Evacuation is oftentimes the best means to prevent the loss of lives when residents encounter certain hazards, such as hurricanes. Emergency managers and experts make great efforts to increase evacuation compliance but risk area residents may procrastinate even after making the decision to leave, thus complicating response activities. Purpose - This study explores the factors determining evacuees’ mobilization periods, defined here as, the delay time between the decision to evacuate and actual evacuation. The theoretical model that guides this research is built on the protective action decision model (PADM). It captures both the social and psychological factors in the process of transferring risk information to mobilization action. The psychological process of risk communication originates from personalized external information and ends with the formation of risk perception, ultimately influencing evacuees’ mobilizations. Design/methodology/approach – Using structural equation modeling (SEM), the model is tested using survey data collected from Hurricane Rita (2005) evacuees in 2006 (N = 897). The residents of three Texas coastal counties (Harris, Brazoria, and Galveston) are randomly selected and telephone-interviewed. Findings – The findings indicate that mobilizations are affected directly by respondents’ concerns of the threats to their personal lives and costs and dangers on their evacuation trips. The perceptions of evacuees can be related to their exposure, attention, and understanding of the risk information. Research limitations/implications – The results suggest that practitioners pay more attention on the residents’ understanding of different types of risks, their abilities to process the risk information, as well as the means information is delivered. Therefore the public authorities should be more active in protecting evacuees’ properties and assets, as well as encourage evacuees to take closer shelters to avoid potential costs on road. Also the community should be more involved in mobilizing evacuation, as long as social cues can assist evacuees to better comprehend the threat information. Originality/value – This study tests the PADM framework empirically and structurally. It also clarifies the definition of evacuation mobilization using a new operation based on the evacuation groups per household.

This study investigates what roles the Chinese state-owned media play in the Covid-19 outbreak in terms of what kind of messages they delivered on Weibo and the quality of the messages. It also explores how the public is engaged with these messages on Weibo. Both the messages and the engagement are examined by mix-method content analysis.   The exploration of the Weibo messages relies on the Crisis and Emergency Risk Communication (CERC) framework. The CERC framework combines various existing theories and compiles them into a communication guideline for a health crisis. This study examines the messages by focusing on sensemaking and self-efficacy. Sensemaking is informing the public of the nature of the crisis; self-efficacy reflects people’s confidence in the capacity to change behaviours and deal with the problems. It was found that Weibo provides a platform for delivering sensemaking messages and self-efficacy messages in the coronavirus outbreak. However, considering the accuracy, relevance and intelligibility of strategic health communication, the quality of the messages is debatable in some cases.   The exploration of social media engagement relies on Liu, Lu and Wang’s virality theory on social media which discusses four aspects of engagement: authority, privacy, evidence and incentive appeal. This study shows how each of these aspects influences how people engage with messages on Weibo: the effect of different authorities on the message engagement; the usage of one-to-one communication and one-to-many communication in the engagement; and the engagement in positive appeals and negative appeals.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö. / This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents.There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.

Sverige är, och har varit, relativt skonat ifrån personskador förknippat med skogsbränder och sett ur ett internationellt perspektiv är det få skogsbränder som har tvingat människor att lämna sina hem. Med ett varmare klimat och en förtätning av tätorter kan frekvensen av händelser som kräver evakuering som riskhanteringsmetod komma att öka i olika delar av landet. Litteratur som berör ämnet ur ett svenskt perspektiv är ytterst begränsat och det finns ett behov att undersöka hur evakuering vid skogsbränder hanteras, eller inte hanteras i Sverige. Syftet med studien är således att studera Sveriges skogsbrandshantering när det kommer till evakuering. Detta inkluderar den akuta hanteringen vid skogsbränder samt det långsiktiga arbetet med förberedelser inför en evakuering. Målsättningen är att jämföra den svenska hanteringen med internationell forskning och se vilka potentiella förbättringar som skulle kunna implementeras i Sverige. Studien genomförs med kvalitativ studiedesign och data inhämtas med semistrukturerade intervjuer samt med en kompletterade litteraturöversikt. Det insamlande datamaterialet behandlas med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet av kartläggningen och analysen tyder på att kunskapen och förmågan att genomföra en evakuering vid skogsbrand är bristfällig. Resultatet indikerar att det finns behov för att vidta åtgärder, framför allt förebyggande åtgärder, för att reducera de osäkerheter som idag existerar vid en evakuering.  