Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012. Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012. Bland källor, offer och misstänkt fanns det fler kvinnor 2012 men männen var i majoritet. Andelen artiklar om mord och våldsbrott hade ökat från 27% till 57% medan andelen texter om tjänstefel och ekobrott hade minskat från 30% till 8%. Fler artiklar tog i rubrik och ingress parti för en person utan elitstatus. Det var vanligare att rubriken fokuserade på offret istället för den misstänkte 2012. Användandet av tre eller fler källor hade ökat från 26% av artiklarna 1987 till 46% 2012. Det var ovanligt att skriva ut ålder eller etnicitet på offer och misstänkta båda åren. Vad gäller namnpublicering i fråga om offer och misstänkta kunde vi märka bara en liten eller ingen förändring.

Syftet med denna undersökning är att ta reda påom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser fråntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper är placerade samt göra färg-, text- och retorikanalyser på annonsernavill jag ta reda på om det finns samband - likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas färger, teckensnitt, genomsnittliga meningslängdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellanannonserna beroende på om de kommer från företag som vill rekrytera personaleller om de kommer från företag som vill sälja en speciell produkt. Resultatetvisar även att det finns ett mönster angående annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa likheter, vilket kan visa påatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster.

Interpunktionsbruket är en viktig del i skriftkunnigheten, men samtidigt något som väcker osäkerhet hos såväl ovana som professionella skribenter. Denna studie undersöker bruket av tankstreck, som populärt betraktats som ett missbrukat skiljetecken. Bruket ställs mot språk­vårdens rekommendationer, som är gamla och inte grundade i faktisk användning. Syftet är att utifrån bruket ge en omfattande bild av hur tankstreck faktiskt används i nutida sakprosa för att formulera en mer giltig rekommendation. Historiskt har språkvården tillskrivit skiljetecknen någon av fyra olika funktioner: prosodisk, kognitiv, grammatisk och semantisk. Jag använder mig av alla fyra för att ge en fullständig och rättvisande beskrivning. I huvudstudien analyserar jag tankstrecksbruket i Språkbankens dagspresskorpus, och i en kvalitativ delstudie analyserar jag tankstreck i tidningsrubriker, med hjälp av enkätsvar från journalister och en språkmedveten allmänhet. Resultatet visar att tankstreck fungerar kontrasterande i löpande text och topikaliserande i rubriker. De används för att avgränsa led från redan kompletta huvudsatser och bryter eller utvidgar satsmönstret. Tankstreck kan i princip alltid ersättas av andra skiljetecken, men i rubriker finns ofta inom- och utomspråkliga begränsningar som gör tankstreck till det enda alternativet. Tvärtemot vad skrivreglerna anger används tankstreck sällan för att dela upp en mening i ofullständiga delar, det tycks inte nödvändigtvis användas framför något oväntat och det skapar ingen paus som inte redan krävs syntaktiskt. Med denna studie efterlyser jag mer forskning om interpunktion, ur ett flerfunktionellt perspektiv, vilket kan bidra till att uppdatera skrivreglerna och stärka skriftkunnigheten.

