A Considered Conversion: The Conscious Choice to Accept Christianity by the Populace of Iceland and Greenland in the Era of Scandinavian Conversion Robert A. Burt Department of History, BYU Master of Arts Most studies of the Christianization of Scandinavia attribute the phenomenon to the influence of powerful kings. However, many times the conversion experiences of Iceland and Greenland are either ignored, or tied to the influence of these distant kings. This thesis unites sociological ideas relating to conversion along social and familial lines, ideas introduced by Roger Stark and Rodney Finke, with historical details of Icelandic and Greenland family genealogies found in Íslendingabók, Landnámabók, Kristni saga, and Njáls saga to demonstrate a clear pattern of Christian conversion along social and familial lines on the islands of Iceland and Greenland during the era of Scandinavian Conversion.

The aim of this master’s degree essays is to analyse and compare the first-contact situations and means of communication as described in four different sagas including Legendary Sagas and Sagas of Icelanders, more specifically Vínlandsagas. Two additional papers on contacts and communication with indigenous people from the perspectives of Spanish conquistadores and Brittish settlers in Australia were reviewed to establish a baseline for behaviour in contact situations with unknown peoples. The analysis of both sagas and additional sources shows that neither of them focus in their description on communications tools and instead focus on the different behaviour of the indigenous people as observed by the settlers and conquistadores and on the actions and transactions with the indigenous peoples. / Das Ziel der vorliegenden Arbeit war es, die Beschreibungen von Erstkontaktsituationen und Kommunikationsmitteln in vier verschiedenen Sagas zu vergleichen und zu analysieren. Zu diesem Zweck wurden Vorzeitsagas und Isländersagas, insbesondere Vínlandsagas untersucht. Zudem wurden zwei ergänzende Artikel zu Erstkontakten und Kommunikation mit indigenen Bevölkerungen aus der Sicht von spanischen Conquistadores und britischen Kolonisateuren in Australien aufgearbeitet, um eine Operationslinie für das Verhalten in Kontaktsituationen mit fremden Bevölkerungen zu haben. Die Analyse von sowohl Sagas als auch den ergänzenden Quellen zeigt, dass weder Sagas noch spätere Aufzeichnungen Beschreibungen der Kommunikationsmittel en detail erwähnen. Stattdessen liegt der Fokus auf dem vom eigenen abweichenden Verhalten und dem Umgang mit den indigenen Bevölkerungen.

<p>Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser. De isländska sagorna är fyllda av manliga ideal - råstyrka och mod, kontra svaghet och feghet. Det intressanta för mig är att fördjupa mig i kvinnoskildringen i två sagor.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till van der Kaaij.

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser. De isländska sagorna är fyllda av manliga ideal - råstyrka och mod, kontra svaghet och feghet. Det intressanta för mig är att fördjupa mig i kvinnoskildringen i två sagor. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till van der Kaaij.

Syftet med studien var att studera förskollärarnas beskrivningar av hur deras arbete med sagor påverkar barnens aktiviteter i förskolan och på fritiden. Frågeställningarna är; hur beskriver förskollärarna att sagan påverkar barns lek? Hur beskriver förskollärarna att sagan påverkar barns språk? Vilka olika arbetssätt väljer förskollärarna utifrån sagor? Hur beskriver förskollärarna samarbetet med föräldrarna kring sagor? I studien har den teoretiska utgångspunkten varit sociokulturellt perspektiv med Vygotskij som förespråkare och vad begreppet litteracitet innebär för barns språk. Studien har även belyst vad tidigare forskning säger om sagan och dess betydelse för barns språk och förskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats där metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor. I analysen framkom olika mönster som delades in under fyra olika rubriker. Resultatet presenteras under fyra teman som är Sagan i olika former, Sagans betydelse för språket, Relationen mellan saga och lek samt Sagan i verksamheten. I resultatet framkom det att sagan har betydelse för barns språk där de utvecklar meningar, olika fraser och får ett vidgat ordförråd. Förskollärarna uttrycker att relationen mellan sagor och lek är en form av bearbetning, där leken kan utvecklas och barnen blir andra karaktärer. Förskollärarna beskriver att sagan används i olika aktiviteter i verksamheten till exempel skapande, tema och drama. När det gäller samverkan med föräldrarna menar förskollärarna att föräldrarna inte är särskilt involverade i arbetet med och omkring sagor, men däremot är de mer involverade genom bland annat dokumentationer.

