Detta examensarbete handlar om en produktutveckling och har syfte till att vidareutveckla en alternativ lösning på befintlig luftsittdyna som förebygger trycksår hos rullstolsburna personer. Uppkomsten av trycksår orsakar stor lidande för personen och även stor kostnad för vården, därför är det väldigt viktigt med ett tryckavlastande hjälpmedel. Arbetet innebär en produktutveckling av befintlig luftsittdyna med hjälp av att integrera nya tekniska lösningar. Målet är att underlätta användare för att kunna mäta trycket på olika punkter vid sittande position samt få mer precision på lufttryckvärdet i luftsittdyna efter behovet. Bakgrunden till detta är att de personer som är i beroende av rullstol för sina förflyttningar har hög risk för att få trycksår och behöver tryckavlastande dyna. De befintlig luftsittdyna saknar precision av lufttryck inställning samt har några begränsningar i användningen utifrån användarupplevelser. Detta examensarbete började med att undersöka möjligheter till utvecklingen av en befintlig luftsittdyna genom att intervjua en expert på hjälpmedelscentrum i Västerås. Därefter utfördes identifiering av användarbehov med enkätundersökning och samlade alla teoretiska data i området. Utifrån resultatet av webbaserad enkätundersökning som deltagarna fick svara på flervalsfrågor, öppna-frågor och svaren från intervjun skapades tänkbara koncept. Konceptet analyserades och sedan valdes ut det som motsvarade användarbehovet bäst. Examensarbetet användes av produktutvecklingsprocessen som är beskriven i boken enligt (Ulrich & Eppinger, 2014). Det omfattar produktplaneringsprocessen, datainsamling, produktutvecklingsprocessen, målspecifikationer, konceptgenerering, konceptval och prototypframtagning.  Slutkonceptet har som syfte att öka flexibilitet och användarvänlighet som bidrar till en uppfyllelse av önskemål från experten och användarna utifrån undersökningarna. / This thesis is about product development of an existing air cushion that prevents pressure ulcers in wheelchair-bound persons. The work aims to develop an alternative solution for the product to increase ease of use and facilitate the air pressure setting of the cushion. The onset of pressure ulcers causes great suffering for the person and also great cost for the care, therefore it is very important with a pressure relieving aid. The work involves product development of existing air cushions with the help of integrating new technical solutions with the aim of facilitating users to be able to measure the pressure at various points at the sitting position and to get more precision on the air pressure value in the air cushion as needed. The reason for this is that the people who are dependent on a wheelchair for their movements are at high risk of getting pressure ulcers and need a pressure relief cushion. The existing air cushion lacks the precision of the air pressure setting and has some limitations in use based on user experiences. This thesis started by exploring opportunities for the development of an existing air cushion by interviewing an expert at an auxiliary center in Västerås. Subsequently, identification of user needs was carried out with a survey and collected all theoretical data in the area. Based on the results of a web-based survey that participants were asked to answer multiple-choice questions and also open-ended questions as well as the answers from the interview, conceivable concepts were created and then analysed and selected the concept that best suited the user's needs. The degree project was used by the product development process, which is described in the book according to (Ulrich & Eppinger, 2014). It includes the product planning process, data collection, product development process, target specifications, concept generation, concept selection and prototype development. The final concept aims are to increase flexibility and user-friendliness together contributing to the fulfilment of the wishes of the expert and the users based on the survey.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.

<p>Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.</p>

Sverige har länge varit ledande inom tillgänglighet. Genom införandet av begreppen ”tillgänglighet” och ”användbarhet” har man genom Plan- och bygglagen och Boverkets riktlinjer ställt krav på den fysiska miljön. Ca 7 000 barn i Sverige är rörelsehindrade. Ungefär hälften av dessa barn använder en rullstol. Trots att alla barn har rätt till lek, är det intressant att undersöka huruvida alla barn ges möjlighet att utnyttja denna rättighet. Efter att ha uppmärksammat Helsingborgs stads kreativa lekplatsbyggen, dök frågan kring huruvida alla barn har möjlighet att leka på dessa lekplatser, upp. Syftet med arbetet är att belysa vikten av tillgängliga lekplatser, samt att undersöka hur tillgängligheten på lekplatser kan förbättras och vilka anpassningar som krävs för att förbättra tillgängligheten för rullstolsburna barn. I detta arbete görs en litteraturstudie, med fokus på regelverk och litteratur kopplad till tillgänglighet. En fallstudie görs i form av platsbesök på 8 lekplatser i Helsingborg, som underlag för en jämförelse. En intervju görs med Johanna Elgström, landskapsarkitekt på Helsingborgs stad. Slutsatsen av detta arbete är att lekplatser där man fokuserat mer på tillgänglighet ofta är mer tillgängliga och användbara för barn i rullstol. Dock krävs incitament för att säkerställa en tillgänglig och användbar lekplatsmiljö, samt tydligare definition av dessa begrepp. Genom att ha en lekplats som är tillgänglig och användbar för de flesta, gynnas den sociala hållbarheten. Slutsatsen av detta arbete blir således att säkerställandet av tillgängliga och användbara lekplatser gynnar rullstolsburna barns möjlighet till socialt samspel. / Sweden is one of the leading countries when it comes to availability in the physical environment. Approximately 7 000 children in Sweden are disabled. Half of these children use a wheelchair. It is every child’s right to play, and it’s thereby interesting to know whether every child is given the opportunity to use a playground. In the county of Helsingborg there are playgrounds appealing to many children, although the question is whether every child is given the chance to play at these playgrounds. The aim of this study is to highlight the importance of availability at playgrounds and outline ways to improve the availability. The method used in this thesis is a literature study, focusing on legal framework and literature about availability, usability and playgrounds. The case study provides information about eight playgrounds in Helsingborg. There is also an interview with landscape architect Johanna Elgström. Playgrounds where availability has been prioritized are often more available and useable for wheelchair-bound children. Still, the legal framework is in need of a more precise definition of availability and usability to ensure that playgrounds are suitable for children using a wheelchair. The playgrounds that are more available and useable can favor children using a wheelchair and give them the opportunity to socially interact with other children.