Under barocken var ornamentering en viktig del i framförandet av musik. Det publicerades en mängd skrifter i ämnet och vad gäller sång är P.F. Tosis Opinioni de’ cantori antichi e moderni och J.F. Agricolas Anleitung zur Singkunst de viktigaste verken från barockens senare hälft. Studiens syfte var att jämföra Tosis och Agricolas sångskolor, för att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns i hur man ornamenterade under 1600-talets senare del, respektive 1700-talets första hälft. I studien appliceras Tosis och Agricolas metoder på två samtida stycken: kantaten Poi che riseppe Orfeo av A. Scarlatti, samt kantaten Orfeo av G.B. Pergolesi. De fokusområden som har valts ut är: förslag, drillar, passaggi, variation av arior och recitativ samt cadenze. Studien visar att i stort sett samma ornament användes under hela senare delen av barocken, men att utförandet kunde skilja sig åt, samt att utvecklingen av improviserade cadenze skedde först under 1700-talet. Studiens resultat visar att historisk uppförandepraxis är en givande metod att använda vid instudering för att nå en djupare förståelse om hur verket framfördes under den tidsperiod då det komponerades. / <p>Alessandro Scarlatti (1660-1725) ”Poi che riseppe Orfeo” <em>Kantat för sopran och basso continou</em></p><p>Luigi Rossi (1597-1653) ”Mio ben”, aria ur operan ”Orfeo”</p><p>Barbara Strozzi (1619-1677) ”Non mi dite”, ur op. 2</p><p>Sigismondo d’India (1582-1629) ”Piangono al pianger mio”</p><p>Claudio Monteverdi (1567-1643) ”Quel sguardo sdegnosetto”, ur "Scherzi musicali"</p><p>Claudio Monteverdi (1567-1643) Prologen ur operan ”L’Orfeo”</p><p>Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736) ”Orfeo” <em>Kantat för sopran, stråkensemble och basso continou</em></p><p>Medverkande:</p><p>Elisabeth Hellström, sopran</p><p>Sofia Winiarski, cembalo</p><p>Hanna Dahlkvist, barockcello</p><p>Torun Fredberg, barockviolin</p><p>Sofia Kolupov, barockviolin</p><p>Sofia Hanson, barockviola</p>

Syftet med arbetet är att undersöka vilka inställningar fyra sångpedagoger har gällande samspelet mellan vokalfundament och elevers personliga uttryck. Detta har gjorts genom kvalitativ intervjuer. Tidigare forskning tyder på att rösten är sammankopplad med identiteten. Under gymnasietiden kan sökandet efter röstidentiteten bidra till utmaningar för sångpedagogen, då den inre motivationen är starkt sammankopplad till musikaliska preferenser. Olika soundideal finns inom olika genrer vilket innebär många valmöjligheter för sångare. Resultatet visar att sångpedagogerna värdesätter elevers inre motivation. Aspekter som trygghet i undervisning, genretillhörighet och adekvata kunskaper i grundläggande sångteknik anses påverka samspelet mellan vokalfundament och röstidentitet. Elever i ett identitetssökande under tonåren använder sig av härmning och imitation utifrån soundideal, vilket visade sig inte enbart vara negativt. Tillit och förtroende i sångundervisning är grundläggande för att avslappning ska infinna sig för att underlätta arbetet med sångteknik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en sångpedagog kan arbeta med att utveckla det sceniska uttrycket hos sina elever under lektionstid och vilka faktorer som kan påverka hur detta arbetet går. Min första frågeställning handlar om hur du som sångpedagog kan arbeta med sceniskt arbete under sånglektioner och min andra frågeställning berör vilka faktorer som kan påverka en sångpedagog kring arbetet med sceniskt uttryck. I min bakgrund tar jag upp olika teorier och begrepp som berör arbetet kring det sceniska uttrycket på olika sätt. Min metod bestod utav lektioner som jag höll i tillsammans med sammanlagt tre deltagare. Tre deltagare fick två enskilda sånglektioner var och två av deltagarna var med på en grupplektion. Under lektionerna arbetade vi med olika övningar för att främja det sceniska uttrycket. Det handlade om sångövningar, sångteknik, teatraliska övningar och övningar med fokus på olika känslor bland annat. Alla deltagare fick välja ut en låt själva som de kunde utantill som de fick sjunga under lektionerna. I min studie kommer jag fram till att det finns olika faktorer som påverkat hur det gått under lektionerna. Det handlar om olika faktorer som påverkat förutsättningarna för eleverna och för mig som lärare. Jag skriver även om hur olika delar kan påverka varandra i arbetet kring det sceniska uttrycket. Exempel på detta kan vara att det genom att arbeta med teatraliska övningar kan påverka sångtekniken positivt. Precis som arbete med sångteknik kan påverka det känslomässiga budskapet positivt.

