<p>Industriprogrammet är ett av gymnasieskolans nationella program. Undervisningen bedrivs både på skolan och under elevernas arbetsplatsförlagda utbildning (APU), som de genomför under 15 veckor under den treåriga utbildningen. Teori och praktik varvas så att eleverna kan få sina teoretiska kunskaper tillämpade praktiskt under sin praktik ute hos företagen. Studien som vi gjort inriktar sig på kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201).</p><p>Vi har intervjuat två lärare som har undervisat i den här kursen (ARL 1201), fem elever i årskurs tre, som genomgått utbildningen, och fem företag som har haft eleverna under deras arbetsplatsförlagda utbildning.</p><p>Med den här studien har vi försökt få en insikt i hur företag samt lärare och elever inom Industriprogrammet, på de två orter som undersökningen genomförts, upplever utbildningen inom kursen Arbetsmiljö och säkerhet (ARL 1201). Kursen fortgår under elevernas treåriga utbildning på Industriprogrammet, och är en 50 poängs kurs.</p><p>Företagen tycker att elevernas kunskaper är goda och relevanta, men efterlyser truck och traversutbildning medan några elever efterlyser upprepade hjärt- och lungräddnings övningar, och upplever att de inte fått den information om säkerhetsregler som ska gälla under deras arbetsplatsförlagda utbildning. Lärarna tycker att kursen ger eleverna en bra grund för det fortsatta livslånga lärandet</p>

No description available.

Approximately ten people die every year at building sites in Sweden. Every year TheWork Environment Authority (Arbetsmiljöverket) receives 3200 accident reportsfrom the construction sector. The Swedish building contractor Skanska has the vision:“Zero accidents”. Only at Skanska Sweden, where this diploma work is preformed,350-520 accidents and mishaps are reported every year for the last 5 years. 150-200of these led to absence every year.This diploma work thesis in construction engineering aims to assist Skanska Sweden inthe work towards its vision. It is primary based on a field study at four differentbuilding sites where a questionnaire was distributed to Skanska`s constructionworkers and subcontractors working on the site. The purpose of this thesis is toanalyze where Skanska Sweden should focus its safety work to minimize accidents atthe working sites.In newspapers and the building and construction unions magazine it is often pointedout that subcontractors are more exposed and more often involved in work relatedaccidents and injuries than the main contractor.The conclusion of this thesis is that Skanska Sweden’s own workers are more oftenexposed to accidents resulting in absence than their subcontractors, even though thesubcontractor’s workers more often choose not to use prescribed safety equipment.We have also concluded that observations and mishaps about safety are not reportedas often as it should.

Olyckor på byggarbetsplatsen är ett uppmärksammat problem som sker dagligen. Vi har därför valt att undersöka hur väl säkerhetsrutinerna på företaget Åhlin &amp; Ekeroth följs ute i praktiken. De skriftliga rutinerna jämförs med resultat från en enkätundersökning och intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till arbetsplatsolyckor då det är de vanligaste arbetsskadorna på en byggarbetsplats. Målet med den här studien är att belysa problem och brister inom arbetsmiljön på byggarbetsplatser. Av resultaten har vi kommit fram till förslag på åtgärder för att öka säkerheten och därmed minska antalet olycksfall. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer, enkätundersökning samt studiebesök då vi fick en överblick över projekten och läste igenom skyddsrondsprotokoll. Vi besökte fyra olika projekt i Linköping. Intervjuer genomfördes med arbetsledningen på varje projekt och yrkesarbetarna fick svara på en enkätundersökning. Vi sammanställde resultaten och jämförde de med lagar och författningar samt säkerhetsrutinerna från Åhlin &amp; Ekeroth. Resultatet visar att företagets rutiner är bra och att problemet istället är att de inte följs ute på byggarbetsplatsen. De största orsakerna till att de inte följs är ackord, lathet och attityden till säkerhet. De åtgärder vi har kommit fram till för att förbättra arbetsmiljön är bland annat att förbättra informationsflödet, ordna aktiviteter utanför arbetstid för ökad gemenskap och i ett större perspektiv omarbeta ackordssystemet. / Accidents at the construction site are a usual problem today. Therefore we have chosen to investigate how the safety routine is followed at the company Åhlin &amp; Ekeroth. The routines are compared to the results from a questionnaire study and several interviews. We have chosen to delimitate the study to accidents in the workplace because it is the most common work-related injury. The goal with our study is to highlight problems in the working environment at the construction site. The result helped us to come up with suggestions for how to increase the safety and decrease the numbers of accidents. To answer our questions we did a questionnaire study, interviews and study visits. We visited four projects in Linköping. We did interviews with the staff management at each project and a questionnaire study with the professional workers. Then we put together the result and compared them to different injunctions, laws and the safety routine at Åhlin &amp; Ekeroth. The results show that the company´s routines are good and the problem is that they are not followed at the construction site. The biggest reasons for this is piecework, laziness and the attitude to safety. The arrangements we have thought of to improve the working environment are to improve the information flow, arrange activities outside work for increased fellowship. We also believe that the system for piecework needs to be modified.

