Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som påverkar leder, senor och skelettvävnad genom att den orsakar inflammation. Det finns evidens för ärftlighet och även immunologiska faktorer spelar en roll men varför sjukdomen utvecklas är ännu inte känd. Omvårdnad sker främst i form av utbildning om egenvård och träning samt medicinering. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med Reumatoid Artrit. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt. Urvalskriterierna var att artiklarna ska vara på engelska, publicerade inom de senaste fem åren (2016–2021), peer-reviewed och deltagare ska vara vuxna. De valda databaserna var PubMed och Cinahl complete. Databasernas fokusområden är omvårdnadsforskning och medicin vilket är relevant för det som eftersöks i arbetet. Sökmetoden var boolesk och sökorden var rheumatoid arthritis och quality of life. Artiklar som bedömts relevanta för att besvara syftet valdes ut. Resultat: Resultatet visar att de faktorer som kan påverka den mentala och fysiska livskvaliteten negativt hos personer med RA var smärta, depression, trötthet, sjukdomsaktivitet, övervikt, brist på sömn samt hög ålder. Kunskap om sjukdomen, inställning, stark identitet, hög motståndskraft samt psykologisk rådgivning, socialt stöd, träning, goda relationer, god ekonomi, hög utbildning och arbete sågs kunna påverka livskvaliteten positivt. Sammanfattning: RA påverkar personers livskvalitet i olika dimensioner på flera olika sätt. Sjukdomsaktivitet, information om sjukdomen och socialt stöd sågs vara några av de mest avgörande faktorerna för livskvaliteten. Som sjuksköterskor och omvårdnadsledare är det viktigt att undersöka faktorer som bidrar till bättre/sämre livskvalitet för att kunna främja patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskan bär ett ansvar för att säkra varje patients enskilda rätt till vård, vilket är en förutsättning för ett jämlikt samhälle. / Background: Rheumatoid arthritis (RA) is an autoimmune disease that affects joints, tendons and tissues by causing inflammation in them. There is evidence of the disease having hereditary and immunological factors that contribute to the emergence of Rheumatoid Arthritis, but the cause behind it is still unknown. Care is primarily focused on information about selfcare and exercise as well as medication. Aim: The aim was to describe the factors influencing the quality of life for people with Rheumatoid Arthritis. Method: This paper is a literature review. The inclusion criterias are that the articles are in English, published within the last five years (2016–2021), they are peer-reviewed and participants in studies are adults. The chosen databases were PubMed and Cinahl complete which both focus on nursing and medicine which are relevant for this review. The search method was boolean, and search words were rheumatoid arthritis and quality of life. The articles used for the assignment were chosen based on their abstract, how well the article could serve to answer the aim. Results: The results found that factors that can decrease the quality in life in people with Rheumatoid Arthritis is pain, depression, fatigue, disease activity, overweight, lack of sleep and old age. Knowledge about the disease, positive attitude, clear sense of identity, high resilience as well as therapy, social support, physical activity, marriage, good financial health, high education and employment was seen to improve the quality of life. Conclusion: RA affects people's quality of life in different dimensions and ways. Disease-activity, information about the disease and social support were seen as some of the most crucial factors in determining the quality of life. As nurses and leading care-givers it is important to know what factors can contribute a better/worse quality of life in order to encourage selfcare. Nurses carry a responsibility to ensure every patient’s right to medical treatment and care which is a prerequisite for an equal society.

