I denna studie granskas science fiction-serietidningen Saga utifrån dess upprätthållande eller brytning av traditionella normer kring sexualitet, kön och genus utifrån både normer inom science fiction men även vårt samhälles normer. Syftet med denna uppsats är att att undersöka Sagas framställning i media som ett normbrytande och nytänkande medium och undersöka om denna kategorisering faktiskt stämmer överens med seriens innehåll och berättelse. I analysen utgör Prince Robot IVs karaktär från serien, samt scener han agerar i, grundempirit. Uppsatsen använder sig av semiotisk bildanalys och diskurspsykologi som analysens metodredskap för att bättre kunna examinera innehållet. Analysen sker främst ur en queerteoretisk utgångspunkt med fokus på teorier kring heteronormativitet, könsroller, maskulinitet och andrafiering. I analysen utgår studien efter fyra teman för att mer konkret kunna jobba med frågeställningarna; “Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet”, “Den manliga hjälten - om könsroller och toxisk maskulinitet”, “Robotar som monster & avvikande aliens” samt “Den domesticerade familjen”. I analysen framgår det att Saga både upprätthåller och bryter normer inom de teman som undersöks. Uppsatsens slutsats dras till att Saga är ett normbrytande media som går emot många normer kring sexualitet, kön och genus, främst genom hur Saga presenterar homoerotiskt begär och maskulinitetsrollen genom Prince Robot IV. Sammanställningen av analysen visar även att normerna kring sexualitet, kön och genus inte förändras utifrån att seriens karaktärer är aliens, eftersom de följer samma normer som är aktuella i vårt samhälle. I slutsatsen framgår det också att ‘den andre’ i Saga blir robotarna då de inte passar in under det naturliga som är gemensamt för övriga aliens i Saga, utan robotarna tillhör snarare det tekniska.

This dissertation seeks to explore possible relationships between literature—poetry, in particular—and royal patronage. More specifically, I am here interested in examining the remarkable efflorescence of Sinitic poetry (kanshi) during the reign of Emperor Saga (786-842, r. 809-823), as well as some of its later developments in the private poetry collections of Shimada Tadaomi (828-891) and his pupil Sugawara no Michizane (845-903). The history of Sinitic poetry composed in Japan has been meticulously studied; there is certainly no dearth of research, either in Japanese or in English. Even so, the early ninth century remains somewhat of a mystery. A total of three imperially commissioned anthologies (chokusenshū) of Sinitic poetry and prose were compiled during this time, along with an imperial history—all of which were the direct product of Saga’s personal patronage. Much of his own poetry has been preserved in these anthologies. Despite the existence of hundreds of Sinitic poems, and a contemporary history (also in Sinitic), scholars tend to shy away from this period. This dissertation is an attempt to remedy that situation. As a means of facilitating a broader appreciation of Saga, I have included some material on King Alfred the Great (849-899, r. 871-899), the most well-known Anglo-Saxon king, and oft-celebrated father of the English nation, who was a near contemporary of Saga. Naturally, I have also interwoven some material on Emperor Taizong (598-649, r. 626-649) of the Tang dynasty, whose influence on ninth-century Sinitic poetry (in Japan) has been the focus of some past research. Scholars of East Asian literature, whether they specialize in Chinese or Japanese literature, are familiar with the grand literary and political legacy of this continental sovereign. Both Saga’s poetry as well as his ideal of sovereignty were influenced by the work of Taizong and his lettered vassals. A central assumption informs this work: ninth-century poetry was inevitably political, insofar as it served as a tool whereby authors could enforce or manipulate prevalent power relations within the court. Poetry, therefore, was both dominated by and exercised significant influence over hierarchical networks of patronage. Poetry was also occasional performative, that is, it was recited aloud on public occasions—royal banquets or excursions—before an audience of vassals and courtiers. Saga, as supreme ruler and patron, composed poetry that sought, through its presentation at these banquets, to repeatedly legitimate his own position, while simultaneously appealing to a number of different audiences. Different audiences harbored different expectations, and Saga, adroit politician that he was, strove to please each in turn by adopting a number of poetic voices or personae. This is especially evident after his retirement, when he found it necessary to adopt a different poetic persona more appropriate to his less prominent station. Tadaomi and Michizane, as recognized scholars, loyal vassals, and influential statesmen, received patronage from both sovereigns and high-ranking noblemen. These complex networks of patronage and varied audiences demanded the creation of ever more subtle poetic personae. This dissertation, among other things, is an exploration of how poets of the ninth century adopted different poetic personae in accordance with their intended audiences. The deliberate mixing of various Sinitic genres to achieve this end receives a great deal of attention.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att barns sociala kompetens kan utvecklas samt hur konflikter kan bearbetas och diskuteras tillsammans med barnen med sagan som verktyg. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av metoderna enkät och intervju för att samla in empiri. Enkäter skickades ut till fyra olika förskolor och när dessa analyserats intervjuades en förskollärare från varje förskola. Frågeställningarna vi utgått från är: Hur anser förskollärare att barns sociala kompetens utvecklas med hjälp av sagor? Samt: Hur kan konflikter i barngrupp bearbetas med hjälp av sagor? Respondenterna kopplade sagan först och främst till barns språkutveckling men flera nämnde även barns sociala utveckling och kopplingen däremellan. Respondenterna var vid intervjuerna överens om hur sagan kan fungera som ett hjälpmedel vid exempelvis relationsskapande och konflikthantering.

