Detta är ett självständigt arbete som handlar om hur jag utforskar min egen övning där jag memorerar texter ur två olika sånger under två separata veckor. Arbetet genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv och grundar sig i tidigare forskning och självständiga arbeten om minne och musicerande utantill. Arbetet har dokumenterats genom videoobservationer och loggboksanteckningar under övningstillfällen hösten 2022. Resultatet presenterar olika teman som observerats och svarar där igenom på mina frågeställningar vilka redskap jag använder mig av och vilka faktorer som påverkar svårighetsgraden på lärandet av olika texter. I diskussionen sätter jag resultatet i relation till tidigare litteratur kring ämnet, forskning och det sociokulturella perspektivet. / This is a self-study about how I study my own practice where I memorized two different song lyrics in two separate weeks. The study is made with a sociocultural perspective and is based on previous research and studies about memory and playing music without sheet music. The study was being documented through video recordings and notes in a logbook in the autumn of 2022. The result presents different themes that came to be observed and they answer my research questions about which cultural tools I use and what it is that affects the degree of difficulty when learning song lyrics. In the discussion I put my result in relation to the previous literature, research and the sociocultural perspective.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i några svenska barnsånger med miljöinnehåll som producerats från 1960-talet till nutid samt vilka diskurser dessa sånger förmedlar och hur barnet skrivs fram. Teori och metod är diskursanalys där materialet består av 15 barnsångtexter. Resultatet visar att de studerade sångtexterna kan delas in i fyra områden som benämns: klimat-, naturfrid-, sophantering- och trafikdiskursen. Klimatdiskursen visar sig, trots sin aktualitet, vara den minst utbredda, vilket tolkas som att den ännu inte hunnit omskrivas och att klimathot är ett mycket komplext område att närma sig. Barnet i denna diskurs beskrivs som kompetent att klara av oron som hotet innebär. Diskursen naturfrid beskriver ett naturligt barn som tycker om att vistas i skogsmiljöer och där denna vistelse leder till en hoppfull framtidstro och ett miljöengagemang. Sophanteringsdiskursen beskriver ett barn som agerar skräpplockare eller undviker att skräpa ned, medan sortering och återvinning av skräp samt talet om att minska mängden förpackningar utesluts. Trafikdiskursen tar upp motortrafikens avigsidor i fråga om olycksrisker (säkerheten) miljöproblemen (luftföroreningar). Barnet positioneras som i behov av skydd men äger också styrka nog att handla mot bilism. Eco-edu-tainment definieras och kategoriseras efter kvalitet enligt Martin (2004). Utifrån Martins begrepp eco-edu-tainment myntas begreppet hållbara barnsånger. Resultat och analys åskådliggör 9 av de 15 analyserade barnsångerna som hållbara.