Denna litteraturstudie behandlar elevers förmåga att uppskatta i olika beräkningsuppgifter. Ett allt större fokus på algoritmer i undervisningen har lett till att elever ofta saknar kunskap för att se rimlighet i sina svar. Syftet med studien är att beskriva hur uppskattning i beräkningsuppgifter behandlas i forskning inom matematikämnet. Syftet besvaras genom frågorna: Vad gör de elever som kan använda uppskattning för att värdera rimligheten i svar på olika beräkningsuppgifter?Vilka svårigheter inom matematiken hindrar elever från att kunna uppskatta och värdera svarets rimlighet i olika beräkningsuppgifter? Litteraturen som används i studien har samlats in via databasen ERIC och söktjänsten PRIMO. Samtliga artiklar är skrivna på engelska och genomförda i Asien, Europa, Oceanien och Nordamerika. Litteraturen valdes utifrån ett antal urvalskriterier och analyserades i en översiktsmatris. Resultatet visade att flertalet elever hade svårigheter med att använda uppskattning i beräkningsuppgifter och att se rimlighet i sina svar. En stor del av de elever som använde standardalgoritmer vid uppskattningstester, presterade låga resultat. Vidare visade resultatet att de elever som kunde använda uppskattning i beräkningsuppgifter hade: god taluppfattning, använde effektiva strategier, kunde resonera och förstod innebörden av beräkningar. I litteraturstudien framkommer det att undervisningen inte bör fokusera för mycket på användandet av standardalgoritmer, utan på att utveckla elevers taluppfattning och deras förmåga att lösa beräkningsuppgifter med flera olika strategier.

Elevers förmåga att kunna göra rimlighetsbedömningar i matematiken påverkas i stor utsträckning av vilken undervisning de möter. Rimlighetsbedömning är något som finns med i det centrala innehållet för samtliga årskurser i grundskolan. Tidigare forskning har visat att många elever som använder algoritmer vid beräkningar har svårt att se om svaret är rimligt samt att undervisningen inte prioriterar att lära elever rimlighetsbedömningar.Studiens syfte är att öka kunskapen om hur lärare som arbetar på mellanstadiet upplever att de undervisar elever i att kunna bedöma rimligheten av sina svar när de använder algoritmer. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: På vilka sätt uttrycker lärare att de arbetar med att utveckla elevers förmåga att reflektera över rimligheten i sina resultat vid algoritmräkning? Vilka utmaningar beskriver lärare att det finns i undervisningen för att elever ska kunna värdera om ett svar är rimligt vid algoritmräkning? Studien är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med lärareoch utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av Giorgis fem analyssteg för att fånga essensen av lärarnas upplevelser vilket har resulterat i fem teman. I analysen framkommer det att för de elever som har svårt att göra rimlighetsbedömningar i algoritmer finns det några gemensamma faktorer. Elever saknar ofta en god taluppfattningen, de har svårt att se syftet med rimlighetsbedömningar samt att algoritmräkningen ofta blir mekanisk. Lärarna använder olika strategier för att lyfta rimlighet med sina elever genom att använda konkret material, göra verklighetskopplingar och använder elevers felsvar för att diskutera rimlighet.Sammanfattningsvis finns det flera saker som visar sig i resultat som stämmer väl överens med tidigare forskning om elevers förmåga att använda rimlighetsbedömningar vid algoritmräkning.

No description available.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur lärare, i årskurs 1-3, upplever att elevernas gemensamma beslut i klassråd synliggörs samt hanteras i skolan. Det är en kvalitativ studie med intervjuer som metodval. Studiens resultat lyfts fram genom fyra kategorier som tolkas genom det valda teoretiska perspektivet. Slutsatsen för studien är att lärare på många sätt arbetar för att synliggöra elevernas gemensamma klassrådsbeslut. Det gör att eleverna blir delaktiga genom att deras klassrådsbeslut kan leda till förändring. Lärarnas engagemang är en viktig faktor för att klassråden ska tas på allvar av alla deltagare.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen får göra egna bedömningar och tolkningar i redovisningen vad det gäller uppdelning i komponenter. Då K3 inte ger någon vidare vägledning kan implementeringen bli en omfattande och problematisk process.Implementeringen kan komma att se olika ut för alla berörda företag eftersom förutsättningarna för företagen varierar. Vi använder oss i huvudsak av teorin meningsskapande för att studera hur implementeringen kan ske på ett meningsfullt sätt för företaget. I tidigare studier beskrivs det att när det handlar om att leta efter en kontext och göra en situation mer förutsägbar är meningskapande av betydelse. Syftet med studien är att försöka beskriva en tänkbar arbetsprocess som skapar mening vid implementeringen av komponentavskrivningar. I studien används den kvalitativa metoden i form av intervjuer, observationer och fokusgrupper för att få djupgående information för studiens genomförande. Vi utförde en fallstudie på Santa Maria som är ett företag som tillämpar K3 och som under 2014 ska införa komponentavskrivningar i sin redovisning.För att studera hur meningsskapande kan användas vid implementeringen har vi utgått ifrån Weicks sjustegsmodell för att beskriva en process som blir meningsfull för företagen. Beroende på företagets utgångspunkter kan olika delar vara mer eller mindre relevanta. I studien var fyra delar särskilt framträdande för Santa Maria. Studiens resultat visar att individens erfarenheter och kunskaper är förutsättningar för en meningsfull process. Det är också viktigt att individen får utrymme att visa sina kunskaper och bidra till organisationens utveckling. Processen utgår ifrån individens perspektiv för att sedan riktas mot organisationen. Studiens resultat lyfter främst fram delarna identitet, hur tidigare erfarenheter kan användas i nya situationer och fokus på ledtrådar, att det är viktigt att individernas kunskaper kombineras för att nå ett bättre resultat. Uppfylls dessa delar finns det förutsättningar att processen blir meningsfull. / Swedish unlisted companies face new accounting rules as the laws evolve. One example is the K-project which has been published by Bokföringsnämnden who decide the rules in Sweden to facilitate companies in their accounting. The tangible assets should be accounted for according to the instructions in K3 which this study focus on.Instead of reported an asset as a whole it will be allocated in components because of the new rules in K3. If the component has a significant value in relation to the total cost it will be divided into components in order to show the asset´s consumptions capacity more clearly. How companies are going to divide an asset in components is not regulated in K3 because it’s a principles-based regulatory framework. This means that the companies need to make their own judgment and interpretation when they identify theirs components. The implementation of component deprecation can therefore be a considerable and problematic process.Companies have different conditions and the implementation will vary between companies because of their own assessments. When we study how the implementation can be meaningful we use the theory sense making. Sense making can be used to understand and get knowledge about a situation, according to previous studies on the subject.The aim of the study is to describe a meaningful process when companies implements component deprecation in their accounting. The study was made with a qualitative method in order to get much information for the execution, we did interviews and observations. We have study Santa Maria who is preparing the implementation of component deprecation during 2014 by following the rules in K3. We have used Weick´s model with seven properties to show how sense making can be used when we describe a meaningful implementation process. The different part can be more or less relevant depending on the companies promises. In this study with Santa Maria there are four properties that are emphasized. The result shows that individual´s experience and knowledge are important elements for a meaningful process. Individuals should also use their knowledge and get the opportunity to be involved in the organization´s work. The process started from an individual perspective and during the process the focus shifted to the organization. The result of this study focus on the parts identity and plausibility over accuracy which shows how earlier knowledge are useful in a new situation and a combination of the experience is important for a better result. A condition to make the process meaningful is to make a combination of these two elements.