Goods that children come in contact with on a daily basis for example toys, electronics, textiles, household items, have attracted an increased attention in recent years because of a common occurrence of residues of potentially hazardous chemical substances. Some municipalities in Stockholm have developed plans for managing chemical risks and work systematically to phase out products containing hazardous substances. This thesis aims to contribute to an improved knowledge base for any future work with non-toxic nursery schools in Haninge. The study's focus is on the challenges encountered by conditions and problems of preschool personnel to manage chemical risks in early childhood environments. Primary data was collected through a qualitative approach based on semi-structured interviews with both the preschool staff and practitioners working in the central organization of the municipality. Identified key scientific studies and theories related to the concepts of risk management, risk perception and risk communication were used to put the results of the study in a larger context. A thematic analysis was then performed using developed indicators of effective risk management related to, for example, risk perception, accountability and internal and external risk communication. The results from this study show that most of the indicators of effective risk management are not met in the current situation. For example, the communication failure and pre-school staff's discretion is limited by budget, procurement contracts and imperfect knowledge while there is no routine monitoring work to follow up requirements associated with procurement. Haninge municipality can improve the pre-school staff conditions including setting higher standards in procurement, focus on communication and information, be clearer in its guidelines on hazardous chemicals in children's everyday lives and develop follow-up work around the requirements.

Kovenanter ett amerikanskt fenomen som successivt har spridit sig över världen. I Sverige börjades olika typ av kovenanter användas under 1960-talet som kreditvillkor vid företagsfinansiering. Men även om kovenanter blivit ett vanligt verktyg inom den svenska kreditverksamheten sedan 1960-talet, finns det fortfarande bristande kunskaper om dess praktiska användande.  Denna studies syfte är att utforska hur bankers användning av kovenanter i låneavtal påverkas av företagsspecifika, relationsspecifika, lånespecifika och andra faktorer. Studien är inriktad till att studera svenska bankernas användning av kovenanter vid företagskreditgivning och kommer därför inte att behandla privat och offentlig sektor.   Studiens ansats är abduktiv, som möjliggör en växling mellan teori och empiri. För att öka förståelsen kring kovenanters användning har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet är begränsat till sex stycken av Sveriges största banker. Insamlad empiri har därefter tolkats utifrån agency theory of covenants, som härstammar från agent och principal teori. Därefter avslutas studien med en presentation av slutsatser, samhällsmässigt kunskapsbidrag, etiska bidrag, egna reflektioner och begränsningar samt förslag på vidare forskning.   Studiens resultat påvisar att kovenanter har en viktig funktion som kontroll och riskhanterings mekanism i låneavtal, men det ersätter inte behovet av realsäkerheter. Dessutom tyder resultatet på att användningen av kovenanter främst påverkas av låntagarens storlek, förmåga att lämna säkerheter, lånelöptid och storlek, samt lånets användningsändamål. / Covenants are an Americans phenomenon that has been successfully spread around the world. Different types of covenants are regularly used in Sweden and has been used in corporate loan contracts since 1960. Despite that covenants has been a commonly used tool in the Swedish loan contracts since the 1960s there is still a lack of knowledge about covenants practical use. The purpose of this study is to research the use of covenants in loan agreements from banks point of view, and explain how different factors such as borrower characteristic, loans characteristic, bank-borrower relationships and other factors can affect banks’ practice of using of covenants. The research question in this study is how different factors such as borrower characteristic, loans characteristic, bank-borrower relationships and other factors can affect Swedish banks’ practice in using of covenants. The study is aimed to research the Swedish banks' use of covenants in corporate debt, therefore the private and public sectors financiering are not considered. The survey has an abductive approach that provides ability to move back and forth from theory to empirical data. In order to explore the phenomena of covenants closely the semi-structured interviews are used for collecting data. Participants from the six largest banks in Sweden were selected to participate in the research. Collected data has been interpreted based on agency theory of covenants, which originates from the agent-principal theory. Finally the conclusion of the study is presented as well as socially knowledge contribution and suggestions for the further research. The results collected from the survey shows that the covenants have an important function as control and risk management mechanism in the loan agreement, but it does not replace the need for real security. The survey also shows that the use of covenants is mainly affected by the borrower's size, ability to provide collateral, loan duration and size, and the loan's purpose.