Bakgrund: Reumatoid artirt (RA) är den vanligaste typen av ledinflammationer. Ungefär 100 000 personer i Sverige lever idag med RA. Sjukdomen börjar oftast med en symmetrisk inflammation i de mindre lederna och personer som drabbas av sjukdomen upplever ofta smärta, trötthet, svullna och stela leder. Syfte: Beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteratursökning genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinahl. Detta resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att leva med symtom som trötthet, smärta, stela och svullna leder, Att känna en begränsning i det sociala livet, Att känna oro, ilska och frustration över sin situation, Att lära sig leva med sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att symtomen som personer upplevde påverkade livskvaliteten. Symtomen kunde visa sig olika, allt från symtom vissa dagar, till att symtomen var ständigt närvarande, eller komma i skov. Många upplevde sig oroliga, ilskna och frustrerade eftersom det är en kronisk sjukdom de har drabbats av. Vardagen förändrades för personer vilket påverkade det sociala livet, de undvek sociala relationer, sysselsättningar och arbete. I och med att RA är en kronisk sjukdom så förstod personer att de måste lära sig att leva med sjukdomen, även om det kunde upplevas som svårt. Slutsatsen av litteraturstudien blev att förståelsen ökade kring hur det är att leva med RA för drabbade personer, sjukvårdspersonal och även samhället i stort.

Bakgrund: Kunskapen om hur ohälsosam livsstil påverkar patienters hälsa vid olikasjukdomar har visat sig ha stor betydelse för att kunna lotsa patienter till att få rätt stödoch därmed bidra till förbättrad hälsa på lång sikt. Reumatoid artrit (RA) är en kroniskinflammatorisk sjukdom, där inflammationen i första hand drabbar lederna men däräven andra organ kan påverkas. Om inte inflammationen behandlas finns även en ökadrisk för hjärt-kärlsjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva hur RA patienters levnadsvanorförändras efter sjuksköterskans information om levnadsvanor. Metod: Deskriptivenkätstudie med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 94 respondenter vid tvåmättillfällen, före och efter information från sjuksköterska. Urvalet var vuxna patientermed RA patienter i remission. Insamlad data bearbetades och analyserades i SPSS och iExcel. Huvudresultat: Resultat av denna studie visar att sjuksköterskors informationhaft marginell betydelse på RA-patienternas levnadsvanebeteende. Sjuksköterskorshälsofrämjande information har främst påverkat patienterna till bättre matvanor medanderas konsumtion av sötsaker och snacks har ökat. Skillnaderna mellan mättillfälle 1och 2 visar att fler i tobaksgruppen har minskat rökningen till färre tillfällen, flerrespondenter konsumerar alkohol i mindre volym per vecka, de som intensivkonsumerar alkohol har däremot ökat konsumtion. Slutsats: Studien belysersjuksköterskans betydelse att bidra till hälsofrämjande beteenden hos RA-patienter ochhur deras information kan bidra till bättre hälsa för den enskilde individen. För attsjuksköterskan skall kunna motivera och få patienten att känna sig delaktig i attförbättra den egna hälsan krävs att informationen är individanpassad. Sjuksköterskorsinvention kan ha marginell betydelse om studier utgår från metod som mäter generellaförändringar. Vid fördjupad analys som tittar på skillnader i konsumtion ochbeteendemönster framgår dock att interventionen bidragit till skillnader. Förändringarnakan ses som låga mätt i generella termer men kan bidra till stora positiva hälsoeffekter på lång sikt

Reumatoid artrit är den dominerande sjukdomen inom svensk reumatologi och i Sverige har cirka 0,5-0,75 % av den vuxna befolkningen denna sjukdom. Syftet: denna litteraturstudie belyser sjuksköterskans omvårdnadsroll och patientens upplevelse av sin sjukdom. Metoden: en litteraturstudie baserad på elva artiklar som uppfyllde kravet på vetenskaplighet. Resultat: sju subteman identifierades efter analysen av artiklarna utifrån delsyftena sjuksköterskans roll samt upplevelsen av att vara en reumatoid artrit patient. Resultatet visar att sjukdomen påverkar patienter fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Sjuksköterskan har en övergripande roll såsom fysisk och teknisk omvårdnad, bedömning, information, kommunikation, rådgivning och samordning i det pågående arbetet med en reumatoid artrit patient. Denna studie visar även att det finns ett behov av djupare kunskap inom detta område. Slutsats: Resultatet kan göra intryck på sjukvårdspersonal för att underlätta arbete med denna patient grupp. / Rheumatoid arthritis is the dominating disease within Swedish Reumatology. Approximately 0,5-0,75 % of the Swedish adult population suffer from this disease. The aim of this literature review was to illustrate the roll of the nursing and the patients´ experience of their disease. The method: The literature review based on eleven articles accomplished the criteria for scientific quality. Findings: Seven subthemes were identified after the analyses of the articles on the basis of the aim. The result shows that the disease influences patients´ physical, psychic and psycho social. The nurse has an overall roll as a technical and physical caregiver, assessment, information, communication, counselling and coordination in her/his work with a rheumatoid arthritis patient. The findings of this study indicate also that there is an existing need of deeper knowledge within this area. Conclusions: The result can influenced health care professionals in the management of the patient within this category.

