I en allt mer globaliserad värld där bolag tvingas expandera sina verksamheter utomlands för att behålla konkurrenskraft och marknadspositionering, har valutarisk fått en allt större inverkan på svenska företags resultat. Valutarisk uppstår vanligtvis genom antingen transaktioner i främmande valuta eller när utländska dotterbolag konsolideras med moderbolaget. För att hantera risken kan företag med hjälp av interna- och/eller externa valutasäkringsmetoder reducera sin valutariskexpoenering. Denna studie ämnar till att fastslå och förklara hur olika variabler påverkar svenska börsnoterade bolags frekvens och metod för valutasäkring. Från välkända teorier inom nationalekonomi och organisationsteori samt tidigare forskning kan det konstateras att det råder delade meningar gällande vilka bakomliggande variabler som påverkar företags val av valutasäkring. För att fokusera denna uppsats har geografiskt läge, företagsstorlek och volatilitet av växelkurs valts ut som variabler att undersöka. Dessa variabler anses vara extra aktuella att studera idag då kronan anses vara svag och volatil relativt jämförelsevalutor. Med ett urval bestående av i stort sett alla Large Cap och Small Cap företag, rensat från investmentbolag och banker, har en enkätundersökning genomförts. Dessutom har årsredovisningar för totalt 60 bolag analyserats för tre olika räkenskapsår samt har intervjuer med experter inom ämnet utförts för djupare analys och förståelse.  Resultatet från studien indikerar att företagsstorlek har en betydande inverkan på företags val av valutasäkring. Det går också att konstatera att det geografiska läget påverkar hur företag förhåller sig till valutariskhantering. Dessutom har ett signifikant samband mellan variablerna företagsålder och valutasäkring upptäckts. Emellertid kan inget statistiskt signifikant samband fastslås mellan variablerna valutariskhantering och volatilitet av växelkurs men ämnet föreslås för vidare forskning och då förslagsvis med en större kontrollgrupp för ökad precision. Det har också gjorts försök till att testa relationen mellan förekomsten av valutasäkring och aktiekursutveckling, volatilitet i aktiepris och lönsamhetsmåttet avkastning på egna tillgångar (RoA). Det har visat sig finnas skillnader i medelvärde mellan de företag som valutasäkrar och de som inte gör det. Kontrollgrupperna har dock varit för begränsade i antal för att tillstå detta som bevis med 95 % konfidensintervall. / In an increasingly globalized world where companies are forced to expand their operations abroad in order to maintain competitiveness and market positioning, foreign exchange risk has increased in its importance on the result of Swedish companies. Foreign exchange risk usually occurs either through transactions in foreign currency or when overseas subsidiaries are consolidated with the parent company. In order to manage this risk, companies can use internal- and/or external hedging techniques in order to reduce this exposure. This study seeks to determine and explain the impact of different variables to the extent and method of currency hedging which are used by publicly traded Swedish companies. From well-known theories in economics and organizational theory as well as previous studies, it can be concluded that there are different views regarding which factors determines firm’s choice of hedging technique. In order to narrow this essay, the factors geographical location, company size and volatility of exchange rate has been chosen as underlying variables to investigate. The variables are considered particularly relevant to study and evaluate on the Swedish market today as the Swedish krona is considered to be weak, given a 25-year average, relative to other currencies such as the euro and the US dollar. With a sample consisting of all Large Cap and Small Cap companies, reduced by financial companies, a survey has been conducted. In addition, annual reports for three different years, 60 companies in total have been analysed and for a deeper analysis and understanding and interviews with experts in the subject have been executed. The results of the study indicate that company size has a significant impact on firms’ choice of hedging technique. It can also be concluded that the geographical location affects how companies relate to currency risk management. Additionally, a significant correlation between the age of companies’ and currency hedging has been discovered. There have also been tests investigating the relation between the presence of currency hedging with volatility of exchange rate without being able to prove a statistically significant relation, but the subject is suggested for further research with a more extensive control group for higher precision. Attempts has also been made to see if a significant relationship between currency hedging and stock performance, stock volatility and return on assets as a measure of profitability. There are differences in the mean between the firms that uses currency hedging and the firms that don´t use currency hedging but the control groups has been too limited to proof this relationship at 5% significance level.

