The aim of this thesis is to shed light on Post-Soviet urban renewal and people’s perceptions of changes that recently occurred in both the city of Riga and Latvian society more generally since the dissolution of the Soviet Union in the early 1990s. More specifically, this study examines how these perceptions are manifest in Riga’s ongoing renewal. Through applying aspects of continuity and discontinuity, I illustrate how the urban renewal of Post-Soviet Riga uncovers imaginary and emotional aspects of the city and how these are interpreted in relation to the past, present and the future. This study introduces the concept “urban postperestroika” and one important difference between this concept and the more common concepts post-socialist, post-communist or post-Soviet is that the former highlights a process while the latter ones largely highlight the state. The starting point is how urban phantasmagorias – contemporary dreams of the future of the city – elucidate urban renewal processes in general and urban postperestroika in particular. In Riga’s ongoing renewal processes I identify three main trajectories in relation to aspects of the past, present and the future: de-Sovietization, globalization and Lettification. Together, these three trajectories constitute an engine that produces urban phantasmagorias. The dissolution of the Soviet Union has given rise to notions that everything is “back to normal” again, and these notions of normalcy have influenced urban renewal processes. The dilemmas, as shown in this thesis, concern the Soviet period and its remaining psychical structure which give the impression of being too conspicuous to eliminate and too contradictory to assimilate. The study illustrates the difficulties of building new urban and societal structures on the remains of pre-existing orders. Such difficulties of course lead to contradictory and ambiguous world views and to new dysfunctional situations that have to be managed in the future.

Despite significant evidence to the contrary in the Latvian language, especially the memoirs of General Peteris Radzins, Latvians, historians included, and others, have persisted in mythologizing the military events of 8 October to 11 November 1919 in Riga as some sort of national miracle. Since this Latvian army victory, first celebrated as Lacplesis Day on 11 November 1920, accounts of this battle have been unrepresented, poorly represented or misrepresented. For example, the 2007 historical film Rigas Sargi (The Defenders of Riga) uses the 1888 poem Lacplesis by Andrejs Pumpurs as a template to portray the Latvians successfully defeating the German-Russian force on their own without Allied military aid. Pumpurs' dream and revolutionary legacy has provided a well used script for Latvian nation building. However, the reality documented by Radzins in 1922 clearly gives most of the credit to the Allied Fleet which provided two significant series of well planned and well coordinated naval artillery barrages in support of Latvian infantry offensives which succeeded in driving their dual enemy out of Riga thereby ending Russian-German hegemony in the Latvian territory and making Latvian independence possible. How the poem, military event, and film are related in a problematic way with respect to Latvian/Russian relations is the subject of this thesis. / Graduate / mackie9@telusplanet.net