Syftet med studien var att studera effekterna av några miljöfaktorer och genetiskt predisponerande faktorer för reumatoid artrit (RA). RA är en inflammatorisk sjukdom där immunsystemet bryter ner kroppsegen vävnad. En signifikant ökad risk för RA påvisades vid exponering för spannmålsdamm och rökning. Generna som studerades var GSTM1, GSTT1 och Fc-gamma-RII. Generna i sig var ingen predisponerande faktor för RA, men rökning visade sig vara en signifikant högre riskfaktor för de som hade en deletion av GSTM1 eller Fc-gamma-RII genen samt för de som inte hade deletion av GSTT1 genen. Exponering för spannmålsdamm visade sig vara en signifikant större riskfaktor för RA för de som inte hade deletion av GSTM1, GSTT1 eller Fc-gamma-RII genen. Vidare visade individer som inte hade en deletion av Fc-gamma-RII genen en ökad risk för RA vid exponering för stendamm. / The aim of this study was to evaluate the effects of some environmental and genetic predisposing factors of Rheumatoid Arthritis (RA). RA is an inflammatory disease where the immune system decomposes body tissue. A significant increased risk of RA was shown when exposed to grain and smoking. The genes that were studied were GSTM1, GSTT1 and Fcgamma- RII. The genes themselves were no predisposing factors of RA, but smoking showed to be a significant greater riskfactor for RA for individuals having a deletion of the GSTM1 or the Fc-gamma-RII gene, or not having a deletion of the GSTT1 gene. Exposure to grain showed to be a significant greater riskfactor for RA for individuals not having a deletion of the GSTM1, GSTT1 or the Fc-gamma-RII gene. Also individuals not having a deletion of the Fc-gamma-RII gene showed an increased risk for RA when exposed to stonedust.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk ledgångsreumatism eller Reumatoid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom och är den vanligaste artritsjukdomen vars huvudsymtom är ledvärk. RA finns i alla folkgrupper, dock med varierande prevalens. I Skandinavien ligger prevalensen på ca 0,7 %. Etnologin till RA är en blandning av genetiska och omgivningsrelaterade faktorer. Att leva med RA påverkar patienten fysiskt, känslomässigt, psykologiskt och även socialt vilket leder till att hela livssituationen påverkas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Patienternas erfarenhet av sjuksköterskeledd mottagning var möten i en varm, vänlig och familjär atmosfär. Vården beskrevs som personcentrerad och kompetent och var baserad utifrån varje individs speciella behov. Sjuksköterskans specialistkunskaper värderades högt och uppgavs skapa en känsla av trygghet hos patienten. Den sjuksköterskeledda mottagningen upplevdes som lättillgänglig, flexibel och skapade kontinuitet i vården. Tillgängligheten medförde också att patienten visste när och hur de skulle kontakta sjuksköterskan. Patientens erfarenhet var att en god kommunikation med vårdpersonalen, gav en ömsesidig respekt och ingav patienten ökat förtroende. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskeledd mottagning kan skapa ett mervärde för patientens omvårdnad. Den erbjudna vården representerade för deltagarna trygghet, hopp och förtroende. För att ett mervärde ska skapas är det av största vikt med god kommunikation och relationskapande, vilket i sin tur ger trygghet och skapar en grundläggande möjlighet för hälsofrämjande omvårdnad. / Abstract Background: Chronic arthritis rheumatism or rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory joint disease and is the most