Det argumenteras för att det förebyggande arbetet bör utgå från en risk- och sårbarhetsanalys, där risker och sårbarheter identifieras och bedöms utifrån de lokala förutsättningarna. Risk- och sårbarhetsanalysen bör resultera en handlingsplan med åtgärdsförslag i förhållande till styrdokument, resursbehov samt bör identifiera kunskapsluckor och behov av utbildning och övning för alla inblandande i processen. / Sweden is, and has been, relatively spared from injuries associated with wildfires, as seen in global perspective, and wildfires that have required evacuation as a risk management strategy are relatively few. As a result of global warming and a densification of urban areas, the frequency of incidents that could require evacuation as a risk management method may increase in different parts of the country. Literature on the subject is limited from a Swedish perspective and there is a need to examine how evacuation in the event of wildfires is managed in Sweden. The aim of the study is to examine Sweden's wildfire management when it comes to evacuation. This includes the more urgent handling of wildfires as well as the long-term preventive work with evacuation mitigation. The aim is to compare risk management from a Swedish perspective with international research and identify potential improvements that could be implemented in Sweden. The chosen method is semi-structured interviews with a supplemented literature review. The collected data material is treated with a qualitative content analysis. The result of the analysis indicates that the knowledge and ability to carry out an evacuation in the event of a wildfire is inadequate. The results indicate that there is a need to take preventive measures to reduce the uncertainties that are currently associated with an evacuation from wildfire. Preventive measures should be based on a risk and vulnerability analysis, where risks and vulnerabilities are identified, and probability and consequence are assessed based on the local conditions. The risk and vulnerability analysis should result in a management plan with proposed measures, related to policies, resources, and identify gaps in knowledge and the need for education and training for everyone involved in the process.

As industries are increasingly adapting to new technological trends for data collection and production efficiency, they are fulfilling the description of being part of the industry 4.0 (I4.0) paradigm. This swift development has led to unforeseen consequences concerning managerial and strategic aspects of security. In addition, threats and sophisticated attacks have increased, emphasizing a greater demand for information security management in the industrial setting. For smaller industrial manufacturers, information security management is not always available due the cost of resources, placing them in a challenging position. In addition, I4.0 introduces the area of OT/IT (Operational Technology and Information Technology) convergence, which is often heavily complex, creating the need for cross-competence. Furthermore, consequences from cyber attacks in the production domain can be catastrophic as they may endanger the safety and health of personnel. Thus, smaller manufacturing industries need to utilize existing resources to enable the prerequisites of managing security issues that may come with I4.0. Structuring and effectivizing the communication of security issues is needed to ensure that suitable competence can address security issues in a timely manner. The aspects of communication and competence are not addressed by current security standards and frameworks in the industrial context, nor are they equally applicable for smaller industrial organizations.  This study aims to contribute to the research field of information security in I4.0 by investigating how security vulnerabilities should be communicated at a smaller manufacturing industry that does not have an information security management system. The framework is based on a traditional incident response information flow and was designed at a Swedish manufacturing industry through the narrative of OT or production personnel.