<p>During the past few years a vast amount of research has been done to increase the understanding of the complex ecosystem of the Baltic Sea. Modelling and simulations are important tools to increase knowledge of the system. A suitable model must be simple to use and the parameters and variables needed in the model must be easy to access.</p><p>In this paper a dynamical mass-balance model, CoastMab, which is validated for smaller coastal areas, has been used to predict concentrations and transports of phosphorus in three large coastal areas - the Gulf of Finland, the Gulf of Gdansk and the Gulf of Riga. CoastMab uses ordinary differential equations to regulate inflow, outflow and internal flows. To reflect seasonal variations in temperature and different types of flows the model has a temporal resolution of a month. The main purposes of this paper have been to evaluate CoastMab, predict the concentrations and the transports of phosphorus in each coastal area and to analyse how much and why the results differ from empirical data.</p><p>The performed simulations show the importance of a correct calculation of the wave base. This is due to its influence on the division between surface and deep water as well as the division of areas of accumulation and areas of erosion and transport. The retention times of surface and deep water calculated by the model also is of great importance because of their direct influence on the flow of water between the study area and the sea outside the area. This together with the concentration of phosphorus determines the flow of phosphorus in and out of the study area.</p><p>The dynamical mass-balance model is considered to work well in the three studied areas even though the areas are outside the model domain in several respects. Even if the predictions of the phosphorus concentration in the gulf of Riga was less accurate than in the other study areas, the prediction was inside the interval of standard deviation that has been calculated from empirical data. The major flow of phosphorus in the model was in the cross section between the Baltic proper and the modelled coastal area.</p><p>Since the model is easy to use and requires only a small number of obligatory input variables it would be appealing to continue development of the model to handle coastal areas of the same size and larger than the study areas in this paper.</p> / <p>Under senare år har mycket forskning utförts för att öka förståelsen av det komplexa ekosystem Östersjön utgör. Viktiga redskap för att öka förståelsen för systemet är modellering och simulering. För att en modell ska vara lämplig att använda är det viktigt att den inte är för komplicerad och att de parametrar och variabler som används i modellen är lättillgängliga.</p><p>I detta arbete har en dynamisk massbalansmodell, CoastMab, som är validerad för mindre kustområden använts för att modellera fosforkoncentrationer och fosforflöden i tre större kustområden - Finska viken, Gdanskbukten och Rigabukten. CoastMab reglerar genom ordinära differentialekvationer inflöden, utflöden och interna flöden. För att kunna hantera säsongsvariationer i temperatur och olika typer av flöden har modellen en temporär upplösning på en månad. Syftet med arbetet har främst varit att se hur väl CoastMab predikterar fosforkoncentrationen och fosforflöden inom respektive område, samt att analysera hur mycket och varför prediktionerna skiljer sig från empiriska data.</p><p>De simuleringar som utfördes visade att djupet på den teoretiska vågbasen, som modellen beräknar, är av stor betydelse eftersom den i sin tur bestämmer fördelningen yt- och djupvatten samt fördelningen av ackumulationsbottnar och erosions- och transportbottnar. De utbytestider för yt- och djupvatten som modellen beräknar är också av största vikt eftersom de har en direkt inverkan på vattenflödet mellan studerat område och havet utanför, vilket i sin tur tillsammans med fosforkoncentrationen bestämmer fosforflöden in och ut ur det studerade området.</p><p>Den dynamiska massbalansmodellen kan anses fungera väl för samtliga tre studerade områden, trots att de ligger utanför modellens domän i flera avseenden. Även om prediktionen av fosforkoncentrationen i Rigabukten blev sämre än för de två övriga områdena, låg prediktionen inom det intervall för standardavvikelsen som beräknats utifrån empiriska data. De största fosforflödena i modellen förekom för samtliga områden i gränssnittet mellan egentliga Östersjön och det modellerade kustområdet.</p><p>Enkelheten i att använda modellen och det låga antalet obligatoriska drivvariabler gör att den är väl värd att utveckla för att hantera områden av samma eller större storlek än de nu studerade områdena.</p>

No description available.

Über den genauen Zeitrahmen des Aufenthalts von Richard Wagner in Riga (1837–1839) gibt es nur wenige Zeugnisse. Eine Momentaufnahme vom Zustand Rigas zu dieser Zeit lässt sich allerdings kaum herstellen. Die Stadt veränderte sich ständig, die Jahre vor und nach Wagners Aufenthalt sind mit zu berücksichtigen, zumal Letzterer so kurz war wie in unserem Falle. Anfangs ist noch eine obligatorische, trotzdem vielleicht doch nützliche Vorbemerkung notwendig: Im Zentrum des Kulturlebens jener Zeit stand eine private Initiative von Baron Otto von Vietinghoff, genannt Scheel (1722–1792); er gründete das erste ständige Theater Rigas. Und das Theater war – unabhängig von Wagner – ein gewichtiger Schwerpunkt des Kulturlebens der Stadt damals wie später auch.

