<p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

No description available.

<p>Sångtexter motsvarande 352 skivspår insjungna av den svenske sångaren och låtskrivaren Alf Robertson studeras med tonvikt på de 72 egna originaltexterna och 152 egna översättningarna av som regel amerikanska originaltexter. Robertson kännetecknas som en sångare vars repertoar domineras av översatta texter framförda av honom själv som om det var hans egna. De översatta texterna analyseras utifrån hur konflikter mellan originaltexternas innehåll och den egna artistpersonans konstruktion hanterats. Ett antal återkommande teman i Robertsons texter beskrivs och exemplifieras via närläsning av utvalda texter. Sångtexternas subjekt analyseras och kvantifieras bl a utifrån om textjaget är könsfixerat eller ej. Två olika översättningar av samma originaltext analyseras kvantitativt med avseende på hur väl de följer originalet.</p>

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sångtexter. Den har även analyserat vilken kunskap förskollärarna säger att de tror sångtexterna förmedlar och hur mycket de använder sig av sången i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts på olika förskolor, och analyser av nio sångtexter har gjorts.Frågeställningarna var: Vilka matematiska begrepp finns i de sångtexter barnen möter på förskolan? Vilka kunskaper säger pedagogerna i förskolan sig tro att sångtexterna ger barnen? Hur mycket använder sig pedagogerna av musik och sång i verksamheten? För att få reda på vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sångerna så analyserades sångtexterna och olika ”kategorier” undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och längd, form och räkneord. I intervjuerna framkom att barn lär sig väldigt mycket när de sjunger enligt pedagogerna. Alla pedagogerna var överens om att barnen lär sig språk och matematik genom att sjunga. Studien kom fram till att på avdelningarna där de intervjuade pedagogerna arbetar sjunger man varje dag, både spontant och inplanerat. / This study is about what kind of mathematics children in preschool encounter in song lyrics. The study has focused on what kind of knowledge preschool teachers think that the song lyrics conveys and how much they use music during the day. In the study three qualitative interviews were conducted with teachers at different preschools, and nine lyrics were analyzed. The research questions are: What mathematical concepts do children meet in song lyrics in preschool? What knowledge do teachers say they believe that the song lyrics convey to the children?How much do the teachers use music and song in their work? To find out what kind of mathematics there was in the music, lyrics were analyzed and different “categories” were found. These were: spatial perception, time, weight and length, shape and numbers. From the interviews it was concluded that teachers believe children learn very much when they sing. All teachers agreed that children can learn language and maths from song. The study concluded that in the preschool groups where the interviewed teachers work they sing every day, both spontaneously and according to schedule.

Sångtexter motsvarande 352 skivspår insjungna av den svenske sångaren och låtskrivaren Alf Robertson studeras med tonvikt på de 72 egna originaltexterna och 152 egna översättningarna av som regel amerikanska originaltexter. Robertson kännetecknas som en sångare vars repertoar domineras av översatta texter framförda av honom själv som om det var hans egna. De översatta texterna analyseras utifrån hur konflikter mellan originaltexternas innehåll och den egna artistpersonans konstruktion hanterats. Ett antal återkommande teman i Robertsons texter beskrivs och exemplifieras via närläsning av utvalda texter. Sångtexternas subjekt analyseras och kvantifieras bl a utifrån om textjaget är könsfixerat eller ej. Två olika översättningar av samma originaltext analyseras kvantitativt med avseende på hur väl de följer originalet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus kan framträda i barnsånger som används i förskolans verksamhet, samt hur förskolepersonal motiverar sina val av barnsånger. Vi bekantar oss med tidigare studier om genus och musik i förskolan, samttidigare studier om hur genus kan framträda i musiken. Läsarna får en introduktion till vad genus är i stort, samt det heteronormativa perspektivet. Dessa introduktioner kan vara viktiga att presentera för att läsarna ska kunna förstå studiens innehåll. Studien genomfördes med hjälp av datainsamlingsmetoden webbenkät. I resultatet så visade det sig att det var få informanter som uttryckte att dem edvetet hade tänkt på genus i sångvalen. I diskussionen har vi bearbetat resultatet och argumenterat för hur förskolepersonal skulle kunna använda musik som ett verktyg i förskolan. Musiken skulle som verktyg i pedagogiska sammanhang kunna bidra till en bättre genusmedvetenhet i förskolan. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med studien är att bidra till kunskap om förskollärares utsagor av hur de genom ett normkritiskt arbetssätt förhåller sig till sånger i förskolan. Frågeställningen som besvarats är: Hur beskriver förskollärarna ett normkritiskt arbetssätt i relation till sång i förskolan? Den metod som används är kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studien har en poststrukturell utgångspunkt och analysen bearbetades utifrån en diskursanalys.  Resultatet visar att förskollärarna beskriver arbetet med normkritik i förskolan som betydelsefullt, att förskollärarnas bild av arbetssättet varierar och att sång i förskolan prioriteras olika. Resultatet visar även att det framkommer olika diskursiva teman gällande bevarandet av sånger i relation till att introducera nya sånger. Förskollärarna upplever även utmaningar men också förutsättningar i det normkritiska arbetetssättet och att det ständigt krävs reflektion och dialog för att synliggöra normer och maktförhållanden i förskolan i relation till sång som uttrycksform.

