Denna uppsats kommer behandla instuderingen och interpretationen av Thea Musgraves sångcykel Songs for a Winter’s Evening (1995). Till verket har Musgrave valt texter av den skotska nationalskalden Robert Burns. De fristående texter hon har valt ut ska tillsammans bilda en historia om en kvinnas liv. Från den unga kvinnan som längtar efter vuxen kärlek till den åldrande kvinnan som upplevt livslång kärlek. Dessa texter skrev Burns till befintliga folkmelodier och skapade därigenom nya ballader. Då jag blev tillfrågad om att framföra denna sångcykel på en konsert den 28 januari 2018 så valde jag att fördjupa mig i verket och även skriva mitt examensarbete om sångerna. Syftet var att genom analys av text och musik i kombination skaffa mig så pass mycket insikt och kunskap i detta verk som krävs för att framföra det på en hög nivå. I analysdelen av denna uppsats framgår det hur jag har arbetat med Songs for a Winter’s Evening ur ett tolkningsperspektiv samt i sammanhang där jag tar upp liknande kompositioner som är baserade på samma folkmelodier. Genom att arbeta på detta sätt med de här sångerna har jag utvecklats både musikaliskt och tekniskt. Jag har kunnat framföra cykeln på en hög nivå och kommer genom fortsatt arbete kunna utvecklas ytterligare. / <p>Medverkande var sopran Amanda Liljefors, dirigent Glenn Mossop och Orkester Filialen.</p><p>På konserten framfördes <em>Songs for a Winter's Evening </em>av Thea Musgrave, <em>Tam O'Shanter Overture </em>av Malcolm Arnold och <em>Symphony in E minor 'Gaelic' </em>av Amy Beach.</p><p></p>

Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag. Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet. Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare.  Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.

Syftet med denna studie var att undersöka interpretationens påverkan på artikulatorerna, käke och läppar, när sinnesstämningarna ilska, glädje, sorg och rädsla uttrycks genom sång samt hur det mätbara resultatet av artikulatorernas påverkan förhåller sig till det hörbara resultatet. För att undersöka detta lät jag fyra vokalister enskilt sjunga samma fras med fyra olika sinnesstämningar, utifrån interpretationsunderlag. Därefter gjordes ett lyssnartest då fyra sångpedagoger lyssnade på samtliga tagningar och markerade vilken av de fyra emotionerna de tyckte uttrycktes samt en motivering till svaret.   Sammanfattningsvis visas det bland annat i resultatet att de utåtvända sinnesstämningarna ilska och glädje visar större och häftigare rörelser i både käköppning och läpprundning, att de inåtvända sinnesstämningarna sorg och rädsla visar svagare volym än utåtvända samt att artikulatorhastigheten inte brukas för emotionell färgning. Det blev också tydligt genom lyssnartestet att rädsla var den svåraste emotionen att urskilja och ilska den lättaste. Slutligen påvisade resultatet att informanterna kännetecknade de olika sinnesstämningarna genom kategorierna andning, ansats och avfraseringar, artikulation, effekter/tekniktermer, klangfärg, luftflöde, register, tonkvalité, tonlängd och fraslängd, vibrato samt volym. Båda de utåtvända sinnesstämningarna beskrevs som bland annat tydligt, ”framåt” och starkt, medan de båda inåtvända sinnesstämningarna beskrevs som luftigt, svagt, instabilt och kort.   Förhoppningsvis kan resultatet av den här studien bidra med ökad kunskap om hur instrumentet sång responderar på olika sinnesstämningar och hur lyssnaren kan uppfatta olika uttryckta emotioner. Resultatet väcker nya frågor om till exempel hur teknik och uttryck är sammankopplat och kan användas till varandras fördel samt hur sångpedagoger och vokalister kan jobba med gestaltningen både auditivt och visuellt.

No description available.