Frågan om hur kontorsbyggnader som är anpassade för att konverteras till bostäder är idag inte utredd för svenska förhållanden. I arbetet så visar vi hur marknadens aktörer ställer sig till konceptet. Vi redovisar vilka ekonomiska och byggtekniska förutsättningar som bör beaktas i en projektering och vilken påverkan dessa har på utformning och ekonomi. Den främsta förutsättningen för att konceptet ska fungera är var byggnaden är placerad. Det bästa läget har visat sig vara i områden där vilken verksamhet som kommer dominera är osäker eller verkar kunna ändras de kommande 10-20 åren. I det läget kan olika ekonomiska strategier användas, antingen som riskminimering vid osäker framtid eller för att på ett effektivare sätt använda marken i ett område där kommersiell verksamhet är lämpligast idag, men bostäder kommer passa bäst inom överskådlig framtid. Ifall konceptet är något som kommer kunna stärka miljöprofilen får idag sägas vara oklart. Idén har väckt störst intresse hos fastighetsägare som ser sig själva som långsiktiga med ett perspektiv som överstiger 10 år.   Byggnadstekniskt så har de största utmaningarna vid konvertering av konventionella kontor identifierats till installationer och geometri. Det är inte möjligt att lösa dessa problem utan att göra avkall på andra faktorer som smalare huskroppar för att kunna placera lägenheter på ett lämpligare sätt eller andra typer av bjälklag som antingen bygger med i höjd eller ger längre produktionstid. Ekonomiskt så är den största utmaningen risken att förlora uthyrningsbar area som kan uppstå för att uppnå godtagbar geometri för bostäder. Konvertering leder till lägre nyttjande av fastigheten. Konceptet kan fungera som en lönsam försäkringspremie förutsatt att krav på exploateringen kan tillgodoses, vilket får anses vara svårt i dagsläget. Dessutom finns ett motstånd i branschen mot att betala för de merkostnader som uppstår. Risken för en fördröjd planprocess bör även ses som en kostsam faktor som minimierar möjligheter av konceptet. / The question about the construction of office buildings which are prepared to be converted into dwellings has not yet been sufficiently explored for Swedish conditions. In this report we will show how the markets participants approach the subject. We will show which conditions are necessary to consider during the construction process and the effects these have on the design and economy. The primary condition has been identified as the location of the building. It has been shown that an area where the future functions are uncertain, or susceptible to change in the coming 10-20 years, is the most suitable.  In such an event different economic strategies may be applied, either as reduction of risks to answer to an uncertain future or to use the property in a more efficient way where a commercial function might be preferred today but residence will be the most suitable in a foreseeable future. As of construction, the biggest problem during conversions from offices to residence has been identified as geometry and installations. It is not possible to solve these without sacrificing different factors and may cause thinner buildings and different type of floor structures that may cause taller buildings or increased construction time. Economical, the toughest challenge is the risk of losing rentable area due to the adaptation of the buildings geometry, although key indicators are showing the efficiency of the property compared in this study indicates that there is no significant difference in that aspect. The concept might work as a profitable insurance provided that demands of development rate are met, which are considered difficult. Investment analysis shows that the building needs high vacancy rates for it to be profitable to convert the building. Apart from that there is also a resistance in the industry to pay for the additional costs that arises.

Die Arbeit beginnt mit einer kritischen Rekonstruktion des Gedenk- und Forschungsdiskurses über ,Herder in Riga‘. Dabei werden drei Schwerpunkte gesetzt: Erstens werden ,Denkmäler‘ seit der Einweihung des Herder-Denkmals in Riga 1864 auf ihre kulturpolitischen Implikationen hin befragt. Zweitens werden ,Werkausgaben, Briefwechsel und Lebensbilder‘ seit der ersten postumen Gesamtwerkausgabe untersucht. Drittens werden ,Neuere Ansätze zur Edition und Interpretation‘ seit der Neuerschließung des handschriftlichen Nachlasses betrachtet. Im Zusammenspiel dieser drei Betrachtungsebenen wird die rückblickender Verfertigung verschiedener Bilder von ,Herder in Riga‘ metareflexiv nachvollzogen. Der Schwerpunkt der Arbeit liegt dann auf einer konzentrierten Relektüre der Schriften der Rigaer Jahre 1765 bis 1769. Blickleitend ist dabei die These, dass Herder in diesen Texten ein zentrales Problem bearbeitet, das Problem der Volksbildung. Dieses wird erstmals im philosophischen Diskurs der sogenannten ,Philosophieschrift‘ identifiziert, um in angrenzenden Diskursfeldern weiter bearbeitet zu werden. Ein besonderes Augenmerk gilt dabei den Feldern der praktischen Bildungsarbeit von Homiletik (,Der Redner Gottes‘), Pädagogik (,Von der Gratie‘) und Politik (,Publikumsabhandlung‘). Darüber hinaus wird das Projekt einer ,Revitalisierung der Poesie‘ nachgezeichnet, wie es in den poetologischen und literaturkritischen Reflexionen der Rigaer Jahre skizziert wird (,Dithyrambische Rhapsodie‘, ,Odenfragmente‘, ,Literaturfragmente‘). Analog dazu werden die Ansätze zu einer ,Reform der Prosakultur‘ rekonstruiert, wie sie im literaturkritischen und ästhetischen Diskurs entwickelt werden (,Literaturfragmente‘, ,Torso von einem Denkmal‘, ,Viertes Kritisches Wäldchen‘). Den Fluchtpunkt der Studie bildet das Volksliedprojekt: Im Ausgang der Rigaer Konstellation wird das Volkslied als privilegiertes Medium der Volksbildung entdeckt (,Briefwechsel über Ossian‘, ,Alte Volkslieder‘, ,Volkslieder‘). / The study begins with a critical reconstruction of the memorial and research discourse on 'Herder in Riga'. Three focal points are set: First, the monument culture, beginning with the Herder monument in Riga 1864, is examined with regard to its political implications. Secondly, the philological disourse on Herders life and letters since the first posthumous edition of his complete works is considered. Thirdly, new approaches on edition and interpretation since the new catalogization of Herder’s ,Nachlass‘ are evaluated. In the interplay of these three levels of observation, the retrospective production of various images of 'Herder in Riga' is retraced. Departing from these observation, the study develops a series of close-readings of the writings of the Riga years 1765 to 1769. The guiding thesis is that Herder continuously works on a central problem in these texts, the problem of popular education (,Volksbildung‘). The study argues that this topic is discovered in the so-called ,Philosophieschrift‘ and subsequently processed in adjacent fields of discourse. A focus lies on the practical fields of popular education in homiletics ('Der Redner Gottes'), pedagogics ('Von der Gratie') and politics ('Publikumsabhandlung'). In addition, the project of a 'revitalization of poetry' is retraced, as outlined in the poetological and literary-critical reflections of the Riga years ('Dithyrambische Rhapsodie', 'Odenfragmente', 'Literaturfragmente'). Analogously, Herder’s approaches to a 'reform of the prose culture' are reconstructed, as developed in literary criticism and aesthetic discourse ('Literaturfragmente', 'Torso von einem Denkmal', 'Viertes Kritisches Wäldchen'). The last chapter is dedicated to the folk song project: The study argues that folk songs are finally discovered as the ideal medium of popular education and can thus be considered as the ,telos‘ of the Riga project of ,Volksbildung‘ ('Briefwechsel über Ossian', 'Alte Volkslieder', 'Volkslieder').