Inom bank och försäkringsbranschen finns behov av framtidsprognoser och riskmått kopplade till finansiella instrument. För att skapa prisfördelningar, som kan användas som grund till olika riskmått, används ibland nästlad simulering. För att göra detta simuleras först en stor mängd yttre scenarion för någon tillgång, som används i ett finanisellt instrument. Vilket görs genom att priser simuleras över en tidsperiod. Detta utgör tidshorisonten varvid prisfördelningen befinner sig. Utifrån varje yttre scenario simuleras sedan ett antal inre. Som i sin tur används för att prissätta finansiella instrumentet i det yttre scenariot. En metod som används för att prisätta de yttre scenariona är Monte Carlo-metoden, vilket kräver ett stort antal inre scenarion för att prissättningen ska bli korrekt. Detta gör metoden krävande i tidsåtgång och datorkraft. Least Squares Monte Carlo-metoden är en alternativ metod som använder sig av regression och minstakvadratmetoden för att utföra prissättningen med ett mindre antal inre scenarion. En regressionsfunktion anpassas efter yttre scenarionas värden och används sedan för att omvärdera dessa, vilket minskar felen som ett mindre antal slumptal annars skulle ge. Regressionsfunktionen kan även användas för att prissätta värden utanför de som den anpassas efter, vilket gör att den kan återanvändas vid liknande beräkningar. I detta arbete undersöks hur väl Least Squares Monte Carlo-metoden beskriver prisfördelningen för korgoptioner, som är optioner med flera underliggande tillgångar. Tester utförs med olika värden för parametrarna och vikt läggs vid vilken effekt yttre scenarionas längd har, samt hur väl priserna beskrivs i prisfördelningens svansar. Resultatet är delvis svåranalyserat på grund av många extrema värden, men visade på svårigheter med prissättningen vid längre yttre scenarion. Vilket kan bero på att regressionsfunktionen som användes hade svårt att anpassa sig efter och beskriva mer spridda prisfördelningar. Metoden fungerade också sämre i den nedre delen av prisfördelningen, något som den dock delar med Standard Monte Carlo. Mer forskning behövs för att undersöka vilken effekt andra uppsättningar regressionsfunktioner skulle ha på metoden. / In the banking and insurance industry, there exists a need for forecasting and measures of risk connecting to financial instruments. To create price distributions, used to create measures of risk, nested simulations are sometimes used. This is done by simulating a large amount of outer scenarios, for some asset in a financial instrument. Which is done by simulating prices over a certain time period. This now outlines the time horizon of the price distribution. From each outer scenario, some inner scenarios are simulated. Which in turn are used to price the financial instrument in the outer scenario. A common method for pricing the outer scenarios is the Monte Carlo method, which uses a large amount of random numbers for the pricing to be accurate. This makes the method time consuming, as well as requiring large amounts of computing power. The Least Squares Monte Carlo method is an alternative method, using regression and the least squares method to perform the pricing using a smaller amount of inner scenarios. A regression function is fitted to the values of the outer scenarios and then used to revalue these, reducing the error which a smaller number of random numbers otherwise would give. The regression function can also be used to price outside of the values used for the fitting, making it reusable in similar computations. This paper examines how well the Least Squares Monte Carlo-method describes the price distribution of basket options, which are options containing several underlying assets. Tests are made for different values for the parameters used and an emphasis is laid on the effect of the time length of the outer scenarios, also, how accurate the tails of the distribution are. The results are somewhat hard to analyze,due to some extreme values, but showed difficulties for the method, when pricing longer outer scenarios. This can be due to the regression function having problems fitting to - and valuing - broader price distributions. The method also performed worse in the lower parts of the distribution, something it shares with the standard Monte Carlo method. More research is needed to ascertain the effects of other regression functions.

