Det finns en växelverkan mellan diskursförändringar i den politiska debatten, beslutsfattande agenda och förändrade attityder hos väljarna. Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ textanalys av protokoll från riksdagsdebatter. Detta för att undersöka vilken växelverkan som diskursförändringarna angående integration och migrationspolitiken före och efter det kraftigt ökade migrationstrycket under år 2015 har haft. Med hjälp av kritisk diskursanalys av Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?” inriktning som både teori och metod, kommer protokoll från svenska riksdagsdebatter år 2014, 2016, 2018 och 2020 att analyseras. De två största riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaternas ledamöters retorik kommer att stå i centrum för undersökningen och ibland kontrasteras till Sverigedemokraternas retorik för att illuminera motstridigheter inom debatterna. Resultatet av analysen visar att diskursen gradvis har förändrats efter år 2015 mot en mera restriktiv syn på invandringspolitiken i Sverige, detta i växelverkan med beslutsfattande politisk agenda och attitydförändringar hos väljarkåren.

No description available.

No description available.

Sweden has long been known for an extensive and generous migration policy in relation to the rest of the European countries. Since the 2015 migration crisis Sweden took a turn by implementing several measures in order to restrain the comprehensive immigration. The topic of migration has since been highly debated, not in the least within parliamentary debates. Thus the purpose of this study is to examine whether three of the Swedish parliamentary parties the Moderates, Social Democrats and the Sweden Democrats use a securitizing discourse on the topic of migration in parliamentary debates during the years 2019, 2020 and 2021. The essay used a qualitative text analysis to conduct the study. The results showed that a securitizing language was used by the Moderates and the Sweden Democrats while the Social Democrats showed little to no indications. The analysis of the two securitizing parties could also confirm their use of two specific securitizing strategies. The study also concluded that the general migration discourse of each of the securitizing parties showed an increase of strengthened positions towards refugees through the analyzed years.

Sveriges migrationspolitik och debatten om den har genomgått betydande förändringar under de tio år som följt reformen av systemet 2008. Den här uppsatsen tittar på debatten i riksdagen om arbetskraftsinvandring från 2008 till 2018 och svarar på två frågor. 1. Hur ser konfliktlinjerna ut i svensk arbets- kraftsinvandringspolitisk debatt? 2. Hur har partiernas arbetskraftsinvandringspolitiska argumentation förändrats över tid? För att svara på frågorna konstrueras typargument utifrån en tvådimensionell skala över migrationspolitik med en materiell och en immateriell axel, samt tidigare erfarenheter av hur partier argumenterat för mer öppen respektive restriktiv politik. Inläggen i debatterna kodas sedan utifrån vilka av typargumenten som används. De svenska partierna går att dela in i två grupper: fem partier som är konsekvent för en mer öppen arbetskraftsinvandringspolitik – M, C, KD, FP och MP – och tre partier som är konsekvent för en mer restriktiv politik – S, V och SD. Den tvådimensionella modellen av migrationspolitisk konflikt är dåligt lämpad för att beskriva konflikten mellan dessa kluster. Bland de öppna använder Allianspartierna och i synnerhet M en mer materiell argumentation medan MP använder en mer immateriell argumentation. Bland de restriktiva använder S och V nästan uteslutande hänvisningar till att arbetskraftsinvandringen riskerar att pressa löner och villkor på den svenska arbetsmarknaden, medan SD också hänvisar till andra argument. Nästan ingen argumentation för mer restriktiv politik är immateriell. Över tid har argumentationen för en mer öppen arbetskraftsinvandring förändrats signifikant i riktning mot mer materiella och mindre immateriella argument, medan den restriktiva argumentationen har varit oförändrad. Troligen finns ett samband med den migrations- politiska debattens utveckling mot en mer restriktiv diskurs. / Swedish migration policy and the debate surrounding it has undergone significant changes during the ten years that have past since the reform of 2008. This thesis looks at the debate in the Swedish parliament on labour migration from 2008 to 2018, and answers questions. 1. What are the conflict lines in Swedish labour migration policy debate? 2. How has the parties’ argumentation on labour immigration policy changed over time? To answer the questions, type arguments are created on a two-dimensional field with a material and an non-material axis, as well as previous experience of how parties argued for more open or restrictive policies. The arguments are coded with the type arguments used. The Swedish parties can be divided in two groups: five parties that are consistently for a more open labour migration policy – the Moderates, Centre Party, Christian Democrats, Liberals and Green Party – and three parties that are consistently for a more restrictive policy – the Social Democrats, Left Party and Sweden Democrats. The two-dimensional model of migration policy conflict is poorly suited to describe the conflict between these clusters. Among the open, the centre-right parties and especially the Moderates, use a more material argumentation, while the Green Party use a more non-material argumentation. Among the restrictive, the Social Democrats and Left Party use almost exclusively references to the fact that labor migration risks pressing wages and conditions on the Swedish labour market, while the Sweden Democrats also refer to other arguments. Almost no argumentation for more restrictive policy is non-material. Over time, the argumentation for a more open labour migration changed significantly towards more material and less non-material arguments, while the restrictive argumentation has remained unchanged. There is probably a connection with the development of the migration policy debate towards a more restrictive discourse.

Medborgarskapet har en betydande roll i alla delar av världen. Det kan ges till medborgare antingen vid födelse eller via en medborgarskaps anmäla. Vissa krav bör uppfyllas innan man ansöker om ett medborgarskap, men just nu debatterar en del partier i Sveriges riksdagen i syfte att försvåra medborgarskapskrav och föreslår språktester som ett krav inför medborgarskapsanmälan. Att inte få ett medborgarskap i ett land, kan det innebära utanförskap och olika rättigheter. Därför blir studiens syfte att undersöka om riksdagsdebatten har förändrats mellan år 2014 och 2022 gällande språkkravet, att se vilka ståndpunkter och argument som förekommer i riksdagsdebatten samt att ta reda på anledningar på partiernas agerande. Studien är en kvalitativ textanalys med inslag av innehållsanalys. För att utföra studien har all fakta i stor omfattning valts från riksdagens webbsida och andra trovärdiga sidor. Resultatet har visat en begriplig förändring i riksdagsdebatten vid de undersökta åren. 2014 har språkkrav inte ägt rum såsom att införa obligatoriska ceremonier, medan 2022 har flertal partier debatterat om vikten att införa språktester. Partiernas olika ställningstaganden har berott på den ideologiska- och strategiska aspekten, såsom att antingen sträva efter fler röster, vilket kräver förändringar eller att hålla fast vid en enda ideologin som inte kräver ändringar. Dessutom har partiernas ståndpunkter och argument kring språkkravet kopplats till det liberalistiska- och kommunitära synsättet. Forskaren har hävdat i slutsatsen att ett språkkrav är mindre viktigt att uppfyllas inför medborgarskapsansökan. Detta baseras på tidigare forskning som har uppvisat att språktester leder bland annat till utanförskap.