Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 – talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler. 2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU. Huvudsyftet med detta kapitaltäckningsregelverk, som går under namnet Basel 2, var att genom en ökad riskhantering och genomlysning i bankerna öka den finansiella marknadens stabilitet. I Sverige utgör storbankerna, vilket innebär Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, majoriteten av den finansiella marknaden. Denna uppsats syftar till att undersöka hur de svenska storbankerna förhåller sig till kapitaltäckningsreglerna enligt Basel 2 . För att uppfylla syftet med uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts med en representant från var och en av de svenska storbankerna beträffande hur dessa uppfattar Basel 2 regelverket och hur de hanterar detta i sin verksamhet. Av studien framkom att storbankerna uppfattar Basel 2 som ett komplext, men flexibelt och formbart regelsystem med god anpassningsförmåga till bankernas eget arbetssätt. Dock är det ännu för tidigt att säga något om regelverkets påverkan på den finansiella stabiliteten. / Since the industrialization of Sweden in the end of the 19th century the country has been hit by four financial crisis. At present, we are experiencing a new financial crisis with a global reach and a background in, amongst other things, the increased lending around the world during the last ten years. Financial crisis are often preceded by an unbalanced financial system. To maintain a stable financial system, trust is needed. To maintain trust and with it the prolonged stability of the financial system, there are rules and regulations. In 2007, due to EU directives, a new regulation of capital cover was introduced in Swedish law. The main aim of this regulation, named “Basel 2”, was to increase the stability of the financial market by an increased risk management and diaphanoscopy in Swedish banks. In Sweden the biggest banks – Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank – make up the majority of the financial market. The aim of this thesis is to study how the biggest banks in Sweden relate to the Basel 2. To fulfil this aim, qualitative interviews has been conducted with one representative from each of the biggest banks in Sweden. They have been asked how the banks perceive the regulatory of Basel 2 and how they manage with it in their operations. According to this study, the biggest banks understand Basel 2 as a complex but flexible and adaptable set of rules with a good ability of adaption to the working procedures of the banks themselves. It is yet to early though to say something about the effect of Basel 2 on the stability of the financial market.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning. Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen. Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav. Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.

No description available.

Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones. The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied. There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon. The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet. Detta har skett i förhållande till flertalet av de intressenter som existerar i bankernas generella verksamhet. Utifrån vald intressentteori valde författarna att undersöka bankernas förhållande till 3 av dessa intressenter som har störst direkt inverkan på banken (stat, aktieägare och medarbetare). Begränsningarna mot dessa intressenter har skett genom bland annat reducering av bonusar och uteblivna utdelningar. Detta har i flera av fallen lett till intressekonflikter mellan banken och dess drabbade intressenter. Med denna uppsats avser författarna belysa hur bankerna ämnar hantera dessa intressekonflikter. Detta har skett genom att genomföra intervjuer med kvalificerade personer inom bankerna. De svar som erhållits har ställts mot ett teoretiskt ramverk som fokuserar på hanteringen av intressenter och hur man utifrån institutionell teori svarar på olika intressenters krav beroende på kravets utformning. För att nå fram till denna frågeställning så belyser uppsatsen även de intervjuade bankernas syn på: ·         Behovet av ett högre kapitalkrav. ·         Hur anpassningen till ett högre kapitalkrav påverkat bankernas möjlighet att svara till dess intressenters krav på banken? ·         Hur detta i vissa fall lett till intressekonflikter? Detta för att beskriva den nödvändiga kedja som lett till frågeställningen om hanteringen. Resultatet av studien visar att de intervjuade bankerna i stor grad är samstämmiga avseende hanteringen av berörda intressenters olika krav på banken men att graden av hantering beror på bankens strukturella utgångspunkt. Studien visar att bankerna väljer att samtycka om kapitalkravets betydelse för bankerna men kompromissa gällande hanteringen av de intressekonflikter som följer. Slutligen kommer vi med hjälp av teorier om institutionella påtryckningar fram till att intressekonflikter av den här arten bäst hanteras genom stabil och långsiktig riskhantering rotad i en öppen och ömsesidig kommunikation mellan bankerna och deras intressenter.

