Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

I detta arbete försöker jag sätta fingret på vad det är som gör att en sångare låter brasiliansk. Jag har försökt fokusera på det rent sångtekniska och undersökt och jämfört fem utvalda sångare/sångerskor som betytt mycket för brasiliansk musik. Jag har begränsat mig till samba från Rio de Janeiro. I min förundersökning har jag genom litteraturstudier och genom att skriva ner mina egna erfarenheter försökt ringa in hur sång används i Brasilien. Min undersökning har jag delat upp i två delar. En vetenskaplig del då jag själv gjort en röstanalys av varje sångare, samt intervjuat en sakkunnig på området, Margareta Thalén, som är sångpedagog och logonom. Den andra delen består av en intervju med en brasiliansk sambasångare, Will da Mangueira, som sjunger i den berömda sambaskolan Mangueira. Med denna intervju ville jag undersöka hur brasilianarna själva ser på sin sång. Resultatet var som väntat svårt att analysera. Ämnet är stort och det blir lätt att man utgår från ”tycke och smak”. Det jag har kommit fram till är ändå att det finns några gemensamma komponenter för de sångare jag har undersökt. Mycket handlar om frasering, men även hur man gestaltar en text och använder språkets ljud i tonbildningen, samt vilket register man väljer att använda. Titeln O cantor carioca är på portugisiska och betyder Sångaren från Rio de Janeiro (Carioca kallas de som är födda i Rio de Janeiro.) / <p>Pedagogiskt specialarbete 7,5 hp.</p>

Bilaga: 1 CD och 1 DVD. Medverkande: Karin Skoog - sopran, Sophie Bretschneider - viola, Elise Eide - violoncell, Mikael Englund - tenor, Jarislaw Kaliski - piano, Kristina Kaufeldt - flöjt, Agata Kawa - violin, Leena Kekäläinen - violin, Arvid Larsson - fagott, Konstantinos Prodromou - cembalo

I min utbildning till sångpedagog ställs krav på genrebredd vilket har väckt mitt intresse för olika sångstilar och sångtekniker. Denna undersökning fokuserar på de grundläggande faktorerna i sång: stödarbete, stämbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader undersöks i sångteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera. Undersökningen sker genom en studie av två olika handböcker i sångteknik, intervjuer med professionella sångerskor i respektive genre samt egna erfarenheter från övning. Resultatet visar tydliga skillnader i artikulationsarbetet och stämbandsarbetet i olika genrer men endast vissa skillnader i stödarbetet.

<p>Vocal technique and interpretation are the key elements of voice training. Thepurpose of this article is to investigate what vocal technique and interpretation meanto teachers and students and how they would describe the relationship between thetwo. The questions at issue, intended to be answered in this article, are the following:What is the relationship between vocal technique and interpretation? How should theteaching be structured for the students to experience progress on the musical plane?What role does the teacher have in the musical development of the student?</p><p>This is a qualitative survey and the methods of investigation are semi-structuredinterviews and classroom observations. Presented in the article are a number ofresearchers and writers whose thoughts on the subjects have gained great importanceto vocal teachers and students, as well as leading the research on the voice and itsfunctions forward to higher grounds. A vocalist's main task is, according toresearchers and the informants of the survey, to interpret and channel feelings throughsinging. This is achieved through training in vocal technique and interpretation. Ofthe researchers and writers presented in this essay, there are those who are of theopinion that vocal technique is crucial in order to express oneself, while others seevocal technique merely as a helpful tool. The informants of the survey describe therelationship between the two ways as one, and that one should not exclude the other.</p><p>In this article I will sort out the concepts of vocal technique and interpretation andshed light on them from researchers', teachers' and students' points of view.The result of the survey consists of three different perspectives: Adapted teaching, therelationship between teacher and student and from a health point of view. Theteacher's way of being has shown itself to be of great importance in the musicaldevelopment of the student.</p>

