Denna uppsats undersöker och jämför riskhanteringen för skred i Sverige och Norge, särskilt mot bakgrund av dagens och framtida klimatförändringar. Båda länderna upplever ökade risker för naturkatastrofer, där skred utgör en av de mest allvarliga farorna på grund av vissa delar av ländernas specifika topografi och geologiska sammansättningar. Uppsatsen syftar att analysera de specifika lagstiftningsmässiga strategierna som varje land tillämpar för att hantera farorna, där Sverige framhäver vikten av lokala översiktsplaner och detaljplaner, samtidigt som Norge implementerar mer rigorösa tillsynsprocessen och breda undersökningar genom offentliga och privata samarbeten.Studien använde en kvalitativ forskningsansats, där omfattande dokumentanalys av både svenska och norska lagtexter kompletteras med intervjuer för att få insikt i de två systemen. Intervjuerna belyser betydelsen av kontinuerlig uppdatering av riktlinjer för geoteknisk analys och större integrering av klimatförändringar modeller i riskbedömningar.En framträdande aspekt som arbetet identifierar är behovet av större samverkan mellan nationella och regionala myndigheter för att standardisera säkerhetsprotokoll och förbättra informationsflödet om potentiella skredrisker till allmänheten och beslutsfattare. Arbetet föreslår också behovet av mer resursfördelning till forskning inom geoteknisk stabilitet och systematiska klimatanpassningsåtgärder för att skapa mer motståndskraftiga samhällsstrukturer. / This thesis explores the comparative legislative strategies of Sweden and Norway in managing landslide risks, with a particular focus on adapting to contemporary and future climate changes. As geographical and geological conditions predispose the Scandinavian countries to heightened risks of landslides, both nations have developed distinctive legislative frameworks that address these hazards. The Swedish approach emphasizes the role of municipal planning in the form of comprehensive and detailed local plans, while Norway enforces more stringent supervisory processes and broad investigations through both public and private collaborations.Employing a qualitative research methodology, this study incorporates an extensive review of legislative documents from both countries, supplemented by expert interviews to gain deeper insights into their respective systems. These discussions highlight the importance of regularly updating geological analysis guidelines and integrating more comprehensive models of climate change into risk assessments.A key issue identified by this research is the need for improved cooperation among national and regional authorities to standardize safety protocols and enhance the flow of information regarding potential landslide risks to public and local policymakers. Additionally, the thesis recommends increased allocation of resources towards geotechnical stability research and systematic climate adaptation measures to foster more resilient community structures.

Efterfrågan på livsmedel har ökat i Sverige såväl som globalt i takt med att vi blir allt fler människor på jorden. Inom livsmedelsbranschen finns flertalet riskmoment som företag är i behov att ta hänsyn till, för att kunna verka på ett konkurrenskraftigt sätt. Av dessa skäl är livsmedelsbranschen väldigt unik där en icke fungerande riskhantering kan leda till allvarliga konsekvenser gällande miljö, ekonomi samt människors hälsa. Under år 2020 uppkom ytterligare ett riskmoment, nämligen Covid-19 pandemin, som drabbade små- och medelstora företag, SME-företag, inom livsmedelsbranschen hårt då deras resurser inte räckte till. Införandet av riskhantering kan förbättra företagets prestanda, beslutsfattande och öka riskmedvetenheten. Trots dessa fördelar saknar SME-företag kunskap, resurser och pålitliga verktyg för att tillämpa riskhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka samt få förståelse för hur SME-företag inom livsmedelsbranschen arbetar med sin riskhantering och vilka utmaningar som uppstår. För att uppnå en djupare och mer detaljerad förståelse av fenomenet riskhantering har en kvalitativ forskningsmetod genomförts. Denna forskningsmetod baseras på insamlad primärdata genom semistrukturerade intervjuer med SME-företag inom alla led i livsmedelskedjan. Semistrukturerade intervjuer bidrog till öppenhet samt flexibilitet vilket i sin tur har möjliggjort att följdfrågor kunnat ställas, som bidragit med en förståelse för respondentens syn på riskhantering och dess arbetssätt. Studien har antagit en abduktiv ansats där en förstudie har genomförts för att få en mer fördjupad förståelse kring riskhantering samt för att kunna testa intervjuguiden. Utgångspunkten vid utformning av intervjuguiden har varit studiens syfte samt teoretiska referensram för att säkerställa att samtliga aspekter framkommit under intervjuerna. Resultatet av studien visar på att en informell riskhantering dominerade, där arbetssättet karaktäriserades av flexibilitet, låg identifiering av risker som hanteras när de väl uppkommer. Det var även låg användning av standarder samt riskanalysverktyg och en hög användning av HACCP-principer. Studien bekräftar tidigare studiers utmaningar vilka är följande; tidsbrist, attityd hos de anställda, tidskrävande och komplicerad process, nedskalning av riskhanteringsprocess, administrativ börda med standarder, administrativ börda med dokumentation, integrering av anställda, ovisshet vid hantering av risker. Studien visar även på ett flertal nya utmaningar hos SME-företags riskhantering, vilka är följande; olika riskaptit, individuella riskbedömningar och förmedla standards nytta till slutkund. Resultatet visar även på att val av arbetssätt inte berodde på vilket led SME-företagen befinner sig i livsmedelskedjan, utan snarare på andra faktorer som studien tagit fram, vilka är följande: formell- och informell logik, kund- och branschkrav, attityd, tid, stödjande företagskultur, erfarenhet och intern- och extern kunskap.

