Att manipulera och retuschera bilder har gjorts länge och i samband med att digitaliseringen utvecklats och mediekonsumtionen ökat har ytterligare manipuleringsverktyg dykt upp. Problematiken med verktygen ligger i att de används i reklambilder vilket egentligen ska ge en äkta bild av sanningen. I reklam ser vi ofta en kvinna som inte har några brister och till utseendet är perfekt. Syftet med studien är därmed att undersöka i hur stor omfattning retuschering är koppat till köplust hos kvinnor. Därtill syftar studien till att utreda vart konsumenterna drar gränsen för vilken typ av retuschering/manipulering som är accepterat i reklam. Resultatet av den kvantitativa studien baseras på ett frågeformulär som publicerades i två grupper på Facebook som genererade etthundra svar. Utifrån dessa svar har det framkommit att retuschering leder till köplust, men retuscheringen ska ske i liten mängd och inte vara synlig. Vid tydlig retuschering indikerar resultatet att det får motsatt effekt, det vill säga att köplusten avtar. Det framgick även att det var de små retuscheringstyperna som ansågs mest accepterat, så som retuschering av mörka ringar och korrigering av ljus och färger. Resultatet tyder dessutom på att vad som är accepterat att retuschera i reklam skiljer sig beroende på om reklamen kommer från företag eller influencers.

Under bearbetning av bilder idag förekommer ofta stora filer. Med den effektiva teknologiska utvecklingen har efterfrågan på kvalitet växt allt mer. I en värld där fotografens kamera har blivit mer högupplöst har även bilders filstorlek blivit större. Målet med detta examensarbete har varit att komma fram med en rekommendation för hur man arbetar mot en liten filstorlek. Rekommendationen är till för retuschörer som arbetar inom modebranschen och med bilder ämnade för print. Arbetet har försökt åskådliggöra vad under retuscheringens arbetsgång som orsakar en större filstorlek. Detta genom att kontakta retuschörer som ofta arbetar med modebilder. Fokus har legat på lager i Photoshop samt editeringsalternativ för retuschören. Det framkom att retuschörer gjorde liknande åtgärder för att få en liten filstorlek, och att en viss likhet kan urskiljas i deras arbetssätt kring vad som ökade filstorlek. Det framkom även att filstorleken påverkas mest av hur pixellager och masker ser ut, till skillnad från justeringslager. / During the processing of pictures today the file size often becomes large. An effective technological development has made the demand for quality higher. In a world where the photographer's camera has gotten a higher resolution, the image's file size has also increased. The aim of this thesis has been to come up with a recommendation for how to work towards getting a smaller file size. The recommendation was intended for retouchers who work in the fashion industry and with pictures meant for print. The work has dealt with file sizes associated with retouching and have tried to illustrate what during the retouch procedure that causes a larger file size. This has been done by contacting retouchers who often work with fashion images. The focus has been on the layers in Photoshop and editing options for the retoucher. The results showed that the retouchers had similar ways of working towards a small file size, and a certain similarity is apparent in their way of retouching which caused a bigger file size. What also showed was that the file size is the most affected by how layers consisting of pixels and masks look compared to adjustment layers.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor. Jag vill undersöka vad vi kan göra för att ändra, eller åtminstone upplysa om den här normen så att det kan komma upp i ljuset och ge start till en diskussion. Sätta extra ögon på den här frågan om kvinnlighet som samhället har satt och som verkar svår att omforma. Gruppintervjuer med kvinnor som läser dessa tidningar har gjorts för att få en förståelse om vad man som kvinna tycker om att läsa i dessa damtidningar, och om man påverkas av det. Jag har även studerat text och bild i form av en diskursanalys tre olika märken av damtidningar för att få en översikt om hur det ser ut.

Etik kring bilder i annonser har diskuterats mycket, speciellt modell-, ochproduktbilder har kritiserats. Det tycks dock saknas forskning om acceptanskring efterbehandling av landskapsfotografier som ofta används vidmarknadsföring av turistmål. En webbenkätundersökning genomfördes medbildexempel för att undersöka vilken nivå av efterbehandling som ansågsverklighetstrogen, tilltalande och accepterbar i sådana annonser. Slutsatsenblev att fotografier där exponeringen korrigerats för att skapa en tydligare bildvar det mest accepterade. Skillnader i åsikter mellan åldrar, kön, de som haroch inte har tidigare erfarenhet av fotografi och retuschering diskuterades ochdet visade sig att kvinnor och de utan tidigare erfarenhet var lite mer kritiskatill efterbehandling. Det framkom att en del betraktare kan accepteraytterligare efterbehandling om den genomförs för att sälja en specifik känslaoch så länge inte betraktaren kan känna sig vilseledd. / The ethics on pictures in advertising have been widely discussed, especiallymodel, and product photographs have been criticized. There seems to be ashortage of research on acceptance of image processing of landscapephotographs that are often used in advertisements for tourist destinations. Aweb survey with example pictures was conducted to examine what level ofimage processing was deemed life like, appealing and acceptable in those kindsof advertisements. The conclusion was that photographs where the exposurehad been corrected to create a clearer picture was the most acceptable.Differences in opinions between ages, genders and those with or withoutprevious experience about image processing were discussed and it showedthat women were slightly more critical to image processing. Those withprevious experience were generally more okay with image processing. Someviewers accept further processing if it is done to sell a specific feeling and doesnot make the viewer feel mislead.