IT i dagens samhälle agerar inte bara som en hjälpande funktion utan även som endrivande faktor där företag kan tillskansa sig fördelar gentemot konkurrenter. Dettabidrar till det stora antal IT-projekt som årligen startas för att utveckla de redanbefintliga systemen eller för att nyutveckla framtida system. Dock är antalet falleradeIT-projekt i modern tid väldigt hög och det påverkar likväl företag som intressenter.Det bakomliggande skälet till att detta inträffar varierar ganska ofta och det finnsegentligen inte någon riktig konsensus till vilka huvudskäl bakom ett IT-projektsfallerande är. Vi har därför haft för avsikt att studera användningen, eller snarare denbristande användningen, av riskhantering inom IT-projekt. Således har studienförsöka ta reda på skälen till att riskhantering förbises inom IT-projekt. Vi harfokuserat denna studie både på hur andra forskare ser på riskhantering, men ocksåkring hur det är använt inom de organisationer vi har valt till vår empiriska studie. Vihar framförallt inriktat oss på att förstå orsaker till att riskhantering, även om det ärerkänt som en avgörande faktor inom projektstyrningen, inte får den uppmärksamhetsom det borde. Studien har således ämnat att via en kategorisering och analys avidentifierade orsaker till att riskhantering förbises hitta vilka som kan anses vara deavgörande och centrala. För att kunna skapa oss en förståelse har vi i vår studie utgåttifrån teori samt empiri för att på så sätt utröna olika orsaker till att riskhanteringförbises. Vi har även tagit reda på hur riskhantering används i praktiken men ävenvarför den ska användas inom ett IT-projekt. I den empiriska studien undersökte vivad projektledare inom olika företag tänkte kring riskhantering, hur de karaktäriserardet och om de kunde komma på några upptänkliga orsaker till att riskhanteringförbises. Vi fick de data genom att intervjua fyra olika företag och fyra olika personersom alla hade arbetstitlar som hade någonting att göra med riskhantering i sinaarbetsinstruktioner. Den teoretiska studien genomfördes genom att vi analyseradeolika studier som riktar sig mot IT-projekt och användandet av riskhantering och hurdet används. I den teoretiska studien har vi tittat på nyttjandet av riskhantering som ettverktyg, den implicita påverkan av användandet och om det fanns något specifikorsak nämnt i redan bedriven forskning och därigenom försöka hitta vad dehuvudsakliga orsakerna som kan påverka arbetet inom riskhantering. Vi har utöverdetta även använt teorin och den empiriska bevisningen till att hitta orsaker till attriskhantering förbises. Vad vi funnit när vi använt den komparativa analysen på teorinoch empirin är fyra större orsaker till att riskhantering förbises och dessa har vi tittatnärmare på. Utifrån det skapande vi en lista som fungerar som en överblick för deolika orsakerna. Med denna lista som en språngbräda så skapas möjligheten att gådjupare i hur dessa förekomster av orsaker påverkar arbetet av riskhantering ochförsöka besvara varför dessa förekomster gör så att riskhanteringsarbetet inte görs tillfullo. / Program: Dataekonomutbildningen

Today, it is common to work with or within projects in most industries. One such business area is the IT and software industry. In this industry you work almost exclusively with projects. However, the industry is very risk-affected and a high number of projects are not completed. This is due to several different risk factors, such as inadequate communication, incompetence or lack of motivation. This study has researched the risks that project managers in the IT and software industry are experiencing and how the project managers proceed to manage these risks. The study was conducted through a qualitative interview study with a total of 8 project managers in this industry. The risks that they experience are prevalent risks related to the structure of the communication in the project, incompetence of the project managers, unmotivated project members and unclear objectives in the project. The handling of the communication risks meant that the project manager often worked out a strategy for communication with involved parties. The respondents did not reveal any specific method for managing risks associated with incompetence. Unmotivated project members were often handled by adaptation to the unmotivated party or through discussions with the specific person. Risks associated with unclear objectives were often handled by adaptation to the affected party or through overtime and more frequent communication within the project and with the customer. / Idag är det vanligt att arbeta med projekt inom de flesta branscher.  