Bakgrund: Unga vuxna är en målgrupp som inte främst tillhör en riskgrupp för allvarliga konsekvenser av COVID-19 gällande sjuklighet och dödlighet. Den globala pandemin kan ha fler konsekvenser på hälsan, där unga vuxna kan ses som en sårbar grupp. Med grund i “Risk perception model” och “Trust determination theory”, vilka kan härleda att en effektiv riskkommunikation under en pandemi är beroende av ett högt myndighetsförtroende och att förstå befolkningens oro, vill denna studie undersöka dessa områden samt eventuella samband och skillnader mellan olika grupper. Syfte: Att undersöka eventuellt samband mellan hög upplevd oro och lågt myndighetsförtroende bland unga vuxna samt eventuella skillnad bland grupper som bakgrundsvariablerma kön, ålder, utbildning och utländsk bakgrund, samt påverkansfaktorerna olika personliga erfarenheter av COVID-19 och inställning till vaccin. Metod: För denna kvantitativa tvärsnittsstudie skapades en enkät i Easyquest och publicerades i olika Facebook-grupper under en vecka i November 2021. Enkäten bestod av 19 frågor där frågorna om upplevd oro och myndighetsförtroende mättes på likert-skala (1-5). Vissa variabler kom i analysen att dikotomiserades till grupper, eller omkodas till index i SPSS vilka testades för intern reliabilitet med Cronbach's Alpha. Vidare genomfördes sambandsanalys med myndighetsförtroende och upplevd oro med Spearmans korrelation (rs , p &lt; .05) och hypotesprövning med eventuella skillnader mellan grupper med chi-2-test (X 2 , p &lt; .05). Resultat: Av n=152 deltagare, var n=40 män och n=105 kvinnor. 48% uppger att myndighetsförtroendet har minskat och 68% menar att deras mentala hälsa har påverkats negativt under COVID-19-pandemin. Den andel som upplever högt förtroende för följande myndigheters hantering av COVID-19-pandemin är för; Hälso- och sjukvården 62%, Folkhälsomyndigheten 44%, MSB 34%, Regeringen 19%. Resultatet för upplevd oro visar att den är högst för framtida smittsamma sjukdomar följt av samhällsförändringar. De med personliga erfarenheter av närståendes sjukdom i COVID-19 upplever en högre oro för; långvariga hälsokonsekvenser, X 2 (1, N = 149) = 4.409, p = .036, och framtida smittsamma sjukdomar X 2 (1, N = 149) = 5.127, p = .024. De som är negativt/tveksamt inställda till COVID-19 vaccin upplever högre oro och lägre myndighetsförtroende för flera av de testade variabler (X 2 &lt;p &lt; .005). Statistiskt signifikanta samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög oro för; samhällsförändringar rs -.247, (p = .002), vaccinationsbiverkningar rs -.480, (p &lt; .001), och konspirationsteorier rs -.368 (p &lt; .001). Slutsats: Myndighetsförtroende och upplevd oro är föränderliga över tid och kontext och studien är endast en tvärsnittsstudie. Resultatet kanske inte helt kan generaliseras på den undersökta populationen, men studien pekar mot att unga vuxna har lägre myndighetsförtroende än den vuxna populationen generellt. Den upplevda oron är högst för områden som förändringar i samhället och framtida smittsamma sjukdomar. Personliga erfarenheter av COVID-19 kan i vissa fall påverka den upplevda oron och de som är tveksamma till vaccin har även ett lägre myndighetsförtroende och en högre upplevd oro för flera uppmätta indikatorer. Statistiskt signifikant samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög nivå av oro för; samhällsförändringar, konspirationsteorier och vaccinationsbiverkningar. / <p>Betyg i Ladok 220323.</p>

La investigación tuvo como objetivo principal analizar los elementos gráficos empleados para comunicar riesgos de salud ante la pandemia por COVID-19 en las infografías publicadas en las redes sociales del MINSA durante los años 2020 y 2021. Para identificar y describir estos elementos se realizó una ficha de análisis visual complementada con entrevistas a profesionales con experiencia en diseño de información y elaboración de infografías. Entre los principales resultados se halló que estas infografías de salud se caracterizan por utilizar un lenguaje fácil de comprender para los usuarios acompañado por elementos gráficos como tipografías sans serif, colores rojos, azules y verdes, ilustraciones vectoriales y mapas acordes al propósito comunicativo generalmente orientado a la prevención de riesgos en salud. En conclusión, esta investigación brinda un aporte práctico para las instituciones de salud y diseñadores gráficos que deseen comunicar información de salud de manera breve, efectiva y generar una mayor interacción con su público objetivo. Además, abre la posibilidad a nuevas investigaciones sobre cómo el diseño gráfico puede ser utilizado para fines sociales. / The main objective of the research was to analyze the graphic elements employed in the infographics published on MINSA's social networks to communicate health risks during the COVID-19 pandemic in the years 2020 and 2021. In order to identify and describe these elements, a visual analysis sheet was carried out, complemented with interviews to professionals with experience in information design and infographics elaboration. Among the main results, it was found that these health infographics are characterized by using a language that is easy for users to understand, accompanied by graphic elements such as sans serif typography, red, blue and green colors, vector illustrations and maps according to the communicative purpose, generally aimed to health risk prevention. In conclusion, this research provides a practical contribution for health institutions and graphic designers who wish to communicate health information in a brief, effective way, creating greater interaction with their target audience. In addition, it opens the possibility for further research on how graphic design can be used for social purposes. / Trabajo de investigación

