<p>Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:</p><p>- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.</p><p>- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.</p><p>- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.</p>

Introduction Since 2009 it has been legislated that Swedish listed public companies should establish an audit committee. The law and the code gives the board as a whole the possibility to operate the function of the committee. Former research of audit committee’s effect on audit fee have been made in several countries with various results. In this study, we aim to analyze how audit committees in companies listed on the Stockholm stock exchange can affect the audit fee. Purpose The purpose of this study is to explain how the existence of audit committees and its characteristics affect the external audit fees of companies listed on the Stockholm stock exchange. Method This quantitative study has a cross section design and a deductive approach. By studying documents, the annual reports of the companies listed on the Stockholm stock exchange, data will be collected and then analyzed in regression models. We have operationalized our variables according to former studies and research. The hypotheses have been written on the basis of former research and two perspectives of demand and risk. Conclusion The results in this study show that the existence of audit committees have a positive relationship with audit fee. Also the activeness of the committee has a positive influence on audit fee. The results can be explained by the audit committee, especially active committees, on one hand lowers the overall audit risk but on the other increases the demand of higher audit quality, which outweighs the lowered audit risk. / Introduktion Sedan 2009 har det varit lagstiftat att svensknoterade publika bolag ska inrätta revisionsutskott. Lagtext och Koden ger dock möjlighet att låta styrelsen som helhet sköta utskottets uppgifter. Tidigare studier har genomförts i flertalet länder, där resultaten av revisionsutskottens påverkan på revisionskostnaden har varierat. Vi vill i denna studie undersöka hur revisionsutskott påverkar revisionskostnaden i svensknoterade bolag. Syfte Syftet med vår studie är att förklara hur revisionsutskottens förekomst och karaktär påverkar revisionskostnaden för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Metod Denna kvantitativa studie har en tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Genom dokumentstudier har data i årsredovisningar från bolag noterade på Stockholmsbörsen samlats in för att sedan analyseras i regressionsmodeller. Operationalisering har i så stor utsträckning som möjligt gjorts i enighet med tidigare forskning. Vidare har hypoteser formulerats utifrån tidigare forskning med utgångspunkt ur ett efterfråge- och riskperspektiv. Slutsats Våra resultat visar att förekomsten av revisionsutskott har positivt samband med revisionskostnader. Även revisionsutskottets aktivitet har visat sig ha positiv påverkan på revisionskostnader. Resultaten förklaras av att revisionsutskott, och särskilt aktiva sådana, visserligen sänker den allmänna revisionsrisken men att en ökad efterfrågan av högre revisionskvalitét överväger den minskade revisionsrisken.

During the recent period, several notorious scandals about money laundering crimes or suspicions of money laundering in the banking sector have occurred in large banks operating in Sweden. Regulations on what a bank must do to prevent money laundering have become stricter over the past ten years. Money laundering or suspicion of money laundering are one of the biggest risks banks can face. A bank has an internal audit function that creates security and a balanced picture of how well processes and routines work for both the board and management. An audit carried out by the internal audit function is part of the framework for risk management in a bank. However, it is considered a challenge for the internal audit function to detect money laundering because perpetrators actively bring illegal money into the system and hide the verification chain to avoid prosecution.   The purpose of the study is to create an understanding of how the internal audit process prevents money laundering in banks that have activities in Sweden with the help of three organizational factors. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Furthermore, the study found indications that the three organizational factors are of great importance in the prevention of money laundering in the large banks operating in Sweden. However, the study has made great delimitations; hence, further research is needed. / Under den senaste perioden har flera ökända skandaler om penningtvättbrott eller misstankar om penningtvätt inom banksektorn förekommit i stora banker som är verksamma i Sverige. Regelverk för vad en bank måste göra för att motverka penningtvätt har blivit skarpare under de senaste tio åren. Penningtvättbrott eller misstanke om penningtvätt är en av de största riskerna som banker kan utsättas för. I en bank har man en internrevisionsfunktion som skapar trygghet och en balanserad bild av hur väl processer och rutiner fungerar för både styrelsen och ledningen. En granskning som internrevisionsfunktionen utför är en del av ramverket för riskhantering i en bank. Det anses dock vara en utmaning för internrevisionsfunktionen att upptäcka penningtvätt eftersom gärningsmän aktivt medför illegala pengar in i systemet och döljer verifieringskedjan för att undvika åtal.   Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur internrevisionsprocessen förebygger penningtvätt i banker som har aktiviteter i Sverige med hjälp av tre organisatoriska faktorer. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerande intervjuer utfördes. Resultatet av denna studie indikerar att internrevisionens huvudintressenter är styrelsen och revisionsutskottet. Vidare fann studien indikationer om att de tre organisatoriska faktorerna har en stor betydelse vid förebyggandet mot penningtvätt i de stora bankerna som är verksamma i Sverige.  Studien har gjort stora avgränsningar; därför är detta område i behov av vidare forskning.

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande: - De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat. - Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas. - Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.

Författare:                   Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson Handledare:                 Ola Nilsson Titel:                             Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – en studie av fem svenska börsföretag Bakgrund:                   Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”. Syfte:                            Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet. Metod:                          En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm. Slutsats:                        Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.