Vocal technique and interpretation are the key elements of voice training. Thepurpose of this article is to investigate what vocal technique and interpretation meanto teachers and students and how they would describe the relationship between thetwo. The questions at issue, intended to be answered in this article, are the following:What is the relationship between vocal technique and interpretation? How should theteaching be structured for the students to experience progress on the musical plane?What role does the teacher have in the musical development of the student? This is a qualitative survey and the methods of investigation are semi-structuredinterviews and classroom observations. Presented in the article are a number ofresearchers and writers whose thoughts on the subjects have gained great importanceto vocal teachers and students, as well as leading the research on the voice and itsfunctions forward to higher grounds. A vocalist's main task is, according toresearchers and the informants of the survey, to interpret and channel feelings throughsinging. This is achieved through training in vocal technique and interpretation. Ofthe researchers and writers presented in this essay, there are those who are of theopinion that vocal technique is crucial in order to express oneself, while others seevocal technique merely as a helpful tool. The informants of the survey describe therelationship between the two ways as one, and that one should not exclude the other. In this article I will sort out the concepts of vocal technique and interpretation andshed light on them from researchers', teachers' and students' points of view.The result of the survey consists of three different perspectives: Adapted teaching, therelationship between teacher and student and from a health point of view. Theteacher's way of being has shown itself to be of great importance in the musicaldevelopment of the student.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sångelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sångelever på gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd är nödvändigt för att sjunga hälsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av våra informanter hade svårt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvändning, trots att flera uppgav att de har lätt för att använda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar främst stöd till bukmuskulaturen och andningen. Andra områden så som rygg, bröstkorg och solarplexus anses också vara kopplade till stöd. Informanternas stödövningar går oftast ut på att känna muskelaktivitet någonstans i kroppen. Genom en fenomenografisk ansats har vi även kunnat ta reda på hur och på vilket sätt informanterna talade om sina uppfattningar. De flesta uppfattningarna beskrivs utifrån kroppsliga erfarenheter, i motsats till anatomiska förklaringar. Informanterna hade relativt goda uppfattningar om stöd samtidigt som de hade svårt att verbalisera sin kunskap.

Det här arbetet handlar om hur jag som kvinnlig sångare kan ta mig an rocklåtar som i originalet sjungs av män och ändå behålla sångframförandets karaktär. Detta utan att ta till det förväntade alternativet att byta tonart. Forskningsfrågan handlar om hur jag kan modifiera mitt normala sångsätt för att förmedla samma intensitet, känsla och sound i framförandet som i originalet som är skrivet utifrån en manlig sångröst. Detta för att se om jag kan hitta verktyg inom sång som hjälper att behålla sångens karaktär även fast originalet är skrivet utifrån en manlig sångröst. Jag valde sex låtar inom rockgenren som jag spelade in med ett band tre gånger och mellan gångerna analyserade och jämförde min sång med originalframförandet och spelade in egna inspelningar med hjälp av backing tracks för att hitta ytterligare verktyg. Den sångmässiga progressionen och användandet av olika sångtekniska verktyg presenteras både i form av ljudinspelningar och diverse notbilder. Undersökningen visade att de främsta verktygen för att uppnå detta var mörk klangfärg, effekter, utbyte av toner eller melodier, släppa kontrollbehovet, funktionen overdrive, energi, envishet, att inte glömma hur viktig fraseringen är och att komma ihåg att lyssna vad allt som finns under effekterna. Genom att applicera dessa verktyg kan en kvinnlig sångare uppnå ett resultat som är nära originalsångens karaktär även fast originalsångaren är en man. Med detta arbete hoppas jag kunna inspirera andra sångare att våga ta sig an låtar som inte ligger i deras bekvämlighetszon samt ge mig själv och andra verktyg att använda sig av vid sådana situationer.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Jag försöker ta reda på hur kvinnliga sångerskor inom de populärmusikaliska genrerna sjunger i ett högt tonläge med en fullröstliknande röstkvalité, och hur sångpedagoger sångtekniskt skulle förklara denna typ av sångsätt. Vilka begrepp och beskrivningar använder sig de av? Det område av rösten som undersöks ligger ungefärligt mellan tonerna c2 och g2. Jag har också velat få reda på deras åsikter om huruvida ett sådant här sångsätt är möjligt för alla att lära sig. För att försöka ta reda på detta har jag valt att göra intervjuer med tre olika sångpedagoger för att ta del av deras åsikter, baserat på deras erfarenheter inom sång och sångteknik. I min undersökning kom jag fram till att det inte finns endast ett sätt att förklara detta sångsätt på sångtekniskt, och att det inte går att ge ett exakt svar på hur dessa sångerskor sjunger i detta läge i rösten, men sångpedagogerna som intervjuades verkade överens om att sångerskorna använde någon typ av mixröst, och att man också kunde kalla det för belting. De ställer sig också positiva till att detta sångsätt är möjligt för alla att lära sig, men att alla dock inte kommer att kunna göra det lika bra.