The purpose of this thesis is to examine the differences and similarities between the original version and an easy-to-read version of Selma Lagerlöfs novel Gösta Berlings saga. The method used is close reading of the two versions and thereby analysing descriptions of the environment, descriptions and psychological depth of the protagonist, missing chapters and changes of the plot. The results show that 21 chapters along with large parts from some of the remaining chapters are missing in the easy-to-read version due to not being necessary to the main story line. An alteration has been made in order to make the story line chronological. The use of invocation and personification of nature by Lagerlöf are missing in the easy-to-read version. There is also fewer details mentioned about the environments in the novel, which is resulting in the reader having to fill in the gaps on his own. The descriptions of the protagonist are few and over all quite similar, though some details are left out in the easy-to-read version and some clarifications have been made. There is a bigger difference between how thoughts and feelings are described in the texts, resulting in Gösta being a round and dynamic character in the original version and somewhat more flat and static in the easy-to-read version. These differances effect how a classroom discussion might be implemented, since the teacher must adjust the conversation so that it may be relevant for all participants.

<p>Den här studien utforskar deltagande kring det populärkulturella fenomenetThe Twilight Saga. Ett fenomen som både utgörs av fandom och kommersiell franchise. Fokus ligger på hur praktiker utvecklats fördeltagande på Internet. Materialet är både fansidor ägda och administreradeav enskilda fans och webbsidor som representerar aktörer inom franchise.Syftet är att undersöka relationen mellan fandom och franchise. Det för attundersöka karaktären av deltagande när fans har sina egna kanaler för attpublicera och producera material. Fans beskrivs teoretiskt både sompotentiella aktivister i en kommersiell mediekultur, som skriver över denmed sina egna texter, eller så karaktäriseras fans deltagande som ett understödjande deltagande som stärker kommersiella intressen.</p><p>Metoden är en modifiering av Foot & Schneiders webbsfärsanalys. Genomatt studera hur relationerna konkret manifesterar sig i webbläsaren beröra frågeställningarna; På vilket sätt associerar aktörer inom och mellan fandom och franchise med varandra och till synes med vilka intentioner? Vilken typav innehåll samproduceras av fandom och franchise? Hur används struktureronline för att mobilisera fans offline? Hur hanteras spänningen mellansjälvständighet och kontroll när fans blir medproducenter av ettpopulärkulturellt fenomen?</p><p>Studien visar att trots att fansidorna agerar självständigt är deras deltagandeett understödjande av kommersiella intressen. Fans kreativitet inkorporeras ifranchisen och ger både underhållningsvärde och stärker varumärket”Twilight”. Med fansen fascination för kändiskultur upprätthålles också ensymbolisk hierarki mellan producenterna av den ”primära texten” ochfansen. Relationer som kan ses som en inkarnation av de relationer mellanpubliker och producenter förknippade med massmedier.</p>