Through semi-structured interviews with 8 school photographers and 10 parents,this study attempted to clarify what photographers and parents of children(aged 1–5) in preschool think of photography business in the current situationprovides retouching children’s school photographs and what they considers tobe acceptable. The result shows that companies do not offer photo retouchingfrequent, but performs this service at the direct request of the customer. Themajority of parents agreed that dirt and food was accepted to be removed fromthe photograph, and that this does not affect the child's self image. The photographersbelieve that one should be very careful when it comes to children andretouching, and that the debate is important. / Genom semistrukturerade intervjuer med 8 skolfotografer och 10 föräldrar hardenna studie försökt klarlägga vad fotografer och föräldrar till barn (1–5 år) påförskolan anser om att fotoföretag i dagsläget använder retuschering på barnensskolfotografier samt vad de anser vara acceptabelt. I resultatet framgår att fotoföretaginte erbjuder retuschering frekvent, utan utför denna tjänst på direktbegäran av kunden och att majoriteten av föräldrarna accepterade att smuts ochmat avlägsnades från fotografiet samt att detta inte påverkar barnets självbild.Fotograferna anser att man bör vara väldigt försiktig när det kommer till barnoch retuschering samt att debatten är viktig.

For a long period, the fashion- and advertising industry have contributed to unattainable beauty ideals among young women and retouching is not a new phenomenon. However, the rise of social media has led to easy access to free retouching applications and beautifying camera filters. The beauty ideals are maintained in today's society through camera filters' allusion to female beauty ideals. Young women can easily transform their appearance to fit within societal norms. Due to this, the study aims to investigate young women’s experiences of image manipulation tools. The study also aims to analyze whether image manipulation is important for young women's self-image and whether self-presentation on social media is adapted to the expectations of the individuals in the environment. The results of this qualitative study are based on six semi-structured interviews with women between the ages of 18 - 25, who continuously use image manipulation tools on social media. Furthermore, the study's theoretical framework is based on Goffman's dramaturgical perspective, Hirdman's gender system and West and Zimmerman's concepts of 'doing gender'. The results of this study clearly illustrate an ambivalence in young women's reasoning concerning camera filters and retouching. On the one hand, a positive attitude to the possibility of changing one's appearance is emphasized. On the other hand, negative consequences and their damage are clarified. Consequently, a prominent conclusion is that image manipulation tools have an impact on young women's self-image, which results in a normalized approach to beauty procedures. The results also show that individuals in the environment are important for female self-presentation on social media. Preparation of self-portraits and feedback in terms of likes and comments is an important part of self-presentation. / Reklam- och modebranschen har sedan länge bidragit till utseendefixering bland unga kvinnor och retuschering är därmed inget nytt fenomen. Framväxten av sociala medier har dock skapat en lättillgänglighet av retuscherande gratis-applikationer och förskönande kamerafilter. Detta har medfört att utseendenormer upprätthålls genom kamerafilters anspelan på kvinnligt skönhetsideal. Unga kvinnor kan genom endast en knapptryckning förvandla utseendet för att passa in i samhällsnormerna. Syftet med studien är därmed att få en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser av bildmanipulationsverktyg. Studien syftar även till att undersöka om bildmanipulation har betydelse för unga kvinnors självbild och om självpresentationen på sociala medier anpassas efter omgivningens förväntningar. Resultatet av den kvalitativa studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 18 till 25 år, som kontinuerligt använder bildmanipulationsverktyg på sociala medier. Vidare utgår studiens teoretiska ramverk från Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hirdmans genussystem samt West och Zimmermans begrepp “doing gender”. Studiens resultat betonar en ambivalens i unga kvinnors resonemang om kamerafilter och retuschering. Å ena sidan poängteras en positiv inställning till möjligheten att förändra det egna utseendet. Å andra sidan tydliggörs negativa konsekvenser och dess skada. Ytterligare en framträdande slutsats är att bildmanipulationsverktyg har betydelse för unga kvinnors självbild, vilket i sin tur innebär ett normaliserat förhållningssätt till skönhetsingrepp. Resultatet belyser ytterligare att individer i omgivningen har en avgörande betydelse för unga kvinnors självpresentation på sociala medier. Förberedelser av självporträtt och feedback i form av likes och kommentarer utgör en viktig del av självpresentationen.