Syftet med den här forskningsstudien har varit att få kunskap om pedagogiska arbetssätt som passar för att utveckla åldrande kvinnoröster. Med en bakgrund som sångerska och sånglärare har jag upplevt svårigheter att hitta verktyg för att arbeta metodiskt med sångare, fysiologiskt och psykologiskt, som vill fortsätta sjunga långt upp i åren och som vill behålla sin röstkvalitet länge. För många är sång och en körgemenskap en stark faktor för livsglädje och sång har även en stor och viktig hälsoaspekt. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med tre sångpedagoger som även är körledare. Intervjuerna har haft en låg grad av standardisering och strukturering och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teorimodell. Resultatet visar att vanliga problem som uppstår hos åldrande kvinnoröster är förändringar i hormonbalansen, vilket gör slemhinnorna torrare. Detta kan leda till att övertonerna i rösten reduceras och rösten blir klangfattigare. En minskad lungvolym samt svårigheter att aktivera den nedre raka bukmuskeln kan ge ett ökat vibrato och svårigheter med att hålla ut toner. Resultatet visar också att det är av stor vikt som äldre sångare att vara fysiskt aktiv, arbeta aktivt med andningsteknik och att hela tiden ha en vilja att utveckla sin sångteknik. Målet för röstutveckling bör av pedagogen alltid sättas lite i överkant för att lärande ska kunna ske, enligt Vygotskijs teori om proximal utveckling. Forskningen av åldrande kvinnoröster är eftersatt och det är svårt att hitta metodikböcker i ämnet. Pedagogers samlade erfarenhet i ämnet är därför viktig i sammanhanget.

Med en bakgrund inom både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer har jag själv upplevt svårigheter med vokal mångsidighet och genrebredd över genrer som är sångtekniskt och interpretationsmässigt olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur det arbetas med ’vokal mångsidighet’ på det estetiska programmet i svenska gymnasieskolor med fokus på elevperspektivet. Studien har genomförts genom en enkät som har skickats ut till 50 gymnasieelever på åtta olika skolor som går tredje året på estetiska programmet med sång som huvudinstrument. Studien visar på att val av repertoar till stor del är intressedrivet, att populärmusikgenrer verkar få större utrymme i undervisningen än klassisk sång och att de flesta eleverna tycker att genrebredd är viktigt. Studien visar också på att arbetet i gymnasieskolan fokuserar mycket på sångteknik och att det läggs vikt på sångteknik som kan kopplas till både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer. Min studie kan bidra till en inblick i elevernas syn på arbete med vokal mångsidighet.

