<p>Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna. De huvudsakliga insatsernasom socionomerna visade sig erbjuda på familjecentralerna varinformation och att hänvisa vidare. Undersökningen ledde även framtill nya frågeställningar vilket resulterade i förslag till vidare forskning.</p>

<p>The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on “children in need of special support” within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; “children in need of special support”, “resource” and “a school for everyone”. The approach has then been compared with a selection of documents with guidelines, the curriculum and the Swedish law regarding school. Further on the aim with the essay also is to get an insight in the educational program to prepare and try to understand what is demanded of an educationalist.</p>

Den här uppsatsen handlar om hur två grannkommuner har valt att organisera kring resursfördelning för barn i behov av särskilt stöd. För att ta reda på detta har vi studerat de av regeringen formulerad styrande dokument samt skolplanerna i kommunerna. Vi har också tagit del av offentliga dokument från varje kommun som visar det mål och visioner de har för skola och utbildning. För att skapa oss en djupare förståelse kring tankarna runt de val som görs och hur de kan te sig ute i de olika verksamheterna har vi intervjuat en skolledare, en specialpedagog samt de ansvariga för resursfördelning på berörda kommuner. Intervjuerna gav oss de svar vi sökte i våra ursprungliga frågeställningar. Vi har under studiens gång tagit del av tidigare forskning och historik som kan ligga till bakgrund för rådande synsätt på barn i behov av särskilt stöd. Vi har utfört en empirisk studie för att skapa oss en bild av vad som ligger till grund för hur man organiserar och diskuterar kring de barn som är i behov av särskilt stöd. Det resultat vi har kommit fram till, med stöd från skolans historik samt ur ett organisationsteoretiskt perspektiv, visar att de lagar och förordningar som bestäms av riksdagen kan te sig mycket olika i kommunerna. Beskrivning: The purpose of this essay is to describe how two neighbouring municipalities choose to organise and distribute resources to children in need of special support. In order to get a clear picture and an understanding for this task we decided to study the school directives set by the Swedish government as well as directives from the two municipalities. We also decided to carefully study official documents stating the goals and visions in regards to school and education, from the two concerned municipalities. One headmaster, one special education teacher and one responsible for distribution of resources have been interviewed in both municipalities as to give us a clearer picture of how matters are handled. The interviews gave us the answers we expected in regards to our initial questions. During our work we have also taken part of both previous research and history which might clarify our values today when it comes to children in need of special support. Our research aims to have an empirical approach which will give us an idea what the fundamental solutions are when it comes to discussing and organising children in need of special support. Our results show, supported by both the schools history and organisational theoretical perspective, that laws and regulations set by the Swedish parliament are interpreted hence executed very differently in the municipalities.

Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna. De huvudsakliga insatsernasom socionomerna visade sig erbjuda på familjecentralerna varinformation och att hänvisa vidare. Undersökningen ledde även framtill nya frågeställningar vilket resulterade i förslag till vidare forskning.

Att konsumenters beteende förändrats genom den tekniska utvecklingen är inget nytt. Idag ställs höga krav på tillgänglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att många branscher i Sverige måste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT är bankerna och ett direkt resultat av denna satsning är att det idag läggs ned allt fler lokalkontor till förmån för centraliserade IT-lösningar, såsom kundcenterenheter. Frågan är hur personalen på befintliga lokalkontor och kundcenter upplever denna utveckling. I denna studie undersöks relationen mellan Nordeas lokalkontor och kundcenter, om det finns motstånd till den pågående förändringen och om makt- och statusförhållanden mellan enheterna förändrats. Då kundcenteryrket är starkt förknippat med låg status torde detta påverka hur man från lokalkontoren ser på dessa centraliserade enheter som främst jobbar genom telefon. Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare på kundcenter samt motsvarande chefer och medarbetare på lokalkontor inom Sveriges största bank, Nordea, undersöka upplevelsen av förändringen med bakgrund av den pågående omfördelningen av kunder och hur detta har påverkat de respektive enheterna. Analysen visar att maktbalansen är på väg att ändras till kundcenters fördel, dit alltmer resurser och ansvar fördelas, medan lokalkontorens roll inom organisationen är på väg att förändras. Statusen har förbättrats för kundcenter de senaste åren men är alltjämt fortfarande relativt låg i förhållande till lokalkontoren. Motstånd till denna förändring uppfattades i intervjuerna och nya strategier för att komma åt resursen, kunderna, från lokalkontoren var tydliga.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet. Metafunktionerna syftar till att kartlägga semiotiska teckensystem och andra meningsskapande uttryck i en kommunikation. Det semiotiska arbetet sker i tre olika nivåer samtidigt, vilka benämns: den ideationella, den interpersonella och den textuella metafunktionen. Studien synliggör lärarens multimodala resurser och elevernas respons på dessa. Lärarens kroppsliga resurser såsom talet, mimiken, gesterna och dennes kroppsrörelser är meningsbärande i praktiken och kompletteras av övriga artefakter. Lärarens resurser organiseras retoriskt genom att läraren arbetar från det lilla till det stora. Det sker en tydlig eskalering av både lärarens semiotiska resurser och svårighetsgraden i undervisningens innehåll. En slutsats som man kan dra utifrån denna studie är att lärarens olika teckensystem samt organisering av undervisningen påverkar och kan främja elevernas deltagande i undervisningen.