Ett sådant verksamhetsområde är IT- och mjukvarubranschen. I denna bransch är projektarbeten centrala i arbetet. Dock är den branschen väldigt riskdrabbad och en hög grad av projekten slutförs ej. Detta beror på flera olika riskfaktorer, exempelvis bristfällig kommunikation, okunskap eller motivation. Denna studie har studerat vilka risker som projektledare inom IT- och mjukvarubranschen upplever är förekommande och hur projektledarna går tillväga i syfte att hantera dessa risker. Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med totalt 8 projektledare som är verksamma inom denna bransch. De risker som de upplever är förekommande är framförallt risker relaterade till formgivningen av kommunikationen i projektet, okunskap hos projektledare, omotiverade projektmedlemmar och otydliga målsättningar i projektet. Hanteringen av kommunikationsriskerna innebar att projektledaren ofta arbetade fram en strategi för kommunikation tillsammans med berörda parter. Någon specifik metod för hantering av risker som är kopplade till okunskap framgick inte av respondenterna. Omotiverade projektmedlemmar hanterades ofta genom anpassning till den omotiverade parten eller genom samtal med berörd part. Risker som var kopplade till otydliga målsättningar hanterades ofta genom anpassning till berörd part eller genom fler arbetade timmar och mer frekvent kommunikation inom projektet eller med kunden.

<p>Problem: På grund av alla företagsskandaler som upptäckts de senaste åren har många länder infört koder eller regler om hur bolag skall hantera bolagsstyrning. År 2002 införde USA Sarbanes Oxley Act (SOX) som är ett omdiskuterat regelverk. I Sverige kom år 2005 svensk kod för bolagsstyrning som är en rekommendation som bygger på principen “följa eller förklara”. I och med dessa koder har fokusering på internkontroll blivit allt viktigare. En rapport om internkontroll är något alla bolag som måste följa bolagskoden skall ha i sin finasiella rapport. En annan funktion som blivit allt viktigare i bolagen är internrevision. Denna funktion är dock ej obligatorisk enligt bolagskoden. Vi vill genom införandet av dessa koder och regelverk studera och jämföra hur bolag i Sverige hanterar sin bolagsstyrning, internkontroll, internrevision och riskhantering.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur banker och andra typer av företag tillämpar svensk kod för bolagsstyrning samt SOX. Dessutom kommer en jämförelse om hur banker och andra typer av företag hanterar internkontroll, internrevision samt riskhantering.</p><p>Metod: Studien börjades med att samla in information och skapa en referensram genom bland annat böcker, artiklar och internetkällor. En jämförelse mellan valda bolag gjordes genom att studera respektive årsredovisningar.</p><p>Resultat: Efter att ha studerat och jämfört de valda bolagen har det visat sig att få av dem gör avvikelser. Det är endast två av de studerade bolagen som gör detta. Nästan alla studerade bolag skriver i sin årsredovisning att de utgår från COSO- modellen när det gäller deras internkontroll rapport i den finasiella rapporten. De två bolag som inte nämner detta har efter jämförelsen konstaterats att de följer COSO- modellen helt eller delar av den. De flesta studerade bolagen har en intern-revisionfunktion. Det är endast ett bolag som inte har detta. Undersökningen har visat att internrevision blir allt vanligare i bolag. Riskhantering i bolagen blir allt viktigare. Banker använder sig av Basel II, vilket är ett resultat av att en ny lag infördes 1 februari år 2007. Medan företag använder sig av antingen ramverk eller har delat in risker i olika grupper.</p>