<p>Denna studie är en liten undersökning om barns kroppsspråk samt barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda på hur barns olika uttryckssätt kan tolkas utifrån en gemensam situation. I studien försöker vi även ta reda på vilket sätt vi kan förstå barnens uttryckssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi använder oss av videokamera. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut två sekvenser som vi sedan analyserar. Resultatet visar att barnen upplevde med och utifrån den egna kroppen i form av gester, miner, imitation</p><p>och känslor.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Rödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?</p><p>Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok. Min uppsats innehåller en intern textanalys, men har även en komparativ inriktning eftersom varje genrestudie till viss del är en komparativ studie. I min analys använder jag mig av den amerikanske litteraturvetaren John G Caweltis grundformel för deckaren och den ryske formalisten Vladimir Propps 31 olika sagofunktioner.</p><p>Genrerna i boken har olika uppgifter: deckaren representerar huvudgenren och handlingen i nutid, folksagan det förflutna, barndomens tid och dagboken som är en glidning mellan då och nu, den rör sig i båda tiderna. Dessa ger handlingen dess innehåll; sagan, presenterar flickan som blir överfallen i skogen som sexåring? Deckaren, ger oss frågan vem som mördar män? Och dagboken, vem personen är bakom dessa ord. Alla frågor besvaras samtidigt eftersom alla har samma svar men de kommer successivt så läsaren har en chans att ana, misstänka och ändra uppfattning om vem av systrarna som faktiskt mördar. Boken har en genrebeteckning i form av kriminalthriller men det hindrar inte författaren att lägga in andra genrer. Min metod för denna uppsats har varit närläsning, men även ur en komparativ aspekt eftersom alla genrestudier innehåller det. Denna roman skiljer sig i förhållande till dels Unni Lindells andra kriminalromaner som innehåller samma huvudperson men även genom de olika genrebytena som gör den till en otraditionell kriminalthriller.</p>

Den här studien utforskar deltagande kring det populärkulturella fenomenetThe Twilight Saga. Ett fenomen som både utgörs av fandom och kommersiell franchise. Fokus ligger på hur praktiker utvecklats fördeltagande på Internet. Materialet är både fansidor ägda och administreradeav enskilda fans och webbsidor som representerar aktörer inom franchise.Syftet är att undersöka relationen mellan fandom och franchise. Det för attundersöka karaktären av deltagande när fans har sina egna kanaler för attpublicera och producera material. Fans beskrivs teoretiskt både sompotentiella aktivister i en kommersiell mediekultur, som skriver över denmed sina egna texter, eller så karaktäriseras fans deltagande som ett understödjande deltagande som stärker kommersiella intressen. Metoden är en modifiering av Foot &amp; Schneiders webbsfärsanalys. Genomatt studera hur relationerna konkret manifesterar sig i webbläsaren beröra frågeställningarna; På vilket sätt associerar aktörer inom och mellan fandom och franchise med varandra och till synes med vilka intentioner? Vilken typav innehåll samproduceras av fandom och franchise? Hur används struktureronline för att mobilisera fans offline? Hur hanteras spänningen mellansjälvständighet och kontroll när fans blir medproducenter av ettpopulärkulturellt fenomen? Studien visar att trots att fansidorna agerar självständigt är deras deltagandeett understödjande av kommersiella intressen. Fans kreativitet inkorporeras ifranchisen och ger både underhållningsvärde och stärker varumärket”Twilight”. Med fansen fascination för kändiskultur upprätthålles också ensymbolisk hierarki mellan producenterna av den ”primära texten” ochfansen. Relationer som kan ses som en inkarnation av de relationer mellanpubliker och producenter förknippade med massmedier.

Denna studie är en liten undersökning om barns kroppsspråk samt barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda på hur barns olika uttryckssätt kan tolkas utifrån en gemensam situation. I studien försöker vi även ta reda på vilket sätt vi kan förstå barnens uttryckssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi använder oss av videokamera. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut två sekvenser som vi sedan analyserar. Resultatet visar att barnen upplevde med och utifrån den egna kroppen i form av gester, miner, imitation och känslor.

Snow White through Grimm and Disney - A Comparative Study This essay attempts to discern the differences regarding six Swedish versions of the fairy-tale Snow White and the Seven Dwarfs over a period of 150 years. Focus is placed on structural transformations through time and media according to the analytical theories of Vladimir Propp. Attention is also given to former research done on the impact of the fairy-tale on the child from a psychological and social point of view. Of interest is the historical background of the tale, commencing with oral tradition, and how this was dealt with by the Grimm brothers. Three of the versions used for this comparative study are variants of the Grimm tale, and three belong to Walt Disney productions, i.e. the film and its picture stories. The aim of the comparison is to clarify how and why this tale is retained to the present.