Risk ligger i tiden och har blivit ett naturligt språk för det militära etablissemanget, med det följer även frågor om språkliga definitioner, divergerande bedömningar och tillämpningar av olika metoder för att hantera risk.Uppsatsen undersöker hur risk och riskhantering representeras på olika militära ledningsnivåer och på vilket sätt riskhantering omhändertas i planeringsmodeller dessa nivåer. Resultatet visar att risk och riskhantering på olika ledningsnivåer i Försvarsmakten kan förstås som komplex och varierad i sin medvetenhet i tillämpning av begrepp, processer och metoder. Skillnaderna mellan ledningsnivåerna är att risk inte definieras fullt ut och att risk definieras olika på olika nivåer och används med varierande innebörd. Riskhantering definieras på strategisk nivå, men inte på någon av de övriga ledningsnivåerna. Riskhanteringsprocessen beskrivs bara på den taktiska ledningsnivån. Det finns en uttalad medvetenhet om att risker måste tas och att risker måste hanteras i olika metoder, men det ges endast begränsad vägledning i planeringsverktygen SPL och PUT, när riskhantering ska omsättas i praktiken.

<p>Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling. Utöver denna kvantitativa ansats kompletteras undersökningsresultaten med kvalitativa data i form av semistrukturerade intervjuer, detta för att ge en bredare grund för slutsatser.</p><p>Elpriserna har stigit sedan elmarknadsreformen 1996, då marknaden avreglerades. Vintern år 2003 blev elpriserna rekordhöga, vilket ledde till protester från industrin. Under 2006 har rekordhöga elpriser tyngt industrin, vilket lett till att företag som Rottneros AB flyttat delar av verksamheten till Polen.</p><p>Uppfattningen att svenska elpriser är höga och volatila prövas också genom att jämföra forskningsresultaten med statistik för Europa, genom statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat.</p><p>Slutsatserna av uppsatsen är att den eventuella krisen i svensk industri inte går att spåra i företagens bokslut. Företagen uppvisar till och med 2005 en i genomsnitt god finansiell ställning, trots att elpriset 2003 låg på rekordnivåer. Det går inte att visa ett statistiskt samband mellan elprisets utveckling och viktiga nyckeltal, vilket i sin tur innebär att elpriset inte kan sägas vara den enskilda framgångsfaktorn i sammanhanget utan att andra variabler har en större påverkan.</p>

<p>In a global economy it is important to understand what project management is and how it functions in a contemporary company. This report includes an empirical case study of a project flow, which was conducted in the department Packaging Concept (PC) which is a part of Stora Enso. As all of PC´s customer enquiries are unique and must be considered an individual project, PC continuously works in projects. An analysis of the project flow was conducted based on interviews at and visits to PC as well as relevant documents distributed by the department. The report gives an understanding and analysis of how PC works in projects. A description of the project flow is given and the project roles are defined. Furthermore, PC´s way of following up projects as well as managing risks are presented and analysed. The analyses in this report are based on a chapter that includes relevant project- and process management theory. PC´s project flow is long and includes many steps that must be conducted in order to deliver a good result to the customer. This project flow can be divided into the initial phase, the preliminary study phase, the planning phase, the implementation phase and the completing phase. In order to support the employees, PC has templates and instruction manuals that give clear guidelines and directives on how to manage a project. The management and the employees at PC see the project flow as a process giving an overall picture of the project flow. There are many players involved in the course of a project. Internally in PC, the project roles are divided between the management, the salesmen, the project engineers and the service engineers. Management orders the project while the project engineer is the project manager. A team of suppliers, a salesman and service engineers constitute the project group. Special focus has been placed on how PC manages project evaluation and risk management. Analyses of these two elements were done, and the findings in this report are that PC has inadequate guidelines for managing project evaluation and for managing risk. PC has managed to make the project flow clear and easy to work with. Everybody in the department understands the general picture of the project flow and the role that they and their colleagues play. In our opinion this is due to the clear guidelines and directives communicated through templates and instruction manuals. These are, however, not currently sufficient. Better documented guidelines for managing project evaluation and risk management should be completed by the management.</p>