Syftet med den här studien är att ta reda på om, och i så fall hur, dagstidningarnas rubriksättning har förändrats under de senaste åren samt om rubriksättningen har påverkats av tidningarnas inträde på internet. Jag har gått igenom alla rubriker i tre svenska dagstidningar under en specifik dag 1996, det vill säga innan tidningarna fanns på nätet. Dessa rubriker har jag jämfört med samma tidningars rubriker samma datum 25 år senare. Jag har även gått igenom tidningarnas webbrubriker den aktuella dagen 2021. Jag har utgått från teori om funktionell grammatik, kritisk diskursanalys och aktivitetsanalys och analyserat rubrikerna utifrån struktur, grammatik och innehåll. Det tydligaste resultatet från min jämförelse är att rubrikerna har blivit längre. De tre undersökta dagstidningarnas rubriker innehåller mellan 21och 74 procent fler ord i snitt 2021 än 1996. Och rubrikerna på nätet är ännu längre. Såväl antalet nominalfraser som ord per nominalfras har ökat. Dessutom är det fler rubriker som innehåller finita verb. På tidningsspråk skulle man kunna säga att rubrikerna har blivit pratigare. Min analys efter att ha intervjuat redaktörer på de tre tidningarna är att detta beror på att de snabba nyheterna har flyttat till nätet och att papperstidningarna innehåller större andel feature och åsiktsmaterial. Journalisternas förändrade arbetsvillkor är en annan faktor. Färre gör mer, vilket medför att tiden för att sammanfatta en artikel till en kort och lockande rubrik har minskat. Då kan man ta genvägen till att lyfta ut ett intresseväckande citat som rubrik. Att nätet med sina snabba nyheter ändå har de längsta rubrikerna kan även det bero på tidsbrist. På nätet gäller det att vara först, men också att få med så många nyckelord som möjligt i rubriken så att den hamnar högt upp hos sökmotorerna. Jag har undersökt åren 1996 och 2021. Det kan vara intressant att i en uppföljande studie undersöka ett årtal däremellan, eftersom mitt intryck är att rubrikerna kan ha varit mer av klickbeten tidigare, men att man i dag eftersträvar trovärdighet. Redaktörernas roll har stärkts.

Fakturor är en viktig källa av information för företag. Två exempel på viktiga fält i en faktura kan vara, hur mycket pengar som ska betalas och faktura id. På grund av olika format och innehåll i fakturor som skiljer sig åt är extraktionen av information från dessa fakturor ofta en manuell process som kräver mycket tid. För att kunna spara viktig information från semi-strukturerade dokument som fakturor så måste vissa företag lägga ner mycket manuellt arbete. Detta arbete inkluderar att behöva förstå fakturan och därefter veta vilket innehåll som är av intresse för företaget. Detta arbete kan ta mycket tid och därför hade en automatisering av denna process varit av stort intresse. I denna forskningen används named entity recognition för att lösa problemet. De frågor som forskningen besvarar är: Hur effektiv named entity recognition är för klassificering av rubriker i fakturor, samt hur mycket effektiviteten kan öka vid komplettering av ytterligare komponenter. Named entity recognition används för att kategorisera entiteter som i detta fallet är rubriker för fält i fakturor. Modellen som skapas ska avgöra om rubriker i fakturan kan kategoriseras under någon av kategorierna: Invoice number, invoice date, due date, customer number, total amount, vat code, vat amount eller currency. Forskningen försöker endast göra en proof of concept för att se om denna algoritm kan användas för att minska tiden av manuellt arbete. Produktionsmodellen som skapas evalueras med måttet f1-score. Den får med denna metod resultatet 79 av 100. Detta resultatet antyder på att named entity recognition kan användas i ett verkligt scenario för att identifiera rubriker av intresse i en faktura. Men för att få så bra resultat som möjligt så bör modellen kombineras med en lösning som identifierar fält med hjälp av dess data. / Invoices are an important source of information for businesses. Two examples of important fields in an invoice could be the amount of money to be paid and the invoice Id. Due to the different formats and content of invoices, the extraction of information from these is often a manual and time consuming process. In order to save important information from semi-structured documents such as invoices, some companies have to put in a lot of manual work. This work includes understanding the invoice and then knowing what content is of interest to the company. This work can take a lot of time and therefore an automation of this process would be of great interest. In this research named entity recognition is used to solve the mentioned problem. The topics for this research are: How effective named entity recognition is for classification of headers in invoices, as well as how much the efficiency can be improved by complementing with further components. Named entity recognition is used to categorize entities. In this case the entities are the headings of the invoice. The model that is created must determine whether headings in the invoice can be categorized under one of the following categories: Invoice number, invoice date, due date, customer number, total amount, vat code, vat amount or currency. This research tries to make a proof of concept to discover if this algorithm can be used to reduce the time spent on manual work. The production model that is created is evaluated with the f1-score measurement. With this method, it gets a result of 79 out of 100. This result indicates that named entity recognition can be used by companies in real-world scenarios to identify headings in invoices. But to get the best results possible, the model should also be combined with a solution that identifies fields using its corresponding data.