Manuell säkerhetsgranskning av Linuxsystems konfigurationer är en tidskrävandeoch mödosam uppgift. Det existerar flera automatiserade verktyg som säger sigkunna underlätta arbetet, upptäcka uppenbara säkerhetsrisker och genereraunderlag för manuella granskningar. I detta arbetet ställer vi oss frågorna; “Hur väl klarar befintliga verktyg, på ettautomatiserat vis, att identifiera kritiska konfigurationsbrister i ett linuxsystem?”och “Går det att ta fram metoder som bättre identifierar dessa brister?”. Arbetetundersöker detta genom att samla verktyg för automatisk auditing och testar dessa iavsiktligt sårbart konfigurerade testmiljöer baserade på vedertagna riktlinjer försystemhärdning. Parallellt med detta tog vi också ta fram förbättradeidentifieringsmetoder genom att utveckla ett eget verktyg som inkluderas iundersökningen.

Att använda sig av molntjänster är idag en växande trend och allt fler företag börjar adoptera molntjänster i sin verksamhet. Trots det upplever många företag att den fortsatta utvecklingen hindras på grund av oro för IT-säkerhetskunskaperna hos leverantörerna. I denna uppsats så ställs frågan “Vilka åtgärder kan tas för att förebygga svagheter och hot mot säkerheten och tillgängligheten av molntjänster?”. Frågan försöker besvaras genom att sammanställa de mest relevanta hoten tillsammans med lösningar på problematiken, genom att utföra en litteraturstudie på ämnet. Uppsatsen inriktar sig främst på leveransmodeller där infrastrukturlösningar erbjuds.  Med den inhämtade kunskapen konstruerades ett formulär med frågor, som sedan skickades ut till olika svenska molntjänstleverantörer. Detta för att försöka skapa en inblick i hur marknaden ser ut när det gäller säkerhetsaspekter, samt vilka åtgärder leverantörerna kan vidta för att hantera säkerhetshot. Uppsatsen har identifierat flera olika hot samt åtgärder för säkerhetsproblem, för tjänster relaterade till infrastruktur lösningar. Uppsatsen bidrar med en bild om vilka åtgärder som en molntjänstleverantör kan ta när det kommer till de mest aktuella säkerhetshot som existerar idag.