Operationell risk inom banksektorn är ett område under utveckling. Utredningen har behandlat ett ramverk för hantering av operationell risk kallat A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). Syftet har varit att konkretisera detta ramverk och inom detta utvärdera en metod kallad Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP-metoden) i kombination med ett datoriserat beslutsverktyg benämnt DecideIT. SAFOR hanterar operationell risk som är nära kopplat till företagets processer, personer och system. Dess utformning grundar sig i general system theory, en holistisk verksamhetssyn som minskar risken för överlappning mellan olika riskhanteringsområden. Ramverket är uppde-lat i fyra moduler som hanterar identifiering av risker och riskhanter-ingsstruktur, värdering av olika handlingsalternativ, hantering av riskmått och intervalluppskattningar. DEEP-metoden hanterar identifie-ring av risksituationen och rangordning av olika framtidscenarier. Beslutsverktyget DecideIT är en implementering av DELTA metoden som hanterar intervallskattningar av sannolikheter och värden tillsammans med känslighetsanalyser. Utredningen har genomförts genom litteratur-studie och eget test. Resultatet visar en ökning av ramverkets tillämp-barhet genom införandet av ett processperspektiv där en kartläggning av arbetsflödet visar att DEEP-metoden berör flera moduler inom ramverket. Vid närmare beaktan av ramverkets osäkerhetsmodul klargörs dess syfte till rangordning av alternativ för beslutstagande. Metod och beslutsverktyg inom osäkerhetsmodulen bör hantera osäker-heter, framtidscenarier och vara lättanvänt. Detta visar sig stämma för DEEP-metoden och DecideIT när tillämpbarhetstest utförs. SAFOR anses fungera som grund för helhetsförståelse. Ramverket kan sedan implementeras genom för verksamheten passande metod vilket ökar flexibiliteten mot olika typer av organisationer. Målen för studien anses vara uppfyllda. Fortsatt arbete finns i utformning av tydligare avgräns-ning mellan ramverkets moduler och testning av metoder inom dessa. / The investigation deals with a framework named A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). The aim is to concretize SAFOR and Evaluate the proposed method of Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP) in combination with the decision tool DecideIT. SAFOR deals with operational risk which is linked to the company's processes, people and systems. The framework is based on a holistic approach, which reduces overlap in risk management and consists of four modules which deal with; identification of risk and risk manage-ment structure, risk-reducing alternatives, risk measurement and interval estimates. The DEEP-method handles Identification of risk and Evalua-tion of future scenarios. DecideIT implements the DELTA-method which handles interval assessments for probabilities and values together with Sensitivity Analysis. The investigation was by Literature Studies and a test. A process perspective is proposed to increase the applicability of SAFOR. It discovered that the DEEP-method intersects the framework´s modules. Investigation of the framework´s uncertainty module reveals its aim to sort decision alternatives and that the method and decision tool applied in it should deal with uncertainties, future scenarios and be easy to use. This proved to be true for the DEEP-method and DecideIT by a test. SAFOR is suited to be a source for understanding the whole-ness and various methods can be implemented inside the framework to increase flexibility. The objective of the study is achieved but there is a need for further effort with interfaces and Testing methods within the framework.

The purpose of this essay is to investigate whether the implementation of the Solvency II directive will create a competitive advantage for the Swedish insurance companies compared with other insurance companies in Europe. Therefore the theoretical perspective illustrates the specific requirements and risk culture of the insurance industry and defines the critical success factors for a successful implementation of the directive. The empirical foundation is built on the QIS 5 reports for Sweden and Europe, interviews with the financial services and If insurance company as well as information from a seminar organized by KPMG. The analysis shows that the Swedish insurance companies meets the capital requirements of Solvency II by a large margin and that they are accustomed to risk management and reporting requirements from the traffic light model. This implies that the three critical success factors for a successful implementation of Solvency II are met, although with some limitations, and that Swedish insurance companies could possibly have a competitive advantage.

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad. Fokus ligger därmed på samhället snarare än på aktieägarna, samtidigt som de flesta bankers riskhantering syftar till att maximera aktieägarvärdet. Därför finner vi det intressant att studera hur dagens regelverk och hantering av operativ risk påverkar aktieägarvärdet samt vilken syn bankerna har på regelverket. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur operativ risk hanteras i stor– respektive nischbanker verksamma på den svenska marknaden och hur denna hantering påverkar aktieägarvärdet. Vidare kommer vi att undersöka hur bankerna ser på dagens regelverk och om det passar alla banker. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre storbanker, tre nischbanker, samt sakkunniga från Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen. Den insamlade empirin analyserades utifrån teori på området. Resultat: Efter att ha genomfört studien kan vi konstatera att bankernas operativa riskhantering skulle kunna öka aktieägarvärdet, men att det i dagsläget är oklart om så är fallet. Vad vi dock kan konstatera är att de kapitalavsättningar som görs på kort sikt minskar aktieägarvärdet, men att det på lång sikt inte är lika självklart att så sker. Samtliga banker är i grunden positiva till regelverket, men viss kritik riktas mot detta. Denna kritik kommer främst från nischbankerna och gäller den kapitalberäkningsmetod bankerna är hänvisade till. Kritiken är till viss del befogad och regelverket kan därmed inte anses passa alla.

No description available.

Detta är en studie av två svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osäkerheter företagen ställts inför, hur dessa hanterats och vilken påverkan detta haft på etableringens tidsomfattning. Ett flertal osäkerheter identifieras, varav de viktigaste härrör till juridiska skillnader, problem med pålitliga samarbetspartners och osäker efterfrågan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anställning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhämta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror på marknadens befintliga efterfrågan, behovet av nätverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försäljningsvolymer. Avslutningsvis konstateras att det på den kinesiska marknaden kan vara fördelaktigt att inte vara först med en produkt. Detta då riskerna med varumärkesintrång och informationsspridning är höga samtidigt som kvalitet och innovation värderas lägre än på västerländska marknader.