Denna studie syftade till att finna svar hur verksamheter som genomför evenemangsprojekt arbetar med riskhantering och vilka sekundära effekter riskhanteringen kan leda till. Studien syftade även till att finna svar ifall evenemangsansvariga anser att riskhantering är lönsamt. Anledningen till att vi valt att studera detta ämne är för att evenemangsindustrin är en av de störst växande marknaderna. Evenemang av olika karaktär attraherar stora folkmängder och riskerna blir mer påtagliga desto fler människor som samlas på en och samma plats. Teori och tidigare forskning visar att alla evenemangsprojekt inte genomför en tillräcklig riskhantering, trots att riskerna är många och dess konsekvenser kan vara förödande. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med evenemangsprojekt för att få en uppfattning om hur de arbetar och ser på riskhantering. Vi har kommit fram till att de studerade evenemangsverksamheterna arbetar med riskhantering under alla evenemangsprojekt men att riskhanteringsmetoderna skiljer sig åt. I studien framkom att alla de studerade evenemangsverksamheter fokuserar på säkerhetsrisker under evenemangsprojektets genomförande, snarare än risker som påverkar projektets planeringsfas. De sekundära effekterna av riskhantering är många och en återkommande effekt är medvetenhet hos projektmedarbetare. Alla informanter är övertygade om att riskhantering lönar sig. / This study was aimed to find answers how the event industry is working with risk management and which secondary effects risk management generates. The study was also aimed to find answers whether the event managers think risk management is profitable. The reason we decided to study this subject is because the event industry is one of the largest growing markets. Event of different category attracts a lot of people and the risks increases when masses gather at the same spot. Theory and previous research shows that not every event project implements an appropriate risk management, even though risks are many and its consequences can be devastating. We have done qualitative interviews with persons working with event projects to get a perception of how they work and their opinion of risk management. We have concluded that the studied event firms are working with risk management in every event projects but generally event managers use different risk management techniques. The study revealed that all the studied event firms focus on security during event projects implementation, rather than risk affecting the projects planning phase. Secondary effects of risk management are many and a recurrent effect is the awareness among project staff. All the informants are convinced that risk management always is profitable.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete. Studien har använt en kvalitativ forskningsansats. Datan har bestått av intervjuer samt Hudklinikens dokumentation kring riskhantering. Studien visade att Hudkliniken på flera områden utför ett adekvat arbete gällande riskhantering med vår teoretiska referensram som mall. Då teorins alla områden inte täcks i verksamhetensnuvarande arbete skulle dock COSOs ramverk kunna vara till hjälp för organisationen.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof. För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen. Uppsala kommuns förmåga analyseras genom DROP-modellen, som delas in i ett antal steg. Den kommunala förmågan analyseras i varje steg i modellen för att diskutera om motståndskraft mot en eventuell naturkatastrof finns. Resultatet av undersökningarna visar att lärdomar kan inhämtas från skogsbrandsstudien, men det som är avgörande för om lärdom verkligen tas är om myndigheterna själva aktivt väljer att ta åt sig av erfarenheterna. Dock är det osäkert om Uppsala kommun har förmåga att klara en eventuell naturkatastrof, då det finns prioriterings- och tolkningsproblematik i det beredskapsförebyggande arbetet.

A company is susceptible to the risk incurred by stochastic prices, measured in the domestic currency unit. The random characteristic stems from a stochastic domestic price or from a stochastic foreign exchange rate possibly combined with a locally stochastic price. The risk may be reduced by initiating hedging activities. Nowadays, there is no enveloping method on the market to guide the actors in the choice among the abundance of hedging methods and in the decision of hedging level. This dissertation aims at trying to provide a support method for such a decision. The fundamental idea of the method developed is to provide the actor with the probability distribution of the outcome of the total position (contractual position, anticipatory position, or tender offer plus hedging activity), conditional on any combination of hedging vehicles chosen. Thus, by analyzing and by possibly altering the hedging mix, the actor may create a risk profile of the total position that suites his or her disposition. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Basel II kommer att få positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkänsliga metoder att beräkna kreditrisk kan sänka sin kapitalbas utan att samtidigt sänka kapitaltäckningsgraden under den lagstadgade nivån. Det medför att bankerna får större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter än tidigare utan att detta påverkas av reglerna för kapitaltäckning. Det innebär i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.</p><p>Den nya lagen innebär att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushållslån (inklusive bostadslån) i sin kreditportfölj.</p><p>I takt med att mer riskkänsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker på engagemangsnivå, får bankerna incitament att finna olika lösningar på kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.</p><p>Ökad konkurrens innebär att kundens ställning förbättras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder. Bankerna blir samtidigt mer selektiva och väljer bort kunder som inte är önskvärda ur risksynpunkt. Kunder med dålig återbetalningsförmåga och sämre säkerheter kommer att få svårare att få krediter eller sämre villkor.</p><p>Även om mindre banker i någon mån missgynnas av att schablonmetoden är mindre riskkänslig än interna riskklassificeringsmetoder (IRK) är det inte en så stor nackdel att det påverkar deras konkurrenssituation. De två sparbanker som studerats har en mycket god soliditet, och en kapitaltäckningsgrad som väl överskrider lagens krav. De nya reglerna kommer att ytterligare höja kapitaltäckningsgraden för kreditrisk – allt annat oförändrat. Genom den årliga interna kapitalutvärdering kan dessutom även små banker utnyttja kvalificerade metoder för att beräkna sin samlade risk, och därigenom vid behov sänka sina kapitalkrav.</p><p>Möjlighet för små banker att utnyttja de interna ratinguppgifter som stora banker förfogar över genom sina interna riskklassificeringsmetoder skulle dock förbättra de små bankernas konkurrenskraft.</p>