Much research has been done in the field of safety culture and how organizations manage to keep a good safety record. Fewer studies however have focused on how these safety critical organizations balance short term stability and safety versus the fact that they have to survive in the long run and implement new technology and knowledge. This problem has then specifically been studied by interviewing certain persons working for SKB, The Swedish Nuclear Waste Management Company. This is a company that, at the same time, has to have a good safety culture and an appropriate innovation culture. SKB as an organization have traditionally researched and analyzed how to achieve long term safety and how to store nuclear waste, but nowadays the organization also has to provide for the safety and management of the nuclear waste facilities, facilities that have been traditionally managed by other companies. The problem is that these waste facilities are dependent upon rules and a more rule-focused culture than the part of SKB that does the research and development of a future terminal storage for radioactive waste. A unified definition of the terms safety culture and innovation culture has not been found, but some common dimensions of the concepts has however been found. Aspects that are considered good for both safety culture and innovation culture are not exclusive for these cultures but rather aspects that usually characterize a learning culture. Furthermore it seems like it is not inherently good to try to strive for a unified culture within an organization. An effort to create overarching mottoes or guidelines that everyone can relate to seems to be a more plausible solution, rather than specifically trying to create a unified safety or innovation culture in the organization. Different divisions and work teams have different goals and means to reach those goals, and therefore the concept of safety has to have different meaning and connotation in a strictly rule-governed facility compared to a development division within an organization. / Det finns gott om säkerhetskritiska branscher och det har gjorts mycket forskning kring hur dessa organisationer lyckas upprätthålla en god säkerhet. Det har däremot gjorts mindre forskning kring hur organisationer som är beroende av en god säkerhet och säkerhetskultur balanserar detta mot det faktum att de måste överleva i längden och implementera ny kunskap och teknologi. Denna problematik har specifikt studerats genom att intervjua utvalda personer vid Svensk Kärnbränslehantering AB. Ett företag som, på samma gång, har en innovativ och en säkerhetsorienterad kultur. SKB som organisation har traditionellt sett analyserat och forskat kring långsiktig säkerhet, men nu inbegriper organisationen även kärntekniska anläggningar. Dessa anläggningar är i hög grad regelstyrda och har en kultur som är mer regelfokuserad och säkerhetsorienterad än den del av SKB som sköter analyser kring långsiktig säkerhet och utvecklar ett framtida slutförvar. Studien har inte funnit någon enhetlig etablerad definition av begreppen säkerhetskultur eller innovationskultur, men flertal beröringspunkter har ändå identifierats mellan områdena. De aspekter som anses vara goda för både säkerhet och innovation är inte exklusiva för dessa kulturer utan ses ofta som dimensioner som brukar karaktärisera en ”lärande kultur”. Vidare är det inte eftersträvbart att, enbart för sakens skull, försöka skapa en enhetlig kultur inom en organisation. Det kan vara fördelaktigt att skapa övergripande ledord eller ett motto som alla kan relatera till, men att specifikt försöka skapa en enhetlig säkerhetskultur eller innovationskultur borde inte vara den bästa lösningen. Olika delar av en organisation har olika mål och olika metoder, så synen på säkerhet vid en mycket regelstyrd anläggning måste därför kanske skilja sig från synen på säkerhet vid en utvecklingsavdelning. / QC 20100413

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärare i idrott och hälsa använder sig av sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Hur resonerar lärarna kring sin sim- och vattenundervisning på gymnasiet?  Hur motiverar lärarna valet att antingen inkludera eller exkludera sim- och vattenundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Metod Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet utifrån halvstrukturerade intervjuer. Utifrån ett strategiskt urval bestämdes deltagare där alla arbetar på gymnasieskolor inom Stockholms län. Det teoretiska perspektivet för studien bygger på Basil Bernsteins teori kring inramning och koder. Resultat Lärarna i studien resonerar kring att sim- och vattenundervisning i idrott och hälsa på gymnasiet är viktigt. De menar på att simkunnighet är en livsviktig egenskap. Lärarna beskriver de positiva effekterna som simundervisningen bidrar till och de motiverar detta utifrån ett säkerhetsperspektiv. En del av lärarna resonerar också kring negativa aspekter av simundervisning där de lyfter avsaknaden av simning i gymnasiets kursplan för idrott och hälsa 1. Lärarna tycker att det blå friluftslivet bör inkluderas i undervisningen med anledning av den svenska naturen. Fem av sex lärare inkluderar simning i sin undervisning och motiverar detta utifrån en säkerhetsaspekt. De menar på att livräddning är en förmåga som är viktig här och nu men även i framtiden. En av lärarna exkluderar sim- och vattenundervisning på gymnasiet. Detta på grund av ramfaktorer såsom ekonomi och tillgång. Slutsats Studien visar att fem lärare ser ämnet som svagt inramat då de väljer att tolka kursplanen på så vis att de inkluderar sim- och vattenundervisning. Däremot visade det sig att en lärare ser ämnet som starkt inramat, där kursplanen tydliggör innehållet och det leder till att sim- och vattenundervisning exkluderas. Majoriteten utav de intervjuade lärarna har en blandad kod över sin undervisning där det skiftar mellan kompetenskod och prestationskod beroende på undervisningssituation, metod och inramning. / Aim The purpose of this study is to examine in witch way teachers in physical education practice swim- and water education in physical education in upper secondary school. How do physical education teachers reason when it comes to swim- and water education in upper secondary school? How do the teachers motivate the choices to either include or exclude swim- and water education in physical education? Method The study builds on a qualitative research design where we have interviewed six teachers in physical education in upper secondary school with semi-structured interviews. A strategic choise decided that the participants works in schools in the Stockholm County. The theoretical perspective of this study originates from the works of Basil Bernstein's theory of framing and coding. Result Teachers in the study reason that swim- and water education is important. They argue that knowledge of swimming in physical education are essential knowledge. The teachers continues to argue of the positives effects, beyond safety, which swimming education contributes to. Some of the teachers also shed some thoughts on the negative aspects of swim education where the teachers in question points to the lack of swimming in the upper secondary school's curriculum of physical education 1. The teachers think that the blue outdoor living should be included in the teaching, due to how the Swedish nature looks like. Five of six teachers includes swimming in their curriculum and motivates this out of a securitization aspect. They argue that life guarding are a skill that is essential here and now but also for the students future life. One of the teachers excludes swim and water education in upper secondary school, due to frame factors as lack of economic resources and access. Conclusion The study shows that five teachers see the topic weakly framed when they choose to interpret the curriculum so that they include swim- and water education. However, the study shows that one teacher sees the topic as strongly framed, where the curriculum clarifies the contents and that leads to the excluding of swim- and water education. The majority of the interviewed teachers have a mixed code over their teaching. It switches between competencescode and performancescode depending on the teaching situation, method and framing.