This thesis comprises of an initial summary of Study I which is my licentiate thesis in business administration. Study I is a literature study on internal control. Thereafter follows Study II which is a case study of Swedish insurance organization. The case study adopts a contingency perspective and attempts to find environmental and firm-level factors that influence the design, use and outcome of internal control. Study II is a longitudinal study that accounts for key internal-control developments that occurred between 2000-2010. This case study finds that there are two environmental influences that significantly affected internal-control design, use and outcome. They consist of environmental uncertainty and regulatory and supervisory forces. Their influences differ in nature but jointly they act to set boundaries and frame in-ternal-control design, use and outcome. There are two firm-level influences of governance structure and managerial attitudes that act jointly with strategy to affect the design, use and outcome of internal control. While environmental influences set boundaries and frame internal-control work, firm-level contingencies can effectively enable or disable internal-control effectiveness. These firm-level influences provide means and opportunities to internal-control work. My longitudinal research suggests that evolutionary steps have been taken regarding internal-control design and use. In sum these steps correspond to a shift in internal-control orientation and a transformation of practices where Folksam has been moving from a looser towards a tighter form of internal control, with greater transparency in operational risk management. Finally, based on the internal-control principles of the COSO framework I see that particular principles have been enhanced within the Folksam system of internal control. The components of these principles are the control environment, risk assessment and monitoring.

Denna studie fokuserar på bankers syn på företagsrekonstruktion i förhållande till konkurs. Banker är skyldiga att bevara den finansiella balansen i samhället. Samtidigt vill bankernamaximera sina vinster genom att inte låna ut pengar till mindre kreditvärdiga företag. Dethänder trots det att banker lånar ut pengar till företag som senare får betalningssvårigheter. Dessa företag kan då behöva genomgå företagsrekonstruktion enligt lag alternativt konkurs. Det finns en risk för att bankernas och andra prioriterade fordringsägares säkerheter ska minska i värde under en företagsrekonstruktion. Av denna anledning tenderar kreditgivare med goda säkerheter att i större utsträckning än oprioriterade fordringsägare inte gå med påföretagsrekonstruktion enligt tidigare forskning. Banker i Sverige säger emellertid sällan nej till företagsrekonstruktioner. Det finns således motsägelser kring banker ochföretagsrekonstruktion i svensk kontext. Detta utgör ett forskningsgap som denna studie avseratt minska genom att risker och riskhantering, intressentorientering samt kreditbedömningsmodeller studeras i förhållande till bankers bedömning vidföretagsrekonstruktion. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur banker i Sverige ställer sig till företagsrekonstruktion enligt lag i förhållande till konkurs. Detta genom att besvara problemformuleringen; Hur bedömer banker i Sverige företag som befinner sig i företagsrekonstruktion och varför utförs bedömningen på detta sätt? För att uppnå syftet i studien tillämpas en kvalitativ metod där den insamlade empirin består av intervjuer med tio ekonomer eller jurister på banker i Sverige. Denna studie visar att banker främst bedömer risken för banken då ett företag befinner sig i företagsrekonstruktion och eventuell påverkan för övriga samhället bedöms i mindre omfattning. För att bedöma risken tillämpas faktorer som liknar fempunktsmodellen (5C) med den skillnaden att företagsvolym bedöms istället för personliga egenskaper. Banker är positiva till att genomföra företagsrekonstruktion då dessa faktorer befinner sig på en acceptabel nivå vid bedömning. Dock skiljer sig synen på företagsrekonstruktion mellan ekonomer och jurister. Att banker sällan försöker blockera företagsrekonstruktioner beror på att det är relativt lätt för företag att få dessa beviljade i domstol. Således är det svårt för banker att blockera företagsrekonstruktioner även om de riskerar att ta skada. / This study focuses on banks' view of corporate reconstruction relative to bankruptcy. Banks are obligated to maintain the financial balance in society. At the same time, the banks want to maximize profits by lending money to viable and creditworthy firms. It happens, nevertheless, that banks lend money to firms that later face insolvency. These firms may then need to undergo corporate reconstruction according to the law or enter liquidating bankruptcy. During a corporate reconstruction, banks and other prioritized creditors may face the risk that their collateral will decrease in value. For this reason, according to previous research, secured creditors tend to reject the corporate reconstruction to a greater extent than unsecured creditors. However, banks in Sweden rarely say no to corporate reconstructions. Thus, there are contradictions about banks and corporate reconstruction in Swedish context. This is a research gap that this study intends to reduce by studying risks and risk management, stakeholder orientation and credit assessment models in relation to banks' assessment incorporate reconstruction. The purpose of the present study is to increase understanding of how banks in Sweden perceive corporate reconstruction according to the law relative to liquidating bankruptcy. This is accomplished by answering the research question; How do banks in Sweden assess firms that are undergoing corporate reconstruction and why is the assessment performed in such way? To fulfill the purpose of the present study, a qualitative method is applied where the collected empirical data consists of interviews with ten economists or bank lawyers at banks in Sweden. Findings in this study shows that banks primarily assess the risk to the bank when a companyis in corporate reconstruction. Potential impact on the rest of society is assessed to a lesser extent. In order to assess the risk, factors like the five C; s are applied, with the difference that company volume is assessed instead of character. Banks are positive to corporate reconstruction when these factors are at an acceptable level when assessing. However, economists and bank lawyers have different opinions about corporate reconstruction. The fact that banks rarely try to block corporate reconstructions is caused by the fact that it is relatively easy for firms to receive court approval. Thus, it is difficult for banks to block corporate reconstructions even if they risk having negative effects.