Bakgrund: Operativ risk är ett begrepp som har tilltagit i betydelse genom uppdagandet av skandaler och konkurser inom den finansiella sektorn. Varje svenskt försäkringsföretag är skyldigt att hantera operativa risker, men eftersom det är omöjligt att normalisera dess innebörd, åligger det företagen själva att avgöra dess omfång. Många ansträngningar har gjorts vad gäller att rama in och beskriva denna kategori för ”allmän rädsla”, en uppgift som fortsatt lider av brist på konsensus. Syfte: Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om den operativa risken, sett ur de svenska försäkringsföretagens perspektiv, och sättet till vilket ett givet förhållningssätt inverkar på riskhanteringsprocessen. Metod: Studien har genomförts i två steg. Den första delen har utgjorts av en dokumentstudie, vilken sedermera har fördjupats genom två fallstudier. Slutsats: Studien visar att det finns en mängd tolkningar av operativ risk, vilka sträcker sig från väldigt enklar till väldigt komplexa. Studien visar också att vissa företag inte hanterar sina risker med utgångspunkt i konceptet ”operativ risk”, utan antar en mer pragmatisk inställning till verksamheternas risker. Detta innebär att det finns ett gap förhållande till god praxis kring hanteringen av operativ risk, vilket kompenseras för genom en ökad verksamhetsförståelse och tillämpningen av metoder som inte nödvändigtvis associeras med riskhantering. / Background: Operational risk is a notion that has gained a lot of notoriety due to a number of scandals and bankruptcies within the financial sector. Every Swedish insurance company is obliged to manage its operational risks, and due to the impossibility of normalizing its specific content, it is up to the companies themselves to judge its extent. Many efforts have been made to conceptualize and explain this “fear category”, an effort that in many respects still lacks in consensus. Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of what constitutes operational risk, from the perspective of Swedish insurance companies, and the way in which a particular view affects the risk management process.  Methods: This study has been conducted in two parts. The first part constitutes a cross-sectional study, which has further been expanded on by conducting a multiple case study, encompassing two insurance companies. Conclusion: This study shows that there are many interpretations of operational risk, ranging from very simple to very complex. This study also shows that some companies do not manage risks based on the concepts of “operational risk”, but from a pragmatic approach towards the business, meaning that some of the foundational good practices are not applied. However, this is mitigated by an increased understanding of the business, as well as the application of methods not necessarily associated with risk management.

Syfte: Målet är att undersöka hur olika organisationer resonerar i termer kring möjligheter och risker i samband med samarbeten med influencers på Instagram. Syftet med detta är att belysa vilka eventuella för- och nackdelar organisationerna ser vid samarbeten med influencers i förhållande till organisationernas egna värderingar och varumärke samt hur potentiella risker vid ett samarbete vägs in. Frågeställningar:  Hur resonerar organisationerna ifråga kring användningen av influencers i sin marknadsföring på Instagram?  Hur resonerar organisationerna ifråga kring varumärkesstrategier i sina samarbeten med influencers på Instagram?  Vilka strategier använder de aktuella organisationerna för att hantera de risker som finns i och med ett samarbete med influencers på Instagram? Metod och material: Kvalitativ undersökning med fyra semistrukturerade intervjuer. Huvudresultat: Undersökning visar på betydelsen av att organisationer använder sig av influencers genom samarbeten på Instagram för öka möjligheten att få ett starkare varumärke eller nå ut med sina budskap. Till sist visar undersökningen på att organisationerna är medvetna om vilka risker som finns genom samarbeten med influencers.