Bakgrund: Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna i Sverige där mer än hälften av fallen skulle kunna förebyggas genom ändrade levnadsvanor. Att undersöka hur människor resonerar kring sin risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer är av betydelse för cancerprevention och utformandet av riskinformation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka allmänhetens riskuppfattning för tjock- och ändtarmscancer kopplat till levnadsvanor för att öka förståelsen om hur riskkommunikation kan utvecklas. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med strukturerade, öppna frågor. Deltagare rekryterades genom ett strategiskt urval kombinerat med snöbollsurval. Deltagarna (N=19) varierande i kön, ålder och utbildningsnivå. Data analyserades induktivt med innehållsanalys. Resultat: Kategorierna: Förkunskap och uppfattningar om tjock- och ändtarmscancer och dess riskfaktorer; Tankar om egen risk; Avvägningar och motivation till beteendeförändring; Samhällets ansvar för riskkommunikation och preventiva insatser. Deltagare upplevde generellt en låg risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Brist på kunskap, tidigare misslyckade försök och sociala aspekter identifierades som hinder för beteendeförändring. Mer kunskap efterfrågades samtidigt som majoriteten upplevde nuvarande riskkommunikationen som överflödig och förvirrande.  Slutsats: Studien indikerade att om kunskapen om tjock- och ändtarmscancer ökade skulle viljan för beteendeförändring kunna främjas eftersom kunskapsbrist upplevdes som ett av hindren. Deltagarna uttryckte även att sociala aspekter spelade roll för viljan och möjligheten till beteendeförändring. Noga övervägningar bör göras om när riskinformation ska kommuniceras. Vidare studier bör fokusera på vilka andra faktorer som kan påverka individers vilja och motivation till beteendeförändring och hur riskinformation kan spridas för att nå så många som möjligt. / Background: Colorectal cancer is one of the most prevalent cancer diagnoses in Sweden. More than 50% of the cases could potentially be prevented through lifestyle changes. To improve the preventive work and develop risk information, it is of interest to understand how people perceive their risk.  Objective: The objective was to investigate people's risk perception for colorectal cancer linked to lifestyle factors to increase the understanding of how risk communication can be developed. Method: A qualitative interview study was performed. Through a strategic selection combined with snowball sampling, participants (N=19) were recruited varying in age, gender, and education level. The data were analyzed inductively with content analysis. Results: The categories: Prior knowledge and perception of colorectal cancer and its risk factors; Thoughts about personal risk; Consideration and motivation for behavior change; Society's responsibility for risk communication and preventive measures. Participants generally perceived low risk for colorectal cancer. Lack of knowledge, previous failed attempts, and social aspects were identified as barriers to behavior change. More knowledge was requested even though the majority experienced the current risk communication as redundant and confusing. Conclusion: The study indicates that if knowledge about colorectal cancer increased, the desire for behavioral change could increase too. Social aspects play a role in the willingness and possibility of behavioral change. Careful considerations should be made about when to communicate risk information. Future studies should focus on which other factors can influence individuals' willingness and motivation for behavior change and how risk information can reach broader.

Ämnesområdet säkerhet har kommit att få mer utrymme inom verksamhetsområden som ett resultat av det omvärldsläge som förefaller idag, där kriser och olyckor tycks bli en del av det vardagliga sammanhanget snarare än extraordinära händelser som inträffar då och då. Samhället är en dynamisk plats som ständigt utvecklas, vilket innebär att såväl förebyggande arbete som åtgärder inte kommer att vara detsamma för alltid. Begränsad forskning på hur systematiskt säkerhetsarbete bedrivs och förstås utifrån teoretiska utgångspunkter utgör ett incitament att undersöka detta vidare. Universitetet kan likställas med mindre samhällen, sett till exponering och omfång och kräver således ett gediget systematiskt säkerhetsarbete för att säkerställa en trygg och säker tillvaro där risker såväl bedöms som värderas och åtgärdas. Studien syftar till att undersöka hur systematiskt säkerhetsarbete bedrivs och ter sig vid universitet i Sverige och genom detta skapa en uppfattning om såväl framgångsfaktorer som hinder. För att ge svar på studiens syfte har styrdokument samlats in från tre mellanstora universitet i Sverige, för att skapa en kunskapsöversikt och förståelse för hur säkerhetsarbetet bedrivs. I tillägg till detta har yrkesverksamma inom säkerhetsområdet vid samma tre universitet intervjuats. Studiens resultat visar på såväl hinder som framgångsfaktorer vid ett framgångsrikt säkerhetsarbete. Komplexitet föreligger i att nå ut till den