Risker och riskhantering är ett ämne som har fått en stor betydelse i dagens samhälle, inte minst som en följd av finanskrisen. Det finns ett flertal studier på området men dessvärre finns det idag betydligt färre studier om riskhantering som riktar in sig på småföretag, trots det faktum att cirka 96 procent av Sveriges 1,2 miljoner företag är just småföretag. Syftet med denna studie är att beskriva hur svenska småföretag hanterar risker samt att förklara samband mellan variabler som storlek, ålder, bransch och internationalisering.    För att göra detta har en kvantitativ metod tillämpats, med en deduktiv ansats. En enkätundersökning har formulerats och skickats ut till 867 småföretag i Sverige som valdes ut ur en databas (Retriever Business) med ett systematiskt urval. Enkäten bestod av 23 frågor och författarna av studien fick svar från 121 företag. Den data som samlades in bearbetades och analyserades i Microsoft Excel samt SPSS. De statistiska metoder som användes för att analysera data är deskriptiv statistisk samt ett binärt logistiskt regressionstest.   Studien finner signifikanta samband mellan importerande företag samt valutarisker, vilket stödjer resultat från tidigare genomförda studier på området. Studien fann inga signifikanta samband mellan importerande/exporterande företag och marknadsrisker, vilket går emot resultatet av tidigare genomförda studier. Dessutom fann studien inga signifikanta samband mellan marknadsrisker samt IT-risker och diverse oberoende variabler, vilket var några av studiens hypoteser.   Studiens resultat och slutsatser kan framförallt komma till användning för småföretag i riskbedömningar och liknande. Detta gäller framförallt för företag som handlar mycket internationellt. Även banker kan ha användning av resultatet, då bankerna brukar vara mycket intresserade av hur företagen hanterar risker, exempelvis då lån ska ges. Även försäkringsbolag skulle kunna ha användning av studien då de kan vara intresserade av att se hur risker hanteras och hur riskmedvetna deras företagskunder är. / Risks and risk management is a topic that has gained great importance today, not least because of the financial crisis. There are several studies on the field but unfortunately, there are far fewer studies on risk management that target smaller companies today, even though around 96 percent of Sweden's 1,2 million companies are in fact small companies. The purpose of this study is to describe how Swedish small companies deal with risks and to explain connections between variables such as size, age, line of business and internationalization.    To accomplish this, a quantitative method has been applied, with a deductive approach. A survey has been constructed and sent out to 867 small companies in Sweden whom were chosen out of a database (Retriever Business) with a systematic sampling. The survey consisted of 23 questions and the authors of this study received answers from 121 companies. The data that has been collected were processed and analysed in Microsoft Excel and SPSS. The statistically methods used are descriptive statistics and a binary logistics regressions test.    The results of this study are that statistically significant connections between importing companies and exchange risks, which provides support for what previous studies in the field have come up with. No significant correlations were found for importing/exporting companies and market risks, which is the contrariety of the results of previous studies in the field. Furthermore, no statistically significant correlations were found between market risks and IT-risks with various independent variables, which were some of the study’s hypothesis.   The results and conclusions of this study could be used especially by smaller companies in risk assessments and such. This applies above all to companies that trade much internationally. Also, banks could find the results useful, since banks usually are very interested in how companies handle risks, for instance when a loan is to be given. Insurance companies could also find this study useful, as they could be interested in seeing how risks are managed and how risk aware their clients are.

Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.

Introduktion och syfte: Årsmedelnederbörd och antalet extrema nederbördstillfällen i Sverige antas öka i framtiden. När antalet extrema nederbördstillfällen ökar så ökar också antalet försäkringskompensationer till privata husägare. Erfarenhet har visat sig göra människor mer medvetna om associerade risker och påverkar en individs motivation att själv utföra översvämningsskyddande åtgärder. Men bara en tredjedel av de som drabbas av översvämning genomför en åtgärd för att minska framtida risk. Tidigare studier har visat att Protection motivation theory (PMT) kan vara användbar för att förklara vad som påverkar en individs motivation att utföra åtgärder. Tillsammans med ytterligare faktorer som också identifierats påverka en individs benägenhet att utföra skyddsåtgärder mot översvämningar syftar studien till att undersöka orsaker till skada, hantering och uppkomna skador vid översvämning i privata hushåll samt hur olika faktorer påverkar en individs motivation att utföra skyddsåtgärder. Metod: Studien använder en kombination av kvantitativ- och kvalitativ metod för att undersöka förekomst och innebörd av olika fenomen kopplade till översvämning. Datainsamling gjordes med semistrukturerade telefonintervjuer som analyserades med tematisk analys och deskriptiv statistik. Resultat: Resultaten visar att PMT tillsammans med individens tillgängliga information om åtgärder och uppfattning av vem som har det huvudsakliga ansvaret för att hantera översvämning är viktiga för att förklara vad som motiverar en individ till att utföra åtgärder. Bedömning av hotet och bedömning av skyddsåtgärder som båda ingår i PMT påverkar individens motivation men bedömning av skyddsåtgärder verkar ha en större påverkan på utförda åtgärder. Slutsats: För att villaägare ska utföra skyddsåtgärder utöver de som de identifierat förhindrar skada är det viktigt att information om åtgärder och metoder för dess utförande kommer villaägare tillgodo. Även ansvarsfördelningen mellan privatperson och kommun behöver förtydligas då detta identifieras som en orsak till varför individer slutar genomföra åtgärder. / Introduction &amp; aim: Annual mean precipitation and the number of heavy rainfalls is expected to increase in both the short- and long-term perspective in Sweden. As the number of heavy rainfalls increases, the number of insurance compensation to private homeowners also increase. Experience has shown to make people more aware of the associated risks and influences an individual's motivation to carry out flood protective measures himself but only a third of the people exposed performs measures to decrease the risk of future flooding. Previous studies have also found Protection Motivation Theory (PMT) to be a useful tool for explaining what influences the probability of an individual to take protective measures. This study aims to investigate causes of damage, management and damage caused by flooding in private households, and how various factors affect an individual's motivation to perform protective measures, using PMT together with additional literature as an explanatory tool. Method: The study uses a combination of quantitative and qualitative methods to examine the occurrence of the different phenomenon’srelated to flooding. Data collection Semi-structural interviews were performed an analysed with thematic analyses and descriptive statistics. Results: The results show that PMT, together with the individual's knowledge on measures and perception of who has the main responsibility for managing flooding, is important in explaining what motivates an individual to perform measures. Threat appraisal and coping appraisal, both included in the PMT, is shown to affect the individual's motivation. Thought coping appraisal seems to have a greater impact on the actions performed. Conclusion: For homeowners to carry out protective measures in addition to those already performed in response to the experienced flooding it’s important that information on measures and how to implement them are provided. The division of responsibility between the private person and the municipality also needs to be clarified to the homeowner as this is identified as a reason why individuals stop implementing measures. / Skyfallsmodellering- Planering, analys och sårbarhetshantering, SPLASH