Under de senaste åren har lusten att sjunga i flera genrer vuxit inom mig. Den konstnärliga kandidatutbildningen i klassisk sång blev avstampet för ett nytt kapitel i mitt liv. Nu går jag mitt sista år på Musikhögskolan i Piteå och har insett att jag har fyllt mitt bagage med många olika genrer och stilar genom åren som jag idag har nytta av. Som examensarbete valde jag att sångtekniskt och gestaltningsmässigt instudera sången ”The Girl in 14G”. Sången var redan bekant för mig från början. Jag kom i kontakt med ”The Girl in 14G” på gymnasiet. Jag var 17 år. Min dåvarande sångpedagog gav noten till mig. På notbladet stod det skrivet: ”Den här sången är nog för stor för dig just nu, men om några år…”. Sedan dess har jag endast sjungit igenom sången på skoj utan att medvetet tänka på användningen av någon speciell sångteknik. Anledningen till att jag valde ”The Girl in 14G” berodde på sångens speciella karaktär som lockade mig: den växlar mellan genrerna jazz, musikal och opera. En rolig utmaning! Med tanke på mina tidigare erfarenheter i andra genrer kände jag mig redo att ta mig an sången som på sitt alldeles egna sätt tänjer på de musikaliska gränserna. Den största lärdomen har varit att sätta ord på mitt musicerande och utövande. Jag har breddat min röstkännedom och kommit till insikten av att vilja fortsätta musicera i flera genrer – gärna parallellt med varandra.

Under 1900-talet skedde ett stort upplivande av det svenska körlivet, till stor del som en följd av kördirigenten Eric Ericsons inflytande. Studien innefattar en analys av hur körlivet såg ut då och hur det påverkar den sångtekniska aspekten. Arbetet utgår ifrån en vilja att hitta en sångteknik som fungerar bra i de olika sammanhang en klassiskt skolad sångare verkar i. I undersökningen används metoden att intervjua två personer som själva är eller har varit verksamma som sångare i olika sammanhang och har stor erfarenhet av att använda sin röst på olika sätt. Ytterligare en metod som används för studien är att själv testa sin röst i de olika sammanhang den befinner sig i som klassiskt skolad sångare. Undersökningen resulterade i slutsatsen att det är hälsosamt för rösten att lära sig passa in i olika sammanhang men att olika förutsättningar gör att det är mer eller mindre utmanande. Detta innebär att det är givande att sjunga i kör och ensemble när man utvecklar en solistisk sångteknik förutsatt att man hittar rätt sammanhang där man får sjunga med sin naturliga röst och bibehåller en medvetenhet om sin sångteknik. / <p>Ljudfilen som hör till arbetet är sångexempel från några av de konserter jag har medverkat i som solist, körsångare eller både och. Filen består av klipp från fem olika konseter. Kompositörerna, musiken och de medverkande på konserterna är anonymiserade.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sångpedagoger inom genren svensk folklig sång har för metod för att lära ut kulning och om det går att använda kulning som ett redskap för att förbättra sångteknik överlag. Kvalitativa intervjuer med tre sångpedagoger som har stor vana att undervisa i kulning ligger till grund för undersökningen. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat ger en god bild av sångpedagogernas metod för att lära ut kulning och den visar på både skillnader och likheter i deras metoder. Gemensamt för deras metod är ett fokus på kulning som ett rop snarare än ett sångsätt. De vill alla tre förmedla att kulning inte kräver särskilt stor ansträngning eller muskelstyrka, utan att det viktiga är att hitta en stark ton med minsta möjliga ansträngning, det så kallade ”dragläget”.  Det krävs en del mod för att eleven ska våga uppbringa dessa starka läten och för att uppmuntra till det är det viktigt att läromiljön känns trygg och tillitsfull. Informanterna anser att kulning är ett starkt verktyg för att utveckla rösten och att tekniken går att applicera även på annan sång eller tal, den kan exempelvis vara till stor hjälp för att hitta stöd, andning och en kraftfullare röst. Resultatet visar att informanterna är väl insatta i den forskning som är gjord kring tekniken och att den varit värdefull i utformningen av deras metod. Kulningen har i dagens samhälle fått en rad nya användningsområden och resultatet visar att kulningen inte är någonting statiskt utan att den anpassas och förändras utifrån kontexten den används i. / The purpose of this study is to investigate what method singing teachers within the Swedish folk music genre, use to teach kulning, and whether it is possible to use kulning as a tool to improve singing technique in general. The basis of this study is qualitative interviews with three singing teachers who have many years of experience from teaching kulning. The theoretical basis of the study has been the socio-cultural perspective. The result of the study gives us a good insight in the singing-teachers methods for teaching kulning, and it shows both similarities and differences in their methods. Common to their methods is a focus on calling or hollering rather than a way of singing. They all emphasize that kulning does not require particularly strong effort or muscle strength, but that it is important to find a strong tone with least possible effort. It takes some courage for the student to dare to make these strong noises, and to encourage it, it is important that the learning environment feels safe and trusting. The interviewees believe that kulning is a powerful tool for developing the voice and that the technique also can be applied to other types of singing or speech, it can for example be very helpful in finding support, breathing and a more powerful voice. The results show that the informants are well acquainted with the research that has been done on the technique and that it has been valuable in the design of their method. In today's society, kulning has gained a number of new areas of use and the results show that kulning is not something static but that it is adapted and changed based on the context in which it is used.