stora skalan, och studenter tycks vara den målgrupp som är svårast att nå. Ett intressant fynd i kontrast till detta är att riskmedvetenheten förefaller sig vara lika hög hos studenter som anställda, om än högre. Vidare visar studien att lagar och förordningar sätter ramen för hur det systematiska säkerhetsarbetet bedrivs vid universitet, utöver de universitetens egna ambitioner, och bidrar till en ökad riskmedvetenhet. / Safety has come to gain more attention in operational areas as a result of the current state of the world, whereas crises and accidents seem to have become part of the everyday context rather than extraordinary events that occur every now and then. Society is a dynamic place that is constantly evolving, which means that both prevention work and measures will have to evolve along with society. Limited research on how systematic safety work is conducted and understood based on theoretical starting points constitutes an incentive to investigate this subject area further. The university can be compared to smaller communities, due to risk exposure and scope, that requires systematic safety work to ensure a safe and secure environment where risks are assessed as well as valued with relevant measures being taken. The study aims to investigate how systematic safety work is conducted at universities in Sweden, and by doing so create an understanding of successful factors as well as obstacles and challenges of conducting a successful safety work. To provide answers to the purpose of the study, documents from three middle sized universities in Sweden have been collected to gain knowledge of how the systematic safety work is being conducted. In addition to this, professionals in the security field at the same three universities have been interviewed. The results of the study show both obstacles and success factors in conducting a successful safety work. Complexity appears in reaching out to the large scale, and students seem to be the most difficult target group to reach. An interesting finding in contrast to this is that risk awareness appears to be just as high among students as employees, if not higher. Furthermore, the study shows that laws and regulations set the framework for how the systematic safety work is conducted at universities, in addition to the universities' own ambitions, and contribute to an increased risk awareness.

I december 2019 rapporterades ett utbrott av lunginflammation i Wuhan, Kina. 7 januari 2020 identifierades det då nya coronaviruset, virusets spreds och 11 mars 2020 klassades covid-19 som en pandemi av världshälsoorganisationen (WHO). Covid-19-pandemin har föranlett stor negativ inverkan på folkhälsan, samhället liksom ekonomin världen över. Sedan upptäckten av viruset har flera osäkerheter följt vilket kommit att känneteckna covid-19-pandemin. Osäkerheter har resulterat i flertalet hanteringsåtgärder, men sedan vaccinets introduktion är det den primära hanteringsstrategin. 29 januari 2021 godkände EU vaccinet från Oxford-Astra Zeneca och fram till 9 april 2021 administrerades ca 17 miljoner doser av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet. 7 april 2021 meddelade dock europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att det finns en koppling mellan vaccinet och risken för trombos i kombination med trombocytopeni (TTS)/vaccininducerad immuntrombotisk trombocytopeni (VITT) (båda avser risk för blodpropp). Symptom som kan uppkomma är bl.a. andnöd, bröstsmärtor och huvudvärk. Det kan även leda till död. Detta är en mycket sällsynt biverkning och EMA förklarar att de övergripande fördelarna med vaccinet överväger riskerna för biverkningar. Studien syftar till att undersöka hur risken med Oxford-Astra Zeneca-vaccinet har hanterats av olika Europeiska länder liksom hur motivet till beslutet formulerats och kommunicerats. Tidigare studier visar att riskkommunikationen påverkar individers vilja att ta vaccin, men ingen studie omfattar kopplingen mellan länders beslut och efterföljande riskkommunikation. Följande frågor besvaras i studien: (1) Vilket beslut har länderna tagit gällande administrationen av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet? (2) Hur motiverar olika länder sitt beslut? Vilka beslutsunderlag har betonats? (3) Kan mönster eller tendenser urskiljas vad gäller beslutet och efterföljande riskkommunikation? I så fall vilka mönster eller tendenser kan urskiljas? För att besvara frågorna har en kartläggning av ländernas beslut gjorts som ett första steg. I det andra steget har riskmeddelanden från regeringar till medborgare analyserats med hjälp av 14 frågor som konstruerats utifrån teorin kring riskkommunikation. Detta bygger på riskkommunikationsprocessen liksom mål och strategier inom riskkommunikation. Målet med kommunikationen kan vara allt från att informera till att försöka skapa beteendeförändring. Riskkommunikationsprocessen innebär inflytande från olika aktörer där makt, vetenskap samt politik blir aktuellt. Betydelsen av transparens i riskkommunikation samt öppenhet kring osäkerhet påpekas i flera tidigare studier och utgör en del av diskussionen. Resultatet visar att länder har tagit olika beslut. Fyra beslutskategorier