<p>Skattemyndigheter världen över arbetar med att hantera den skatteinbetalning som behövs för att finansiera och driva samhället. Fullständig skatt betalas inte in och de uteblivna skatteintäkterna utgör det så kallade skattefelet, vilket definieras som skillnaden mellan den teoretiskt korrekta skatten som borde betalats in och den faktiskt fastställda skatten. Alla skattemyndigheter arbetar med olika medel och i olika omfattning för att minska skattefelet. De utför delvis kontroller och granskningar samt informerar och uppmuntrar skattebetalarna till att göra rätt. Kontroller kan utföras dels genom olika typer av stickprov, eller genom att identifiera riskområden och primärt inrikta resurserna till dessa områden.</p><p>Globaliseringen har medfört att företag ofta både opererar och handlar i ett flertal länder. Detta bidrar till en allt mer komplicerad skattemiljö vilken har gett upphov till ett behov av en förändring. Främst påverkas de stora företagen som också står för en betydande del av skatteintäkterna. Skattemyndigheter i vissa länder har med olika metoder börjat arbeta för en ökad relation tillsammans med de stora företagen. Genom att erhålla utökad information om företagen blir det lättare att identifiera risker för fel och kontrollera dessa. Företagen tjänar på att behovet för kostsamma revisioner minskar och att de erhåller en ökad säkerhet i sin skatteposition, då avklarade ärenden inte kommer att granskas i framtiden.</p><p>Skatteverket i Sverige driver idag ett riksprojekt mot skatteplaneringsaktiva som bland annat syftar till att skapa en ökad effektivitet genom en förbättrad riskhantering. Det nya arbetssättet kan, enligt indikationer, komma att ha liknelser med en del utländska arbetssätt. I och med detta fann vi det aktuellt att utföra en komparativ fallstudie av ett urval av länder för att se hur de arbetar med riskhantering och hur det visat sig fungera.</p><p>Vår undersökning visar att dessa typer av arbetssätt överlag har fått positiv respons av både företag och skattemyndigheter i samtliga av de undersökta länderna. Det har bland annat bidragit till en ökad effektivitet i granskningsprocesser, en förbättrad relation mellan parterna samt en ökad säkerhet hos företagen gällande deras skatteposition. Dock finner vi att det har visat sig svårt att frambringa ett ändrat beteende hos företagen gällande deras skatteplanering.</p>

<p>Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna. Huruvi-da dessa svängningar kommer till uttryck i balans- eller resultaträkningen beror på om företaget väljer att tillämpa vad som i standarden kallas säkringsredovisning (hedge accounting).</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som påvisar viktiga faktorer vilka påverkar ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning under IAS 39.</p><p>Metod: Studien har utförts genom att med hjälp av litteraturstudier och enkla räkneexempel generera förutsägelser om vilka faktorer som kan vara viktiga vid valet att tillämpa säkringsredovisning. Genom kvalitativa intervjuer har dessa förutsägelser sedan testats på två fallföretag med omfattande treasuryverksamhet.</p><p>Resultat: Enligt studiens fallföretag och den teoretiska diskussion som förts så påverkar ett antal faktorer ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning. Staten påverkar redovisningen genom sin lagstiftande funktion, investerare påverkar redovisningen genom sitt intresse i företaget och deras behov av informa-tionom verksamheten. Redovisning enligt IAS 39 kommer att ge upphov till fluk-tuationer i de finansiella rapporterna och därför blir kommunikationen till investe-rare även den av betydelse. Dessutom har påvisats att företagets verksamhet och där tillhörande risker är av betydelse för valet.</p>

<p>Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk. Treasuryavdelningens huvudsakliga uppgift är att kontrollera och hantera risker, d v s riskhantering. Ett vanligt mått för att mäta och kontrollera finansiell risk är Value-at-Risk som mäter den största möjliga förlusten under vissa givna förutsättningar.</p><p>En treasuryavdelning kan bland annat utvärderas som kostnadsenhet eller som resultatenhet. Om en treasuryavdelning utvärderas som kostnadsenhet ökar fokus på riskhanteringen. Samtidigt går de möjligheter till att göra vinst, genom spekulation, förlorade. Utvärderas de däremot som resultatenheter skapas dessa möjligheter. I denna studie har det konstaterats att en treasuryavdelning ska utvärderas som en resultatenhet för att skapa vinst för företaget. Detta bör ske genom att sätta tydliga resultatmål för verksamheten. Samtidigt ökar behovet av en effektiv kontroll där det är viktigt att de tre ovannämnda faktorerna samspelar. Vidare är det viktigt att de anställda på avdelningarna är medvetna om vad som ska presteras och att riskhanteringen används på ett effektivt sätt. Användningen av riskmått blir också avgörande och att de riskmått som används är lämpliga för den typ av aktivitet som utförs. I denna studie har det fastslagits att Value-at-Risk är ett effektivt mått för att mäta risk på en treasuryavdelning. Dock skulle användningen av måttet kunna förbättras.</p>