The main theme of this essay was; How does Instagram affect their users when it comes to everyday retouching and today’s ideal of beauty, and are there any differences between age and gender? To answer this question, the everyday retouching of the Instagram users selfies (self-portrait) was investigated and charted, to see how it affecting today’s ideal of beauty.   We used a quantitative method and conducted an empirical study that was rooted in the Encoding/Decoding-model of Stuart Hall, Gidden’s theory of structuration, Cooley’s ”looking-glass self”, Lippman’s triangle, together with previous research and a web survey that was targeted to a random selection of Instagram users. The study contained a total of 194 self-recruiting respondents. We deemed it necessary to conduct this study, as it addressed an important topic that might be linked to the current fixation on appearance and today's ideal of beauty.   The results showed that Instagram has a particular impact on its users when it comes to everyday retouching. The majority of respondents used Instagram’s built-in tools for their editing/retouching process. Our results also showed that half of the women edited/retouched their selfies. About half of the men who responded to the web survey edited/retouched their selfies. The clearest result of the study was that younger individuals had a tendency to edit/retouch their selfies more frequently. / Temat för uppsatsen var; Hur påverkar Instagram sina användare när det gäller vardagsretuschering och dagens skönhetsideal, samt finns det några skillnader mellan ålder och kön? Syftet var att undersöka och kartlägga Instagram användarnas vardagsretuschering och hur det påverkar dagens skönhetsideal, med fokus på användarnas selfies.   Vi använde oss av en kvantitativ metod och utförde en empirisk studie som utgick från Encoding/Decoding- modellen av Stuart Hall, Giddens strukturering teori, Cooleys ”spegeljaget”, Lippmans triangel, tillsammans med tidigare forskning och en webbenkätundersökning som riktade sig till ett slumpmässigt urval av Instagrams användare. Studien hade sammanlagt 194 självrekryterande respondenter. Vi tyckte att det var viktigt att genomföra denna studie, då den innehöll ett relevant ämne som möjligtvis kan ha koppling till rådande utseendefixering och dagens skönhetsideal.   Undersökningens resultat visade att Instagram har en viss påverkan på sina användare när det gäller vardagsretuschering. En majoritet av respondenterna använde Instagrams inbyggda verktyg i sin redigerings/retuscherings process. Vårt resultat visade även att hälften av kvinnorna redigerade/retuscherade sina selfies. Av de män som svarade redigerade/retuscherade cirka hälften sina selfies. Det tydligaste resultatet av studien var att de yngre har en tendens att redigera/retuschera sina selfies oftare.

Genom århundraden har bilden varit en viktig del i vårt samhälle. Den har varit en källa till underhållning, sparande av minnen och även ett sätt att kommunicera på. Bilder har använts på många olika sätt och sedan 1800-talet har vi kunnat fånga bilder genom fotografier. Med den teknik vi har i dag, kan bilder tas och delas via mobiltelefonen och på grund av detta har fotodelning ökat snabbt. Inte bara genom att vi nu har ett urval av olika fotodelningsapplikationer, utan de erbjuder även verktyg för att retuschera bilder innan de delas vidare med fördefinierade filter för enkel redigering. Vi var därför intresserade av hur dessa verktyg påverkat vårt sätt att retuschera bilder. Med det menar vi om möjligheten att använda filter förändrat hur vi tänker om retuschering och om detta spelat roll i vårt sätt att dela bilder. Resultat från enkät och intervjustudierna har visat att majoriteten av de foton som delas går genom någon form av retuschering. Vare sig det är genom fördefinierade filter eller om de redigeras manuellt finns det mycket få användare av fotodelningsapplikationer som delar oredigerade bilder. Vidare har det visat sig, som en effekt av filterfunktionen, att fler människor introduceras för konsten att redigera. / Through centuries the picture has been an important element in our community. It’s been a source to entertainment, memory sharing and also a way of communication. Pictures have been used in many ways and since the 19th century we have been able to capture pictures on photos. With the technology we have today, pictures can be taken and shared via the cellphone and because of this the photo-sharing have increased rapidly. Not only do we now have a selection of different photo-sharing networks they also offer tools to retouch the photos before sharing with predefined filters for easy editing. We were therefore interested in how these tools influence the way we retouch our photos. By that we mean if the opportunity to use filter affect how we think about retouching and if this affect the way we share our photos. By questionnaire and interview study, the result showed us that the majority of the photos that are being shared are going through some kind of retouches. Whether it is by predefined filters or if they are manually edited there are very few users of photo-sharing networks who shares unedited photos. Further it has merged that because of the filter function, more people are being introduced to the art of editing.