<p>Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar.</p> / <p>This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.</p>

Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar. / This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fortbildning på ”Complete Vocal Institute”, CVI, påverkar och bidrar till sångpedagogers undervisningssätt. Bakgrundskapitlet ger en kort beskrivning av den fortbildning på ”Complete Vocal Institute” som informanterna i studien har gått. Vidare följer en presentation av komplett sångtekniks (CVT:s) grundare Cathrine Sadolin, hur CVT växte fram samt av metodens innebörd och funktion. Därefter presenteras tidigare forskning inom ämnesområdet och närliggande områden samt studiens teoretiska utgångspunkt.   Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra sångpedagoger som fortbildat sig genom CVI:s treåriga utbildning som berättigar till undervisning i CVT. I resultatet presenteras analysen av pedagogernas berättelser kring hur fortbildningen har påverkat och bidragit till deras undervisningssätt. Det framkommer att pedagogerna har tillgodogjort sig flera pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom fortbildningen. Bland dessa kan nämnas CVT:s sångtekniska terminologi, olika undervisningssätt samt förhållningssättet att alltid låta undervisningen utgå från elevens smak och motivation. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts valda aspekter ur resultatet fram och diskuteras i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare forskning. Aspekter som diskuteras är bland annat pedagogernas berättelser kring verktyget att undervisa utifrån olika undervisningssätt samt det pedagogiska förhållningssättet att ge ansvaret till eleven. / The aim of the present study is to explore how training at Complete Vocal Institute, CVI, affects and contributes to singing teachers way of teaching. The background chapter gives a brief description of the training course at CVI, followed by a presentation of the founder of Complete Song Technique (CVT), Cathrine Sadolin, how the technique evolved and its described meaning and function. Previous research in related fields is presented and the chapter concludes with the socio-cultural perspective, which form the basic understanding of this study. The study consists of four interviews with four singing teachers who have participated in a three-year training course at CVI, to become certified CVT-teachers. The result presents the analysis of the teachers' stories about how this training has influenced and contributed to their teaching methods. It appears that they have gained several educational tools and approaches through CVI including the CVT's vocals technical terminology, different teaching methods and a pedagogical approach to always let the student's taste and motivation constitute the base for learning. The concluding discussion highlights selected aspects of the results, which is discussed in relation to the socio-cultural perspective on learning and previous research. Aspects discussed include the teachers' emphasis on the importance of using five described different techniques as pedagogical tools as well as the approach of giving students responsibility for their learning process.

Detta examensarbete handlar om hårdrockssångares medvetenhet när det gäller sångteknik. Syftet med arbetet är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt de har använt sig av när de skapat sitt sound och hittat sin teknik. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning inom området behandlar traditionell röstlära, mer moderna sångskolor och socialkulturella normer gällande inlärning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och mina informanter är verksamma inom området. Resultatet visar att hårdrockssångare är väl medvetna om traditionell röstlära, nya rön och vikten av att vårda sin röst. Diskussionen belyser att förebilder är viktiga för framgång. / This is a study about heavy rock singer´s awareness of vocal techniques. The intention of the study is to achieve knowledge of which approach they have used to create and find their own technique. The theoretical point of the study is the sociocultural theory. Earlier studies on the subject are about the traditional voice teachings, modern voice schools and the sociocultural behaviour according to the learning process. I have used qualitative interviews, and my informants are professional heavy rock singers. The result shows that heavy rock singers are well aware of traditional voice teachings, new findings and the importance of taking care of the voice. The discussion enlightens that idols and role models are important in term of success.

Denna studie grundar sig i ett intresse för sång och sångteknik som berör begrepp som genrer, sound och effekter. I enlighet med mitt yrkesval som sångpedagog har även ett intresse för läromedel i sång varit till grund för detta arbete. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur ett eget sångundervisningsmaterial konstruerat för en specifik kurs på gymnasiet uppfyller sitt syfte. De frågeställningar som har styrt arbetets gång har behandlat hur en konstruktion av ett sångundervisningsmaterial kan gå till samt hur ett sångundervisningsmaterial kan användas av elever. Detta är delvis ett gestaltande arbete och en kvalitativ studie. Studiens metoder utgörs av aktionsforskning och intervjuer samt prövande av sångövningar och läsning av relevant sånglitteratur. Resultatet presenteras i två delar som besvarar de två frågeställningarna. Första delen av resultatet är ett sångundervisningsmaterial som belyser valda sångtekniska aspekter genom egna konstruerade genrepaletter. Andra delen av resultatet belyser elevernas tankar om sångundervisningsmaterialet.