Titel: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: En studie om Cursive Singing. English title: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: A study about Cursive Singing. This is a critical study about the music industry with focus on the technological aspects of musical trends. The musical trend studied here is a modern singing technique called cursive singing – a phenomenon concerning the pronunciation of the lyrics in contemporary pop music. By looking into three hit songs of the late 2010s in which the singer employs cursive singing, I am aiming to find answers to two questions: Which other musical parameters do these three songs from 2015 to 2019 have in common, and what can they tell us about the mixing process? After answering this question, I am trying to find out whether certain contemporary music production techniques of these three songs could encourage cursive singing, and if so – how? I have employed two methods for analyzing the songs: a multimodal analysis as well as a reenactment of a recording situation. The multimodal analysis is based on the terms and concepts presented in the book Speech, Music, Sound (1999) by multimodalist and linguist Theo van Leeuwen, while the reenactment is an attempt to gain insight in the singing situation of todays recording artists, where the compressor is becoming more and more important in the mixing process, diminishing the dynamics of the recorded song. Through enabling mass production and distribution of music, the music technology has become an essential part of the music industry, while it at the same time is shaping the recorded music.

This bachelor thesis starts with me envisioning myself performing as a vocalist free from inhibitions and asking myself what’s required of me to get there. How can I compose music in a way that both enhances and challenges my artistic epression? I investigate different methods for vocal technique and mental exercises as well as study live performances from a few selected artists for reference.  In the primary part of my thesis, I explore how I can connect these aspects in order to compose music of my own and perform it with brilliance. The goal is taking it to the highest artistic level possible. I practice different methods to spark the creative flow, such as using visual moodboards, free improvisation in addition to fixed routines as a tool to compose music. This subsequently results in a concert April 7th with ten musicians on stage where we perform my five original compositions written for this project. The songs involve stories about talking with the snow, feeling free in the water and riding on metaphorical trains. With the ambition to seal the gap between instrument practice, creative visions and concert performance I reflect on the importance of making a connection with the audience through both music and storytelling around the music and how the lack of a physical audience affects the performance on stage. I further reflect on the importance of accepting help from people around you and how the force of singing together can overpower negative emotions. / <p><strong>Kompositioner och arrangemang: (av Jenny Hedman)</strong></p><p>Snow Song</p><p>Logic of Love</p><p>The Adventure</p><p>In the Water</p><p>Nothing Compares to you (part 1&amp;2)</p><p> </p><p><strong>Medverkande musiker:</strong></p><p>Jenny Hedman - sång</p><p>Sara Hermansson - keys</p><p>Oskar Nilsson - gitarr</p><p>Gabriel Dahl - elbas, kontrabas, kör</p><p>Sammy Hsia - trummor</p><p>Marcus Wärnheim - altsaxofon och klarinett</p><p>Linnea Jonsson (Konsertvikarie: Axel Berntzon) - trumpet och flygelhorn</p><p>Vendela Tegerstrand - kör</p><p>Sofia Svensson - kör</p><p>Gäst: Filip Magnusson - sång och gitarr</p>

Syftet med denna studie är att undersöka sångpedagogstudenters uppfattningar om arbetsmetoder gällande det sångtekniska momentet stöd. Även frågan om vad som karaktäriserar sångpedagogstudenternas definition av vad stödet är och upplevelser av möjliga hinder för att utföra stödarbetet berörs. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fyra sångpedagogstuderande på högskolenivå. Studenterna som intervjuats studerar vid två olika musikhögskolor i Sverige. Analysen har gjorts genom en tematisk analys och har inspirerats av en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet visar att sångarna har en mängd varierande arbetsmetoder, bestående av praktiska övningar men de använder sig även av olika mentala övningar eller förhållningssätt som verktyg för att möjliggöra stödmuskulaturens arbete. Det framkom även att stödet ses som en förutsättning för sång, men att det varierar från olika genrer och röstkvaliteter hur mycket aktivitet i stödmuskulaturen som krävs. I diskussionen diskuteras bland annat att distinktionen mellan aktivitet och statisk spänning framkommer som viktig i stödarbetet, och frågan kring om olika genrer kräver olika mycket stödarbete tas upp. Även de mentala aspekterna som kom fram ur resultatet diskuteras, där en slutsats som dras är att sångare kan vinna på att ha ett holistiskt synsätt på stöd.