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch där många allvarliga olyckor inträffar. Skanska Sverige AB arbetar hårt med att minska antalet olyckor och säkerhetsarbete är något de prioriterar högt. Denna rapport har genomförts på uppdrag av Skanska Värmland. Syftet var att ge förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras inom Skanska genom att belysa var problemen finns och vad man kan göra utöver det man redan gör idag för att komma vidare med utvecklingen. Underlag till rapporten är en teoristudie om hur Skanska arbetar med säkerhet idag och vilka lagar och regler som finns. Det är även en intervjustudie, där säkerhet och säkerhetsarbete diskuterats med anställda på olika positioner inom Skanska och Arbetsmiljöverket. Rapporten belyser de problem som finns gällande beteende och attityder inom byggbranschen, och konsekvenserna av dessa. Mycket har gjorts gällande lagar, regler och rutiner som rör säkerhetsarbete och det är nu en beteendeförändring som måste till för att kunna fortsätta att minska antalet olyckor. Idag läggs visst fokus på att försöka förändra dessa beteenden på individnivå för att åstadkomma ett bättre säkerhetsklimat. Forskning tyder dock på att det kan vara effektivare att försöka förändra säkerhetsklimatet från andra hållet, genom att arbeta med ledningens signaler och gruppens värderingar. I en väl fungerande organisation där ledaren sänder tydliga signaler om prioritering på säkerhet uppfattar gruppen vikten av säkerhetsarbete som tydligt och ett bättre säkerhetsklimat uppstår. Detta påverkar i sin tur individens beteende och leder till en högre säkerhet. Viktiga faktorer för ett bra säkerhetsklimat inom en grupp eller organisation är;  Ett starkt ledarskap som tydligt prioriterar säkerhet.  En fungerande organisation där rutiner och planering fungerar.  Att en riskuppfattning finns och att risker inte accepteras.  Att en prioritering på säkerhet kontra produktionsresultat är tydlig.  En kompetens hos alla inblandade.  En positiv attityd till säkerhetsarbete.

Idag används Internet bland annat som ett kommunikationsmedium för folk att interagera med varandra på olika sätt, oberoende av geografisk tillhörighet. Så kallade virtuella communities blir fler och fler samt lockar en större skara användare. En virtuell community som används flitigt i Sverige är annonsplatsen Blocket. Där upprättas dagligen kontakt mellan för varandra okända människor i syfte att handla av varandra. Dessa interaktioner väcker särskilda frågor angående tillit och säkerhet på Internet. Syftet med denna uppsats är att undersöka personlig säkerhet i och med användandet av Internet som kommunikationsmedium. Mer specifikt studeras tilliten till Blocket och dess användare, samt hur tilliten påverkar användarens känsla av säkerhet vid handel. Åsikter från studenter har samlats in angående Blocket i termer av personlig integritet, fysiska möten, pengaöverföring samt tillit. Information om Blockets egna strategier angående kundsäkerhet har även undersökts. Sammanfattningsvis har vår studie visat att osäkerheten kring personlig säkerhet på Blocket ofta ligger i det fysiska mötet. Tillit mellan användare är viktigt för en virtuell community av Blockets karaktär, och genom ökad kommunikation mellan användarna kan tilliten förbättras. Implementering av kommunikationsfunktioner kan minska osäkerheten vid handel med främmande människor på Internet och minska osäkerheten kring det fysiska mötet.