Bakgrund Studien belyser vikten av förskollärarnas betydelsefulla roll i förskolans verksamhet att ge barn förutsättningar att ta del av sagoberättande samt möjligöra för barn att möta litteratur på varierande sätt. Det ingår i förskolans uppdrag att stödja barns språklärande för att i framtiden ta del av samhället som är uppbyggt av kommunikationsformer som tecken, symboler, skrift samt bilder. Sagoberättandet är ett sätt att förmedla språk samt inspirera till fantasi där barnen kan få med sig budskap, begrepp samt värderingar i sitt livslånga lärande. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare som arbetar med barn ett-tre år beskriver och motiverar sitt arbetssätt med sagor för att utveckla barnens språk. Metod Den valda metoden för arbetet är en kvalitativ metod med semistruktuead intervju där urvalspersonerna består av sju verksamma förskollärare. Resultat Samtliga förskollärare betonar vikten av att barn ska ges möjlighet att ta del av litteratur samt muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet för att främja språket. Majoriteten av förskollärarna arbetar med sagoberättande som ett prioriterat mål i verksamheten och med ett tydligt syfte att barn ska ges möjlighet att utveckla sin språkförståelse, locka till läslust, fånga barnens intresse, ge mening åt barnens upplevelser genom fantasi, skapa engagemang samt vara gruppstärkande. Flertalet av förskollärarna synliggör språklärandet genom pedagogisk dokumentation.

Thesis advisor: Ted Youn / This study is about access for low-income students at an elite boarding school. As "feeder schools" to elite colleges and universities, elite boarding schools play a significant role in determining which students will be in the upper class in America; however, little is known about the history of low-income students at these schools. The purpose of this study is to examine the history of access at one elite boarding school through the frameworks of organizational saga and institutional theory to enhance understanding of how the concepts of access and opportunity at elite institutions have developed over time. Employing a historical, organizational case study approach, this study uses archival research, document review, and interviews with school leaders to construct a developmental history of Phillips Academy, in Andover, Massachusetts. Findings from data collection and analysis revealed a profound organizational saga oriented towards access that has guided Phillips Academy through its development. Phillips Academy's powerful organizational saga of access is embraced by senior leaders, faculty, and alumni, and has deepened their commitment to the historical traditions of the institution. This organizational saga allowed the school to survive and thrive, despite major changes in its organizational field over the last century. By fostering deep commitment among multiple actors throughout the institution's history, Phillips Academy's organizational saga has become a dominant influence in its organizational decision-making. This research extends Burton Clark's (1970) concept of organizational saga to the concept of organizational fields, and explores the interaction of a strong organizational saga with an institution's organizational field. It contributes to the literature on elite boarding schools, and enriches that of elite colleges and universities by better understanding their historic "feeder schools." It also contributes to our understanding of social production, reproduction, and mobility in the United States. Implications for theory and elite boarding schools, colleges, and universities are discussed, along with calls for further research. / Thesis (PhD) — Boston College, 2012. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Educational Administration and Higher Education.

The past decade has been an exciting time for American fiction in general and Southern Appalachian fiction in particular. Rock Big and Sing Loud by Tamara Baxter is a significant addition to this surge of new writing. Writing truly about the world of eastern Tennessee Baxter also writes about the world at large, about humanity. Her narratives can make you laugh or break your heart, and sometimes they do both at once. She has given us the stories of some of the most afflicted and addicted, the most failed and failing, individuals on the planet, and also some of the strongest and most enduring people we are ever likely to meet. These stories take us to places we did not expect to go, and just when we think we have seen what is strangest, most absurd, most alien and outrageous, we recognize something of ourselves. - Robert Morgan, author of Gap Creek and Brave Enemies / https://dc.etsu.edu/alumni_books/1021/thumbnail.jpg

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut. Den didaktiska undersökningen visar att eleverna uppfattar att romanen, trots kritiken kring dess fiktion, kan bidra till att ge kunskaper i ämnen som historia, religion och språk.

In higher eukaryotes, DNA is packaged with histones and other proteins into chromatin. While this is important in the control of unwanted gene expression, chromatin also serves as a barrier to many vital functions in the cell. Therefore, cells have evolved many different types of chromatin remodeling enzymes to contend with this inhibitory structure and enable gene expression and other functions. The Saccharomyces cerevisiae PHO5 gene is triggered in response to phosphate starvation. In this study, I evaluate the chromatin remodeling requirements of this gene with respect to the multisubunit complexes SWI/SNF and SAGA. I show, for the first time, physical recruitment of SWI/SNF to the PHO5 promoter. I also demonstrate the role of promoter occupancy in influencing requirements for chromatin remodeling enzymes. Further, I describe various interactions between these two complexes at the PHO5 promoter. This study presents evidence for the first instance of excess recruitment of an ATP-dependent remodeler potentially compensating for the lack of a histone acetyltransferase.