The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on “children in need of special support” within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; “children in need of special support”, “resource” and “a school for everyone”. The approach has then been compared with a selection of documents with guidelines, the curriculum and the Swedish law regarding school. Further on the aim with the essay also is to get an insight in the educational program to prepare and try to understand what is demanded of an educationalist.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en akutmottagning. Metod: En empirisk intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i fokusgrupper. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: resultatet visade att det fanns behov av en kurator som stöd och resurs för anhöriga, patient och personal. Att det fanns någon som kunde agera stöd och lyssna gav kraft och styrka. Det framkom även ett behov för personalen av utbildning i krishantering och stödsamtal. Slutsats: Det fanns fyra områden med behov en kurator: vara direkt stöd och resurs för anhöriga och patienter, vara stöd och resurs för personal, ansvara för debreifing samt ansvara för att utbilda personal i samtalsmetodik och krishantering. / Background: At the emergency department there’s a large variation in patients with, clinical, social, and emotional needs but where the focus lays on the clinical work. The relatives are often neglected as a result of lack of time, resources and knowledge. The staff faces situations every day that would need reflection.  In some emergency departments a counselor works with the patient and relatives, based on holistic perspective. Aim: The aim was to investigate health professionals' perception of the need for a counselor at an emergency department. Method: An empirical interview with collection of data from focus groups. The analysis was done by a qualitative content analysis. Results: The results applied for a counselor to support and to be a resource for relatives, patients and staff.  Someone that could support and listen gave strength. At a daily basis the staff encountered situations that needed to be reflected upon. It also revealed a need for staff training in crisis management and counseling. Conclusion: Four categories emerged: to support and be a resource to the relatives and the patients, to support and be a resource to the staff, to be responsible for the debreifing and educate the staff in dialogue and crisis management.

Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to improve the usage of BIM in facility projects. Method: The methods used for this bachelor thesis are qualitative interviews and literature studies. Findings: Free programs will be available for usage where models can be opened, viewed, examined and studied. The small and medium-sized facility companies will not be forced to use resources to cope with the requirements of Trafikverket. Implications: Consequences are that the small and medium-sized civil engineering companies understand and follow the requirements. • Using more 3D models to gain more experience and skills in the subject. • Attend the Trafikverkets industry days when opportunities arise, the authors believe that it was very instructive. • Engage in more BIM projects. • Older projects where the drawings are in 2D is converted into 3D.   Limitations: How BIM is used during the management process will not be covered. Keywords: Productivity, resource, competence, experience, BIM. / Syfte: Syftet med arbetet är studera de små och medelstora anläggningsföretagens möjlighet att klara av Trafikverkets BIM-krav. Metod: Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Resultat: Det kommer att finnas tillgångar till gratisprogram där modeller kan öppnas, undersökas och studeras. De små och medelstora anläggningsföretagen behöver inte lägga ut en massa resurser för att klara av Trafikverkets krav. Konsekvenser: Konsekvenser är att de små och medelstora anläggningsföretagen förstår och följer kraven. Använda fler 3D-modeller för att få mer erfarenhet och kompetens inom ämnet. Närvara på Trafikverkets branschdagar när tillfällen ges, författarna anser att det var väldigt lärorikt. Delta i fler BIM-projekt. Äldre projekt där ritningarna är i 2D görs om till 3D. Begränsningar: Hur BIM används under förvaltningsskedet behandlas inte. Nyckelord: Produktivitet, resurs, kompetens, erfarenhet, TRVK, BIM.

No description available.