The aim of the thesis is to describe the initiative European capital of culture and analyse the influence of the title on tourism in given cities. The way of awarding the title, its history and future is going to be introduced. The first part of the thesis is dedicated to the program Creative Europe, where also the project European capital of culture belongs. The second part of the diploma will be engaged in analysis of the influence of the title on tourism in two cities - Riga and Pilsen. Results of the cities will be presented both separately and in comparison with each other.

Poland was erased from European political maps in 1795 and fought in vain for freedom for the next century, until World War I provided another chance for independence. On November 11, 1918, the creation of the Polish Republic was proclaimed, but in an atmosphere of uncertainty, particularly relative to frontiers. The border with Germany was established in 1920-21 after plebiscites. While peaceful in Masuria, Ermland and Pomerania, there were three violent uprisings of the ethnic Poles in Upper Silesia. The status of Gdansk as a Free City was confirmed at Versailles in 1919. The Southern border with Czechoslovakia was settled in 1920. The Eastern borders were established after a war with Ukraine and a conflict with Lithuania. The last and most exhausting war with Soviet Russia was ended by 1921s Riga Peace Treaty. Polands boundaries were finally recognized by the Conference of Ambassadors in March 1923.

La thèse se propose d'étudier le phénomène de prise en glace saisonnière sur les littoraux et les espaces marins proches des Golfes de Botnie et de Riga (Mer Baltique), et l'impact de ces glaces marines hivernales sur leurs milieux physiques et humains. La problématique s'interroge donc sur les processus climato-maritimes responsables de l'embâcle et de la débâcle des glaces saisonnières et sur leurs conséquences environnementales, économiques et sociétales. L'intérêt de cette recherche réside en l'analyse comparative qu'elle engendre du fait de sa démarche à la fois environnementale et sociétale, à la charnière des questions de Nature et Sociétés propres à l'analyse géographique. L'étude des littoraux du fond de la Mer Baltique se concentre alors sur deux régions distinctes : celles d'Oulu en Finlande et de Riga en Lettonie. La comparaison de ces deux domaines politiquement, économiquement et culturellement différents est riche d'enseignement pour comprendre la diversité des réactions et des adaptations à la gestion de la contrainte naturelle imposée par ces phénomènes glaciels. Il s'agit donc, dans ce travail, d'analyser les caractéristiques glacielles de la Mer Baltique d'une part, et la diversité des formes d'occupation humaine et de l'adaptation des sociétés à ces phénomènes d'autre part. Enfin, il s'agit de s'interroger sur les incidences socio-économiques de la variabilité historique des conditions glacielles ainsi que celles du réchauffement climatique contemporain sur les activités traditionnelles et actuelles hivernales et sur la navigation maritime.