Detta är en jämförande studie av textförfattarverktyg och dess påverkan på min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen påverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag får mest nytta av i mitt egna textskapande. Jag genomförde detta genom att skriva sex låtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens påverkan på texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan använda som hjälpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte är optimala i alla avseenden och att jag gärna väljer verktyg beroende på vilken typ av låt jag ämnar skriva. Jag har även funnit en kedja av verktyg och moment som jag känner mig bekväm i och som hjälper mig prestera bättre än när jag skriver texter utan verktyg.

The purpose of this study is to analyze Swedish songs for children and their respective illustrations in songbooks and digital material from a gender perspective. The analyzed songs were the ten most frequently answered songs from a survey sent out to people working with early childhood education. The theoretical framework consists of gender theory where central concepts include performativity, representation, heteronormativity, the heterosexual matrix and hegemonic masculinity. This combined with semiotic theory paves the way for an analysis of both the lyrics and their corresponding illustrations. Through a qualitative analysis the study finds that there is a strong overrepresentation of male pronouns and characters in the material and that gender often is portrayed in a stereotypical way. Especially the female characters are portrayed with attributes to emphasize their gender. However the study also shows that inclusive and gender neutral representation in songs is possible and exists in a minority of the analyzed material. The study concludes that a continuous dialogue between coworkers in preschools about gender representation in songs is needed to fulfill the preschool curriculum goal to prevent reproduction of restrictive gender patterns.

Studien avser att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal kring sångtexter som de sjunger med barn på förskolan. För att uppnå studiens syfte har frågeställningarna ”Hur beskrivs normer och normkritiskt arbetssätt genom samtal om sångtexter?”, ”Vilka normer framträder i sångtexter som sjungs på förskolan?”   samt ”Hur beskriver förskollärarna att sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer?” besvarats.      Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fokusgruppsamtal med förskollärare som valts ut genom ett ändamålsenligt urval utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien är inspirerad av ett normkritiskt perspektiv och genom en tematisk analys har empirin analyserats och skrivits fram utifrån tre olika teman. Dessa teman är genus, kropp och etnicitet som handlar om vilka olika normer som förekommer i sångtexter. De andra temana är jämlikhet som förhållningssätt samt didaktiska val i förhållande till sångtexter som kopplas till resultatet av hur förskollärarna beskriver att de arbetar med sång som ett pedagogiskt verktyg för att motverka stereotypa normer redovisas. Studiens resultat visar på olika normer som förskollärarna belyser i de sångtexter som de sjunger i förskolan. I resultatet lyfts även flera betydelsefulla faktorer för det normkritiska arbetssättet där förskollärares kompetens, deras didaktiska val samt förhållningssätt har en betydande roll.