<p><strong>Författare:                   </strong>Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson</p><p><strong>Handledare:                 </strong>Ola Nilsson</p><p><strong>Titel:                             </strong>Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – <em>en studie av fem svenska börsföretag</em></p><p><strong>Bakgrund:                   </strong>Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”.</p><p><strong>Syfte:                            </strong>Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet.</p><p><strong>Metod:                          </strong>En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm.</p><p><strong>Slutsats:                        </strong>Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende. Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.</p>

Syfte: Vårt första delsyfte med den här studien är att undersöka om press är ett hot mot revisorns oberoende genom att undersöka om det är skillnad på den press revisorer upplever och den press de bedömer att de klarar av. Vårt andra delsyfte är att redogöra för hur och i vilken omfattning ett revisionsutskotts existens kan sänka revisorns upplevda press och därmed stärka revisorns oberoende. Metod: Denna studie är utförd med kvantitativ metod. Data har samlats in med hjälp av dataenkäter som har skickats via e-post till 316 revisorer i Sverige som arbetar med noterade bolag. Revisorerna har skattat sin upplevda press från klienterna med hjälp av Borg CR100 (centiMax) Scale®. Analys av data har utförts med korrelationsanalys, regressionsanalys och t-test med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; slutsats: Vi fann signifikant skillnad mellan den press revisorerna upplever och den press revisorerna bedömer att de skulle klara av innan de godkänner en felaktig finansiell rapport. Studien indikerar en liten skillnad i upplevd press vid revision av företag med revisionsutskott jämfört med revision av företag utan revisionsutskott. Dock var denna skillnad inte signifikant. Förslag till fortsatt forskning: I kapitel 5.5 tar vi upp förslag till fortsatt forskning varvid huvudfrågorna vi diskuterar är följande: hur sammansättningen av revisionsutskotten påverkar revisionsutskottens effektivitet, vad som orsakar de stora skillnaderna i huruvida revisorerna upplever press eller inte från VD och styrelse och hur hälsan påverkas av den press revisorerna bedömer att de upplever. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med empiriskt underlag för fortsatt forskning då denna studie är den första i sitt slag som har utförts i Sverige. Vidare bidrar studien praktiskt till en ökad kunskap om hur mycket press en revisor upplever i förhållande till vad en revisor bedömer att de klarar av samt hur revisionsutskott påverkar revisorns upplevda press. / Aim: Our first subsidiary aim of this study is to investigate whether the pressure is a threat to auditor's independence by investigating whether there is a difference between the pressure experienced by auditors and the pressures they estimate that they can handle. Our second subsidiary aim is to explain how and to what extent an audit committees' existence can lower the auditor's perceived pressure and thereby strengthen the auditor's independence. Method: This study is conducted by a quantitative method. Data were collected using data questionnaires sent by e - mail to 316 auditors in Sweden working with listed companies. The auditor has estimated his or hers perceived pressure from clients using the Borg CR100 (centiMax) Scale®. Data analysis has been performed by correlation analysis, regression analysis, and t-test with the statistical program SPSS. Result &amp; Conclusions: We found a significant difference between the experienced pressure by auditors and the pressure auditors estimated that they could handle before approving a false financial report. The study indicates a small difference in the perceived pressure for audits in co-operation with companies with audit committees, compared with companies without audit committees. However, the difference was not significant. Suggestions for further research: In Chapter 5.5 we bring up suggestions for further research and the main issues we discuss are: how the composition of audit committees influences audit committees' effectiveness, what the large differences in whether the auditors are experiencing pressure or not from the President and Board of the company are caused by and how the health is affected by the estimated pressure auditors experiencing. Contribution of the thesis: The study contributes with the empirical foundation for continued research because this study is the first of its kind in Sweden. Furthermore, the study contributes practically to a greater knowledge of how much pressure an accountant experience in relation to what the auditor believes that they are capable of and how audit committees affect the auditor's perceived pressure.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv. Expertperspektivet har företrätts av institutionella ägare, revisorer och en advokat. Respondenternas olika relationer till fenomenet har bidragit till ett brett perspektiv.Empiriinsamlingen påvisar tydligt att införandet av revisionsutskott har aktualiserat huvudmannaskapsproblematiken. Empirin påvisar att en dualism, i styrelsen, kan ha uppstått utifrån vem som agerar i vems uppdrag. Dock åberopar respondenterna likt lagrum och rekommendationer att styrelsens huvudansvar i helhet kvarstår.Vår slutsats är att styrelsen inte har skapat sig ett alibi genom införandet av revisionsutskott, och att styrelsens ansvar i helhet kvarstår. Därmed kan vi konstatera att införandet av revisionsutskott har belyst ansvarsfrågan, men att ansvaret kvarstår hos styrelsen i sin helhet. Vi har även konstaterat att forskning om huvudmannaskapsproblematiken inom styrelsen är bristfällig och att mer forskning skulle berika området. / Program: Civilekonomprogrammet

<p> </p><p>De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.</p><p> </p>

De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.