<p>Bakgrund: Alla företag utsätts för risk och en bransch med mycket stor riskexponering är flygbolagsbranschen. Hur risken än hanteras innebär den alltid en kostnad och för att aktieägarvärdet ska bli så högt som möjligt gäller det att minimera denna kostnad. Vilka huvudsakliga risker försäkrar sig passagerarflygbolagen mot? Vilka är motiven till att de försäkrar sig? Är hanteringen av försäkringsbara risker i överensstämmelse med ett aktieägarperspektiv?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån finansiell teori analysera passagerarflygbolagens användning av försäkring som riskhanteringsmetod. Analysen sker utifrån ett aktieägarperspektiv.</p><p>Genomförande: Studien bygger på intervjuer genomförda med försäkringsansvarige på fem olika flygbolag. Dessutom har kompletterande intervjuer genomförts i informationssyfte.</p><p>Resultat: Vi har funnit att flygbolagen i huvudsak försäkrar sig mot risker som medför stora förlustkostnader. En viktig anledning till att de försäkrar sig är krav från externa parter. Även risken för insolvens har betydelse vid flygbolagens försäkringsbeslut. Studiens resultat visar att flygbolagens hantering av försäkringsbara risker i hög grad överensstämmer med ett aktieägarperspektiv.</p> / <p>Background: All companies are exposed to risk and one example of an industry with a high level of risk exposure is the commercial airline industry. Regardless of how the risk is handled it always involves a cost. To maximize the shareholder value it is necessary to minimize this cost. What are the main risks that the airlines reduce using insurance? What are the main reasons as to why they use insurance? Are the insureable risks managed in a way that corresponds to a shareholder perspective?</p><p>Purpose: The purpose of this study is to analyze the use of insurance as a risk management method in the commercial airline industry, using financial theory.</p><p>Research method: We have performed interviews with risk management responsible executives at five different airlines and we have also gathered data by doing two additional interviews.</p><p>Result: The study shows that airlines primarily insure risks that may lead to great economic losses. Also insurance is required by airline regulating authorities and other external parties. The risk for insolvency is yet another reason to purchase insurance. We have also shown, in this study that the management of insurable risks to a high degree corresponds to shareholder perspectives.</p>

<p>Background: As a result of the financial markets ever ongoing product innovation a new derivative was introduced in the USA in 1997. A derivative that derived it's value, not from the price of an underlying asset, but instead from a climate factor. It's been known for a long time that revenue in certain industries are affected by weather conditions. The suppliers of weather derivatives claim that these weather sensitive businesses can user weather derivatives in order to lessen weather risk. </p><p>Purpose: To do a critical evaluation of how weather derivatives can be used by companies as a risk management tool. </p><p>Results & Realization: The usefulness of weather derivatives have been evaluated by studies of the effect on the revenue of constructed example businesses in different situations andby using different types of weather derivatives. A collection of problems related to weather derivatives have been collected from the existing theoretical framework on weather derivatives. This thesis offers an in dept description of how different types of weather derivatives function and how they can be used by business in order to reduce weather risk. We conclude that weather derivatives do perform a function as a risk management tool. Although it's important that the end is aware of the problems concerning weather derivatives in order to be able to manage weather risk in a proper fashion.</p>