common arthritis disease, in which headache is joint pain. RA is present in all populations, with varying prevalence. In Scandinavia, the prevalence is approximately 0.7%. The ethnology of RA is a combination of genetic and environmental factors. Living with RA affect the patient physically, emotionally, psychologically and socially, meaning that the whole life situation is affected. Aim: The purpose of the literature study was to describe the experiences of nurse-led clinics for patients with rheumatoid arthritis and to present the study groups described in the articles included. Methods: A descriptive literature study Main results: Patients' experiences of nurse-led clinics were encounters in a warm, friendly and familiar atmosphere. The care was described as person-centered and competent provided and based on each individual's special needs. The nursing specialist skills were highly valued and described to create a sense of security for the patient. The nurse-led clinic was reported readily available, flexible and to create stability in the care. The accessibility also meant that the patients were aware of when and how to contact the nurse. The patient's experience was that good communication with the healthcare staff provided a mutual respect and instilled an increased patient confidence. Conclusion: The conclusion of this study was that nurse-led clinics could add value for the patient nursing care. This offered care represented familiarity, hope and confidence for the patients. To achieve added value, good communication and relationship are of the utmost importance, which in turn provide security and create a fundamental possibility in health-promoting care.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som karakteriseras av ledassocierad smärta, svullnad och funktionsförlust på grund av stelhet i lederna. RA är en av de vanligaste inflammatoriska sjukdomarna och drabbar cirka 0,5 % av Sveriges befolkning. Insjuknandefrekvensen är som högst hos kvinnor i åldern mellan 50 till 65 år och den främsta enskilda riskfaktorn till sjukdomen är rökning. Sjukdomen är inte enskilt livshotande, men den medför risker som osteoporos och kardiovaskulära sjukdomar vilket kan minska livslängden. Orsaken till sjukdomen är ännu inte känd, men immunstörning med en autoimmunitet har kunnat påvisa antikroppar som reagerar mot kroppsegna peptider. Behandlingen kan se olika ut beroende på sjukdomsaktivitet. Behandlingsalternativen som finns är steroider, NSAID (non-steroid anti-inflammatory drug) DMARD (disease-modifying antirheumatic drug) och biologiska läkemedel. Dessa läkemedel har sällan total effekt och därför prövar ofta RA-patienter alternativa interventioner som kosttillskott. Syftet med examensarbetet var att studera om kostintervention kan påverka grundbehandlad RA-sjukdom och i så fall hur. En litteraturstudie genomfördes via litteratursökningar på databasen PubMed. Sju studier valdes ut, efter matchning av kriterier och utvärderades därefter. Resultatet visade att vegandiet med eller utan gluten och medelhavsdiet gav en förbättrad effekt i definitionen att allmänhälsan blev bättre och att RA-symptom minskade. Vilka effekter det gav och hur pass mycket varierade. Kosten är nödvändig för kroppens funktioner och eftersom vegandiet och medelhavsdiet är växtbaserade så är de även gynnsamma för miljön. Framtida studier av kostintervention på grundbehandlade RA-patienter skulle ge ökad evidens med fler deltagare, längre studieduration och en ökad observation av andra livsstilsfaktorer.

