för noterade företag, tillföra ny information till litteraturen om resultatmanipulering. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar på det teoretiska planet genom att fylla ett gap i forskningen om resultatmanipulering hos målföretag vid välvilliga övertaganden i Europa. Denna studie ger stöd för påståendet att incitament för användandet av resultatmanipulering samt dess riktning (uppåt eller nedåt) skiljer sig mellan fientliga och välvilliga övertaganden. På det praktiska planet kan våra resultat vara till hjälp för lagstiftare och yrkesverksamma inom redovisning eftersom en ökad insikt i hur resultatmanipulation används ger bättre förutsättningar att motverka att denna sker. / Aim:Earnings management has been shown to take place at the acquiring form and at the target firm in takeover situations. The character of the takeover (friendly or hostile)can influence how target companies tend to utilize earnings management since incentives to manipulate varies between the twodiffering attitudes. The aim of this study is thus to investigate whether earnings management is utilized by target companies during the year preceding the takeover. As a side effect the net direction (upward or downward) of the manipulation will be revealed. Method:This study is based in the positivistic philosophy with a hypothetical deductive mode of operation.The study isquantitative with a longitudinal design. The secondary data used islocated and complied using the Thomson Reuters Eikon and Thomson Reuters Datastream databases. These data arethen handled and analyzed through well-recognized statistical methods. Results &amp; conclusions:The results of the study show that target companies tend to manage their earnings in a downward manner during the year preceding a friendly takeover. That earnings management occurs in this context corresponds with previous research. The finding that the earnings are managed downward also coincides with earlier research. Our results also show that the distinction between the Americanand Europeancontexts have no effect on the prevalence of earnings management by target companies in friendly takeovers. Suggestions for future research:We identified the need for future research in the following areas: a study with a sample in which only the target company is non-European, but the acquiring firm is European. We also find that a study with a focus on real activitiesmanagement, rather than discretionary accruals could provide additional contributions. A deeper look at the differences between countries with differing accounting standards and a greater focus on unlisted, rather than listed, companies could give additional contributions as well. Contribution of the thesis:On a theoretical level our results enrich the existing body of knowledge and fill a void in the current research. The results lend support to the assertion that the incentives for earnings management and the direction (upward or downward) it takes differs between friendly and hostile takeovers. On a practical level our results might prove useful to lawmakers and practicing accountants considering a greater understanding of earnings management give these actors a greater likelihood to prevent manipulation from taking place.

Syfte: Större revisionsbolag har länge inom redovisningslitteraturen associerats med bättre revisionskvalitet jämfört med mindre revisionsbolag. På senare tid har frågan lyfts om större revisionsbolags höga revisionsarvoden beror på högre revisionskvalitet eller marknadsmakt. Denna studie bidrar med nya empiriska underlag inom jämförelsestudier mellan större och mindre revisionsbolag, där revisionsarvodet används som proxy för revisionskvalitet. Vidare tar denna studie, till skillnad från tidigare studier, även hänsyn till revisionskvalitet inom olika riskmiljöer.   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med ett positivistiskt förhållningssätt genom arbetet. En deduktiv forskningsansats har tillämpats där tidigare forskning har legat som grund till studiens framförda hypoteser. Insamling av finansiella sekundärdata för totalt 2518 företag har utförts via databasen Thomson Reuters Datastream.   Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat påvisar signifikanta skillnader i revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag i studiens olika riskmiljöer. För studiens europeiska länder är förhållandet mellan större och mindre revisionsbolag likvärdiga medan de amerikanska revisionsbolagen skiljer sig signifikant revisionskvalitetsmässigt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien har genomförts utan hänsyn tagen till kvalitativa faktorer som kan komma att påverka revisionskvalitet, vilket öppnar ett utrymme för komparativa studier med en kvalitativ inriktning. Det finns även möjlighet att utöka antalet börsmarknader för respektive land eller utvidga antalet länder i olika riskmiljöer.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar två bidrag till redovisningslitteraturen i form av nya empiriska bevis inom revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag samt unik forskning kring revisionskvalitetsstudier mellan riskmiljöer. Vidare lämnar studiens resultat incitament åt praktiker att granska revisionsmarknaden för eget vinstintresse samt svarar på normgivares funderingar kring marknadsbalansen mellan större och mindre revisionsbolag. / Aim: Big audit firms have long been associated with higher audit quality, compared to smaller audit firms. Recent studies suggest that the higher audit fees from bigger audit firm is affected by market misuse rather than better audit quality. This study provides new empirical evidence between the comparison of big vs small audit firm, where audit fees are used as proxy for audit quality. Furthermore, this study investigates different litigation environment that could affect audit quality.   Method: This study uses an quantitative based method with an positivist, deductive approach, were earlier studies have had an impact on our hypotheses. Financial information from 2518 companies has been collected from Thomson Reuters Datastream.   Result &amp; Conclusions: This study's result provides significant differences of audit quality between big and small audit firms in different risk environments. For this study, the audit quality relationship between big and small audit firms are equivalent for the European countries while audit quality between big and small audit firms in the US differ significantly.   Contribution of the thesis: This study leaves two contributions to the extent audit literature, in terms of empirical evidence of audit quality between big and small audit firms and unique research results of audit quality in different litigation environments. Furthermore, the results of this study creates incentives for practitioners to review the audit market for self interests and answer legal setters concerns about unbalanced audit markets.   Suggestions for future research: The study has been carried out without consideration of qualitative factors that may affect audit quality. It’s opening a space for comparative studies with an qualitative approach. It is also possible to expand the number of stock exchanges for a country or expand the number of countries in different risk environments.