har identifierats: (1) Länder som accepterar risken för biverkning och ger AZ till samtliga medborgare. (2) Länder som delvis accepterar risken för biverkning och infört en åldersgräns för att begränsa risken. (3) Länder som överfört beslutet och ansvar kring risken till medborgarna genom att behålla vaccinet i landet och administrerar AZ-vaccinet till frivilliga. (4) Länder som inte accepterar risken för biverkning och därmed slutar att administrera AZ. Mönster har identifierats t.ex. att länder som ställer sig positiva till Oxford-Astra Zeneca-vaccinet också kommunicerar positiv information kring vaccinet till medborgarna. I länder där medborgare själva får besluta om vaccinet kan ytterligare belastning på sjukvården ges då flera av dessa länder beslutat att hälso- och sjukvård ska hjälpa individen i dennes beslut kring vaccinet. Detta förekommer inte i någon annan beslutskategori. Osäkerhet har fått varierande tyngd i ländernas beslut och kommunikationen kring osäkerhet varierar. Även om det finns osäkerheter kommuniceras dessa inte alltid. Beslutet får konsekvenser och är därmed mer än bara ett beslut om risk. / In December 2019, an outbreak of pneumonia was reported in Wuhan, China. The new coronavirus was identified on January 7, 2020. The virus spread and on March 11, 2020, covid-19 was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). The Covid-19 pandemic has caused a major negative impact on public health, society as well as the economy worldwide. Since the discovery of the virus, several uncertainties have followed. These uncertainties characterize the covid-19 pandemic. Different management measures have been implemented. Since the vaccine got introduced, vaccination has been the primary management strategy. On January 29, 2021, the EU approved the Oxford-Astra Zeneca vaccine and until April 9, 2021, approximately 17 million doses of the Oxford-Astra Zeneca vaccine have been administered. However, on April 7, 2021, the European Medicines Agency (EMA) announced a link between this vaccine and the risk of thrombosis in combination with thrombocytopenia (TTS)/vaccine-induced immune thrombotic thrombocytopenia (VITT) (both refer to the risk of blood clots).. Blood clots can lead to breathing difficulties, chest pain, headache, and death. Blood clots are very rare and the EMA explains that the overall benefits of the vaccine outweigh the risks. The study aims to investigate how the risk connected to the Oxford-Astra Zeneca vaccine has been handled by various European countries as well as how they motive and communicate their decisions. Previous studies show that risk communication influence on individuals' willingness to take vaccines, but no study covers the link between countries' decisions and risk communication. The following questions are answered in the study: (1) What decision has each country made regarding the administration of the Oxford-Astra Zeneca vaccine? (2) How do these countries justify their decision? On which bases have the countries made their respective decisions? (3) Can patterns or tendencies be discerned regarding the decision and subsequent risk communication? If so, what patterns or tendencies can be discerned? In order to answer these questions, the countries' decisions have been mapped, as a first step. The second step has been to analyze risk messages from governments to citizens using 14 questions based on risk communication theory. These questions are based on the risk communication process as well as objectives and strategies within risk communication. The goal of the communication varies from informing the receiver to create behavioral change. Risk processes involve debates between various actors where power, science and politics become relevant. The importance of transparency in risk communication and openness around uncertainty is pointed out in several previous studies. The result shows that countries have taken different decisions. Four categories of decisions have been identified: (1) Countries that accept the risk of side effects and provide AZ to all citizens. (2) Countries that partially accept the risk of side effects and introduced an age limit to limit the risk. (3) Countries that transferred the decision and responsibility to the citizens by keeping the vaccine in the country and administering the AZ vaccine to volunteers. (4) Countries that do not accept the risk of side effects and thus stop administering AZ. Patterns have been identified, for example countries whit a positive attitude to the Oxford-Astra Zeneca vaccine communicate positive information about the vaccine to citizens. In several countries, where the citizens decide vaccine, the countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This can result in an additional burden on the healthcare system. Several of these countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This does not occur in any other decision category. Uncertainty has been given varying weight in the countries' decisions and communication around uncertainty varies. Even if there are uncertainties, these are not always communicated. The decision has consequences and it is just more than a decision about risk.