<p>Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet.</p><p>Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö. Att vara aktiv innebär att kunna utföra aktiviteten. Delaktighet innebär att vara engagerad i en aktivitet som personen vill och behöver göra. Genom att miljön anpassas kan personen vara delaktig trots att kroppsfunktioner att utföra inte finns.</p><p>Arbetsterapeuter vill främja aktivitet och delaktighet genom ledskydd. Ledskydd innefattar hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt, ortoser och anpassning av miljön. De arbetar med aktivitet som medel och som mål.</p><p>Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med RA upplever sin möjlighet att vara aktiva och delaktiga i vardagsaktiviteten matlagning. Vi ville också studera hur hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser användes i matlagningssituationen.</p><p>Sex kvinnor, med högt HAQ-värde (medelvärde 2,5), boende i två kommuner i mellersta Sverige, deltog i halvstrukturerade intervjuer. Frågor ställdes om hur kvinnorna praktiskt kan utföra matlagningen, om vilja, vanor, värderingar och miljö. Frågor ställdes också om hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser. Aktiviteten matlagning var definierad utifrån ADL-taxonomin och bestod av fem delaktiviteter. Dessa delaktiviteter bildade teman som materialet från intervjun sorterades in under. Ytterligare ett tema framträdde vid analysen av materialet. Det var tema matlagning. Där samlades material från intervjuerna, som hörde till hela aktiviteten.</p><p>Alla intervjuer spelades in på band, transkriberades och kodades.</p><p>Resultatet visade att kvinnorna upplever sig vara aktiva och delaktiga i vissa delar av matlagningen. Detta var möjligt med hjälp av ledbesparande arbetssätt, hjälpmedel och den fysiska - och sociala miljön. Också kvinnans inre egenskaper som till exempel tålamod och problemlösande egenskaper påverkade aktivitet och delaktighet.</p>

<p>Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) är</p><p>mer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas av</p><p>vällevnadssjukdomar i framtiden.</p><p>Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmåga</p><p>hos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.</p><p>Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset</p><p>i Örebro. Resultat: 61 personer (69 %) svarade på enkäten.</p><p>50 % riskerar försämrad hälsa och risk att drabbas av vällevnadssjukdomar på grund av låg nivå av fysisk aktivitet. Låga, men i några fall signifikanta samband hittades mellan fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Ju mer fysiskt aktiv man skattade att man var desto bättre hälsa upplevde man inom områdena rollfunktion – fysiska orsaker, smärta, allmän hälsa, social funktion och den psykiska dimensionen (r=0.27-0.37). Ju högre man hade graderat sin fysiska aktivitetsnivå desto högre tilltro hade man till att kunna hantera andra</p><p>symptom som till exempel trötthet, nedstämdhet och besvikelse (r=0.28-0.39).</p><p>Sökord: Reumatoid artrit, fysisk aktivitet, hälsa, egen förmåga</p>

Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet. Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö. Att vara aktiv innebär att kunna utföra aktiviteten. Delaktighet innebär att vara engagerad i en aktivitet som personen vill och behöver göra. Genom att miljön anpassas kan personen vara delaktig trots att kroppsfunktioner att utföra inte finns. Arbetsterapeuter vill främja aktivitet och delaktighet genom ledskydd. Ledskydd innefattar hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt, ortoser och anpassning av miljön. De arbetar med aktivitet som medel och som mål. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med RA upplever sin möjlighet att vara aktiva och delaktiga i vardagsaktiviteten matlagning. Vi ville också studera hur hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser användes i matlagningssituationen. Sex kvinnor, med högt HAQ-värde (medelvärde 2,5), boende i två kommuner i mellersta Sverige, deltog i halvstrukturerade intervjuer. Frågor ställdes om hur kvinnorna praktiskt kan utföra matlagningen, om vilja, vanor, värderingar och miljö. Frågor ställdes också om hjälpmedel, ledbesparande arbetssätt och ortoser. Aktiviteten matlagning var definierad utifrån ADL-taxonomin och bestod av fem delaktiviteter. Dessa delaktiviteter bildade teman som materialet från intervjun sorterades in under. Ytterligare ett tema framträdde vid analysen av materialet. Det var tema matlagning. Där samlades material från intervjuerna, som hörde till hela aktiviteten. Alla intervjuer spelades in på band, transkriberades och kodades. Resultatet visade att kvinnorna upplever sig vara aktiva och delaktiga i vissa delar av matlagningen. Detta var möjligt med hjälp av ledbesparande arbetssätt, hjälpmedel och den fysiska - och sociala miljön. Också kvinnans inre egenskaper som till exempel tålamod och problemlösande egenskaper påverkade aktivitet och delaktighet.