<p>Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.</p>

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.

Syfte: International Standards on Auditing (ISA) är ett ramverk för revision som introducerats för att öka revisionskvaliteten globalt. Övergången till ISA ökar kontinuerligt bland världens länder. En bidragande orsak är att EU har antagit övergången i det åttonde bolagsrättsliga direktivet. Trots fördelarna råder ett visst motstånd mot ISA i delar av världen. Med stöd från tidigare litteratur antar vi att detta kan förklaras av kulturella skillnader, medlemskap i EU, skillnader av legalt system och marknadens orientering, samt storlek på ekonomin. Arbetets syfte är att undersöka om dessa faktorer påverkar den globala spridningen av ISA.   Metod: Vi har inkluderat 60 länder i vår studie. De variabler som har undersökts för varje nation är: Hofstedes kulturella variabler, EU-medlemskap, BNP, legalt system samt ekonomisk inriktning. Sekundärdata har samlats in från allmänt accepterade källor. Insamlade data har sedan bearbetats med statistiska metoder.   Resultat och slutsats: Resultaten från vår studie har visat att Hofstedes kulturella faktorer inte har samband med antagandet av ISA. Endast ett fåtal av de övriga variablerna visade signifikans med antagandet, nämligen EU-medlemskap och BNP. EU är därmed en viktig faktor för övergången till ISA. Variabeln EU visade ett signifikant samband med Hofstedes kulturella variabler. Det råder därmed kulturella skillnader mellan länderna inom och utanför EU, som i sin tur har påverkan på antagandet av ISA. Vår slutsats är att EU-medlemskap och storlek på ekonomin har påverkan på ländernas benägenhet för att anta ISA.   Förslag till fortsatt forskning: Studiens komplexitet gör att det finns möjligheter att göra större fördjupningar med fler och annorlunda mätvariabler. Det finns även möjlighet till liknande studier av hur kulturella faktorer påverkar övergången till andra internationella ramverk inom finansiell rapportering.   Uppsatsens bidrag: Föreliggande undersökning lämnar ett unikt bidrag till redovisningslitteraturen genom att vara den första studien att undersöka den internationella spridningen av revisionsstandarder i form av ISA och bidra till minskning av informationskostnader för företag runt om i världen. / Aim: International Standards on Auditing (ISA) is a framework introduced to improve auditing quality globally. Adoption of ISA is increasing continuously around the world. An essential contributing factor is the accepting of the Eighth Company Law Directive by the EU. However, the ISA adoption is far from been accepted by all countries; despite its obvious advantages. Prior work identifies cultural differences, EU-membership, size of economy, and differences in legal systems and market orientation as key factors in this adoption process. The study aims to examine if these factors influence global spreading of ISA.   Method: Our study includes 60 countries. The variables that have been introduced for each country are: Hofstede’s cultural variables, membership in the EU, GDP, type of legal system and economics. Secondary data were collected from generally accepted sources. The collected data were then analyzed using statistical methods.   Result and conclusions: The results of our study have shown that Hofstede’s cultural factors are not associated with ISA adoption. Only few other variables have shown significance with the hypothesis. These variables are EU-membership and GDP. Therefore, EU is an important factor for ISA adoption. Variable EU has shown significance with Hofstede’s cultural factors. This proves cultural differences between EU and other countries, which in turn influences ISA adoption. Our conclusion is that EU-membership and economy size influence inclination to ISA-adoption.   Suggestions for future research: The study's complexity gives opportunities to make future extensions by adding more variables. It is possible to conduct similar studies of cultural influence on the adoption of other international frameworks within financial reporting.   Contribution of the thesis: Our research makes a unique contribution to the accounting literature by being the first study to examine the international spreading of auditing standards in form of ISA and contributing to reducing information costs in the companies all around the world.

No description available.

Introduction: Precompetitive emotions are important for team functioning, performance and satisfaction of being a team member. Social identity constitutes a necessary base for positive emotions (Lindwall et al., 2016). Limited research calls for further examination of the intensity and the directionality of precompetitive group-based emotions in team performance and the influence of different targets of social identity. Objective: To examine two levels of social identities and their influence on precompetitive group-based emotions and perceived directionality. Methods: Seventy-one Swedish senior football players (Mage = 25.35 ± 5.50 years of age) including both males (n = 36; Mage = 27.53 ± 5.63 years of age) and females (n = 35; Mage = 23.11 ± 4.40 years of age), completed an online survey including measurements of identification (Ray et al., 2008; Campo et al., 2019a) and I-PANAS (Thompson, 2007), with the additional inclusion of the direction scale (Jones &amp; Swain, 1992). Results: Identification as a football player influenced precompetitive positive emotions (PE) toward opponents. Precompetitive PE toward both teammates and opponents showed a tendency to be facilitative for performance. Findings also showed gender differences for identification as a football player, precompetitive PE toward teammates and directionality of precompetitive PE and NE toward teammates. Conclusions: The present study further extends the importance of identification and group-based emotions in team sports and how group-based emotions affect team sport athletes. Coaches might adjust their communication to enhance identification of the team before and during competition and ultimately increase team performances. / Introduktion: Emotioner innan tävling är viktiga för lagets funktion, prestation och tillfredsställelse med att vara en medlem i laget. Social identitet är en nödvändig bas för positiva emotioner (Lindwall et al., 2016). Då det endast finns begränsad forskning krävs ytterligare undersökning av intensiteten och riktningen av grupp-baserade emotioner innan tävling i lagprestationer och dess påverkan av olika nivåer av social identitet. Syfte: Att undersöka två nivåer av sociala identiteter och deras inflytande på grupp-baserade emotioner innan tävling och dess riktning (påverkan) för prestation. Metod: Sjuttioen svenska seniorfotbollsspelare (Målder = 25.35 ± 5.50 år) med både män (n = 36; Målder = 27.53 ± 5.63 år) och kvinnor (n = 35; Målder = 23.11 ± 4.40 år) genomförde en online enkät innehållande mätningar av identifiering (Ray et al., 2008; Campo et al., 2019a), I-PANAS (Thompson, 2007) med den extra riktningsskalan (Jones &amp; Swain, 1992). Resultat: Identifiering som fotbollsspelare påverkade positiva emotioner (PE) innan tävling mot motståndare. PE gentemot både lagkamrater och motståndare visade en tendens att främja prestation. Resultaten visade också könsskillnader för identifiering som fotbollsspelare, PE gentemot lagkamrater och riktning för PE och NE gentemot lagkamrater. Slutsats: Den aktuella studien utökar betydelsen av identifikation och grupp-baserade emotioner i lagidrotter och hur grupp-baserade emotioner påverkar lagidrottare. Tränare skulle kunna anpassa sin kommunikation för att höja lagidentifiering före och under tävling och slutligen förbättra lagprestation.